Kapitel 267, i vilket Idun kryper.

Igår bestämde sig skruttfia för att det var dags att börja krypa. Så då gjorde hon det bara sådär. Hon har ju krypt med hjälp av Viggos synth tidigare, men det är ju fusk för då behöver man ju bara hålla reda på knäna och inte armarna. Men igår när jag bara hade hunnit få på henne blöjan (har börjat med up and go-blöjor, kan det vara det? ;) ) så kröp hon helt sonika ut ut babygymet och iväg till köksgrinden och ropade på pappa som lagade välling i köket. Det gick inte fort men väl framåt. Idag har hon inte visat nåt intresse fär att krypa förän hon låg i bara blöjan i gymmet igen (hon har vanliga blöjor på dagen, men efter att hon lyckats slita upp kardborrebanden och ta av sig blöjan på natten och fyllt både säng och pyamas med både stort och smått så bestämde jag mig för att byxblöjor på natten verkade som en bra idé), då kröp hon iväg men stannade när hon kom ut på golvet. Det var visst kallt för hon blev rätt putt (ett ord Viggo snappat upp för övrigt, pött säger han) så då fick vi snabbt på med pyamas och så välling och sängen. Man kan ju inte krypa varje dag heller bara för att man kan.

Tror vi alla varit rätt trötta idag. Jag lade Idun inne idag för det regnade så ute och så somnade vi båda två timmar tills vi var tvungna att åka och hämta Viggo. När vi kom till dagis så låg minsann sjusovaren kvar och sussade så sött fast alla andra hade vaknat och klivit upp. Han hade sovit två timmar då han med. Det är nog detgråa trista vädret gissar jag. Men efter en lur kändes dagen bättre igen och vi hade det rätt bra på eftermiddagen. Idun till och med sov en andra gång, det har hon nästan slutat med. Och ändå somnade hon snällt när det var sovdags. Hon är annars lite grinig för tand nr tre och fyra verkar vara på väg upp, inte uppe mitt fram som de brukar få utan nere på sidorna av de två hon redan har. Blir nog gulligt. Fast hon petar rätt mycket uppe också men där syns inget än i vart fall. Fast matlusten har hon äntligen fått tillbaks. Som jag har gått och undrat vad hon lever på när hon äter en fjärdedels burk mat till lunch och middag och kanske en halv portion gröt och 2x220 ml välling per dag. Ja och en slurk amning eller två när andan faller på. Först oroade jag mig för att hon åt för mycket, och sen för lite. nu äter hon inte jättemycket men med god aptit tills hon säger stopp så då är jag nöjd.

Viggo är lite för snabb på att härmas nu. Man får tänka på vad man säger. Igår var de rätt sura och griniga båda två hela dagen och jag hade ont i huvudet. Viggo ger i från sig illtjut för det är så kul när det blöder ur mammas öron och huvudet exploderar. Jag lånade hans hörselkåpor ett tag mest på skoj, men oj så skönt det var! Sa åt honom att han faktiskt fick använda små bokstäver för mamma blir tokig av alla skrik. Då säger ungen: Mamma tokig, mamma tokig... hoppsan... Inget man vill att han återupprepar på dagis och så kanske. Har inte hört mer av det sen som tur är. Annars är han väldigt intresserad av olika saker som heter samma. Han ville veta vad alla tangenter på datorn heter. Hittade kontrolltangenten. Kontroll kontroll kontroll kontroll upprepade han hundra gånger eller så (eller åkåll som han säger) sen klickade det och så kutade han iväg och hämtade sin handkontroll och sa kontroll kontroll kontroll kontroll och pekade omväxlande på knappen och kontrollen (fast normalt heter handkontrollen gååå). Senare låg en fjärrkontroll på bordet. Då sa han kontroll! och pekade. Jo, sa jag, det är en fjärrkontroll. Då sprang han och hämtade handkontrollen och pekade och upprepade ordet igen hundra gånger tills han kom ihåg att datorn hade control-knapp också. Då pekade han på datorn och sa Mamma, datå, bajo (min dator heter Vaio vilket han klurigt nog kallar bajo) åkåll. Jo, mammas dator har också controll-knapp. Sen tyckte han det var konstigt att byxor som kan vara så olika kunde heta byxor allihop också.

Roligast idag var ändå när ic skulle klä på Viggo i morse. Han satte på honom Iduns tröja, haha! Och märkte inget själv... Fast så himlarns liten var den ju inte men ganska. Tror han är lite snurrig ibland för två dagar har han glömt att sätta på Viggo jackan när han ska iväg till dagis (han har haft en tröja med blixtlås som nästan ser ut som fleecejackan) och idag blev mössan kvar hemma. Tur att mamma är förutseende och har en extra liggande på dagis. Undrar om vi får mängdrabatt om vi går med i senilitetsklubben tillsammans? Jag försöker hela tiden stoppa Iduns sked i allt möjligt utom hennes tallrik. Smöret, min mat, smältosten på max. Nåja, förhoppningsvis blir ungarna stora nog att ta hand om oss båda innan vi är allt för snurriga.

Annars är det ng ganska ok här hemma. Jag klarade min uppgift på skolan i måndags fast kanske inte helt lysande för jag blir så nervös när man spelar in saker på film. Får väl se när vi har återkoppling, känns ju lagom kul att kolla på sig själv på film i halvklass. Det står i instruktionerna att vi skrattar med varandra, inte åt varandra så då vet man ju vad man har att vänta sig. Vet inte om jag inser skillnaden för om nån skrattar när jag känner mig obekväm så bryr jag mig inte så hårt om det är med eller åt mig faktiskt. Blir nog rätt röd om öronen ändå. Fast vem bryr sig? Jag känner inte de där människorna och de får väl skratta om de vill. Jag kommer troligtvis att garva åt dem med. Vi var i vart fall effektiva och kunde åka hem lite tidigt så jag orkade stanna och köpa en korv på shell och lite bullar åt ic ifall han haft det jobbigt hemma. Tror inte han hade haft det men han fick bullar ändå.

Nu ska jag nog skriva ihop en återkoppling på den intervju jag observerade innan jag glömmer hur det var. Vi spelade in på vhs-band och vem katten har en vhs hemma så man kan kolla på dem??? Asch, jag har bra minne, hehe. Om inte annat så får man ju fibbla ihop nåt ändå.