Kapitel 51, i vilket det är syyyyynd om Viggo!

Ja nu vet jag ju varför Viggo var så lessen i går, han är jätteförkyld nu stackaren. Snorar och hostar och nyser. Feber tror jag inte han har även om han känns lite varm så visade inte termometern på nåt. Men jag mesar ju och tar i armhålan så det kanske inte är helt exakt. Han är så lessen och förstår ju inte varför han mår så illa. När han snorar som värst får jag droppa koksaltlösning i näsan på honom så han börjar illvråla och blir jättearg! Sen blir det bättre ett litet tag innan det börjar snoras igen. Storebror tipsade om att när de är så skrikiga som Viggo var igår så brukar de ge sin son en barnalvedon så blir han lugnare, så det testade jag i morse och då blev han faktiskt gladare. Han ser så groggy ut lillen, lite blek sådär och ynklig. Det skär i hjärtat! Nu fick han en dos neseril som läkaren sa att vi kunde använda i nödfall och så somnade han med barbasmartnappen i munnen. Det är skönt att han äntligen fattat hur man håller kvar den i munnen för den verkar vara till mycket tröst nu, igår var det det enda som fick han att vara tyst ett tag.

Skönt att han har sovit ganska bra i natt trots allt, jag är fortfarande aptrött och förkyld, men livet känns inte helt hopplöst. Det hjälper att veta varför han är ledsen. Då kan man ju iaf försöka göra nåt åt det. Han har suttit i bärsjalen ett tag, men det blev jättevarmt och han började snora ned hela min urigning så då fick han kliva ut. Jag fattar inte hur sjalfolk överlever, det är ju så VARMT! En bäbis är ju som en liten bakugn...

Vi var ut en liten sväng i morse också, inget regn men rätt blåsigt så Gimli ville vända nästan direkt och eftersom Viggo inte heller var glad över promenaden så vände vi då och gick in och åt frukost istället. Igår tyckte jag det var så skönt ute, det blåste lite ljumt sådär och småskvätte lite, Viggo sov så gott i vagnen och till och med Gimli verkade rätt belåten med promenaden, det var svårt att gå tillbaks hem till det kaos som nu är min lägenhet efter flera dagars sjukdom och stress. Ser ut som en bomb gott av här hemma. Men jag är ju lite feg av mig så vill inte springa på smågangsters härute i ghettot på natten. Men i stormen har de väl bättre ställen att hänga på gissar jag.

Nu längtar jag bara efter att ic ska komma hem så jag får vila lite. Jag är helt slut efter de här dagarna, önskar att jag och Viggo fått en bättre första gång att vara för oss själva. Mindre storm och mindre feber hade suttit bra. Tyvärr sa ic igår att han också kände sig förkyld, så då blir det väl två bäbisar att ta hand om sen istället för en ;) Jag tänkte säga att killar är så ynkliga när de är sjuka, men så ynklig som jag varit de här dagarna så har jag nog ingen rätt att klaga. Det enda jag kan klaga på är att jag är hundra gånger bättre på att ta hand om honom när han är sjuk (saker som koka te och laga mat och så, sånt gör jag själv när jag är sjuk tyvärr). Men så är det väl. Nu ska jag ju snart bli frisk har jag bestämt. Orkade till och med fota av Gimlis stamtavla och testikelintyg och skicka till uppfödaren som jag lovat men inte kommit mig för tidigare, så det tyder på att jag börjar friskna till. Nu medan Viggo sover och jag är för hostig för att sova (kyla, vind och fukt är inte det bästa när man är förkyld uppenbarligen) ska jag dra igång Obliviobn igen och se om jag kan rädda världen lite till. Jag roade mig med att spela i början av veckan när jag inte matade Viggo eller så, det var det enda jag orkade ta mig för. Det är alltid uppfriskande att sparka några elakingar i rumpan när man är lite hängig...

Nån som har nån aning om vad de små figurerna i Opel Corsa-reklamen är för några? De där Come on!-typerna? Har sett dem på MTV också nån gång och undrar om jag är helt blåst som inte fattar vad de är...