söndag, januari 14, 2007

Kapitel 65, i vilket Viggo blir mobil.

Nu är det kört. tiden då Viggo snällt låg kvar där man lämnade honom är nu förbi. Han låg och sprattlade lite på en bit plastad frotté på vardagsrumsgolvet och vädrade rumpan. Jag gick för att hämta en blöja och när jag kom tillbaks typ noll sekunder senare så låg han på ett helt annat ställe åt ett helt annat håll. Han har länge kunnat vända från rygg till mage men sen kommer han ingen stans och så blir han tokarg. Men de senaste dagarna har han börjat tycka att magen inte är en sån dum sak att ligga på, så därför har han också kunnat träna på att vända tillbaks. Något som han uppenbarligen kom på hur man gjorde idag. Så nu far han omkring som en mindre luden dammråtta på golvet tills han blir trött och sur för det är ju knepigt det där med att vända tillbaks till rygg, det lyckas ju inte alla gånger han försöker. Jag har en känsla av att jag snabbt kommer att sakna tiden då han snällt stannade där man lade honom... Men jag är så stolt över alla hans framsteg att det inte gör nåt. Han är ju mer en person nu än bara ett knyte, jag gissar att det bara blir roligare och roligare med tiden. Så har det varit hittills i alla fall!

I morse vaknade jag med en massa konstig energi som jag inte vet vart den kom ifrån. Tror den gick vilse och hamnade hos mig av misstag för jag har så inte haft nån energi alls sen Viggo föddes. Mitt ryggont som jag dragits med ett tag var lite bättre så jag tog och plockade undan julsakerna först. Ic var ute och jagade soptunnan som bara blåste bort hela tiden. Glömde jag att nämna att det visst var orkanvindar i farten här. Största stormen sen Gudrun eller nåt. Nåja, vi slapp i alla fall jaga takpapp som grannen behövde, eller jaga vindskydd som andra grannen roade sig med. Nåja, efter det var jag fortfarande rastlös så jag drog på mig arbetskläderna och invigde de nya superbra handskarna jag fick av storebror med familj. Sen gick jag ned och tog tag i gästrummet. Jag tog ned alla taklisterna, ett jobb som inte låter så märkvärdigt. Men listerna satt fast med typ 5-7 cm långa spikar och satt stenhårt. Jag hade inte heller en kofot så det tog sitt lilla tag. Ic sägera tt det här huset är byggt för att stå kvar och det har han nog rätt i, sen var jag inte så oroliga över att vi skulle blåsa bort, om man använder såna spikar till listerna kan man nog lita på att huset är väl ihopsatt gissar jag. Nu vill jag gå och ta ned takduken som jag nu vet är fastspikad med typ 2 cm långa spikar... Men det går ju inte för det är mörkt och om man ska ta ned taket så måste man ju ta ned lampan först och då blir det ju kolsvart. Får göra det imorgon kanske. Efter jag varit på BVC med Viggo.

På tal om mörkt så verkar gatlyktorna här lagt av sen nån dag tillbaks, och eftersom folk tagit bort julbelysningen så är det becksvart ute... Ic använder ficklampan på mobilen när han är ute med hundarna så att han ser vart han går. Knäppt va? Varför skulle de stänga av gatlamporna helt plötsligt bara. Man ser ju inget alls då. Måste ju vara fler än ic som går vilse i mörkret gissar jag. Hoppas det blir ljust igen snart. (fast ska nog passa på att titta på stjärnorna när det är mörkt, om det inte vore så molnigt jämt).

Är lite nervös för BVC imorgon, är så rädd att det är nån otrevlig sköterska som inte lyssnar på en och ger dumma råd som att man ska banta bäbisen eller nåt. Fast nu går han ju inte upp så fruktansvärt fort längre. Tror han är alldeles lagom faktiskt, min lilla knubbis. Han ska få bada imorgon innan vi far, hans små fötter är skitiga för hans sockar färgar nog av sig lite, och så gnider han dem ju mot allt. Skorven börjar komma tillbaks också såg jag idag, undrar om man ska göra en insats nu på en gång eller vänta och se om det blir värre...

Nu pratade jag med min lillebror och han funderade på att komma och hälsa på när jag fyller år. Eftersom jag har lite energi idag så börjar jag tycka att det kanske blir lite kul ändå, särskillt om Ida och maggis kommer också. Hoppas jag hinner klart med gästrummet innan dess, inte så länge kvar nu! Känns inte litka ångestfyllt längre. Kanske för att jag inte kände mig SÅ skröpplig idag. Ska ta mig till simhuset så jag får bygga upp lite ryggmuskler och andra med för så här kan jag ju inte gå omkring, med ryggont och knäont som en gammal tant. Blä, jag ska rycka upp mig!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej. Hittade din blogg och började läsa. Har precis blivit utskriven fr neo. Födde fem v för tidigt så det är ju ingenting mot vad ni har gått igenom... Jag bara undrar om jag skulle kunna få ställa några frågor till dig?? Kunde du någonsin börja amma utan amningsnapp eller var du fast med den när han väl lärt sig? Min dotter har ammat utan napp två gånger, men det är väldigt bökigt och svårt för henne att få tag innan. Funderar bara på om det är ngn ide att försöka vänja henne av med den?

Sen tänkte jag höra hur du gjorde rent dina amningsnappar och hur ofta (typ om du kokade dem eller bara sköljde i vatten)? Skulle vara jättetacksam för svar.

Anonym sa...

Jenny, maila mig på miffot(@)gmail.com (utan paranteser då) så ska jag svara på alla frågor jag kan :)

Kram
/Maya