Kapitel 119, i vilket Viggo säger nåt vi förstår.

Häromdagen satt vi vid matbordet och åt frukost. Plötsligt pekar Viggo på lampan och säger glatt och fullständigt tydligt "mpa". Hur nöjd som helst blev han sen när han fick massa beröm av mor och far för hans enanstående verbala föråga. Annars babblar han ju mest hela tiden, men inte förstår vi nåt. Vissa ord använder han oftare än andra och man bara önskar att man inte var så trög så man kunde förstå vad han menar. Nänänänänä säger han ofta när man frågar honom nåt och skakar på huvet. En gång sa han faktiskt jo också, men det var nog mest ett misstag. Mamma säger han rätt ofta men inte åt mig tror jag. Pappa har han slutat med. Nu har han i alla fall börjat klappa händerna igen, han gjorde det ju jämt för nån månad sen men sen lade han ned det, men nu klappar han åt saker på tv och annat.

Just nu är i alla fall lära-gå-vagnen roligaste leksaken. Han knatar stolt fram och tillbaks i rummet om man vänder på den när han kommer till väggen. Men det är ju inte allt han gör med den. Han sitter oft i den, det är visst jättekul. Han står i den och håller i handtaget, vilket ser livsfarligt ut. När ingen orkar vända vagnen åt honom så kryper han in under handtaget och ut på andra sidan och så går han helt sonika på andra sidan vagnen och skjuter den framför sig medan han går framåtböjd som ringaren i notre dame eller nåt. Men det som ser skojigast ut är när han använder den som sparkcykel. Då står han med ena foten i vagnen och håller sig i styret och skjuter på med andra foten. Är han inte lite ung för sparkcykel? Bör man inte kunna gå först? På tal om att gå så är det visst jätteskoj just nu, är det inte gå-vagnen så kommer han och sliter i fingrarna och vill att man ska gå runt med honom. Han är hemskt bestämd om vart han vill gå. Rätt som det är så tvärstannar han och vänder så man fårkoncentrera sig så man inte trampar ned honom av bara farten. Han har i alla fall hemskt bra balans nu, även omhan inte försökt sig på att gå utan att stöda sig än. Han kan ibland glömma att hålla i sig när han står men så fort han kommer på det så sätter han sig ned. Han gör väl som vanligt och ser till att han kan nåt ordentligt innan han försöker sig på det. Så har han alltid gjort, funderat läääänge innan han testar nåt, men så kan han det bara sådär.

Han har också en sjunde tand på g nu. Han har varit aparg i nån dag, mycket tråkigt när vi vant oss vid vår lilla solstråle. Men igår var han rätt nöjd igen. Tur det för vi var till tandläkaren med honom för att kolla upp den lilla flisan han lyckats slå ut ur framtanden. Det gick bra fast han sov som en stock när vi kom fram. Jag gillade inte riktigt tandläkaren, men så är jag hemskt petig med tandläkare... Antar att man får ta vad som bjuds här, men känns konstigt att ta Viggo till en tandläkare somjag inte skulle viljat ha. Inte för att han var otrevlig, jag bara gillade inte honom.

Hann med ett misslyckat shoppingförsök igår också. Skulle köpa mammabyxor för mina enda är såååå dåliga och åker bara ned hela tiden. Lagomt skoj att måsta dra upp dem vart tredje steg man tar. Vill ha såna med hög mage, men hittade ett enda ställ med mammakläder på alla affärer jag var på. Det är väl lite dåligt? Det var inte ens märkt mammakläder på stället så det var ren tur att jag hittade det. Dessutom var det inga fina kläder heller. Sen hade jag ont i både höften och fogarna så då var jag less och åkte hem. Fick med mig orange färg så jag kan färga Viggos spjälskydd iaf, det är också tråkvitt/beige och nu har jag fått blodad tand på det här med att färga saker. Har fått min grejor som jag beställt från panduro idag också så nu kan jag trycka Viggos namn på hans fåtölj också. Och jag fick en liten roller till schablonerna till gästrummet så nu kanske jag kan få lite mer färdigt där inne, men måste provtrycka på nåt annat först så jag ser att det blir bra. Åh, nu kliar det i pysselfingrarna...