Kapitel 142, i vilket Viggo trotsar.

Hela dagen hra gått till att säga nej Viggo! Eller jaga, då han bara garvar när man säger åt honom. Jag bär ut honom i tråkiga hallen när han gör nåt han inte får. Vet inte om det är pedagogiskt förkastligt eller ej, men det tar i vart fall några fler sekunder innan han är tillbaks där han inte får vara. Om man bara plockar ned honom så är han tillbaks innan jag hinner säga flasklock. Jag blir så frustrerad när han bara skrattar åt mig när jag säger nej. Han riktigt kollar så jag ser vad han gör och sen när jag blir sur och går för att hämta honom skrattar han lika förtjust som när vi busar och jag ska kittla honom eller nåt. Vet inte vad man ska göra för skrika och bråka vill jag inte. Tror inte han bryr sig om det heller, när han är på hundarna så de blir less och de morrar och skäller till ordentligt så skrattar han bara och tycker det är skoj. Till och med hundarna har gett upp och flyttar sig istället. Som tur är så är det bara vissa dagar han är sån här, det är som att han har trotsdagar för att se hur mycket han kan komma undan med. Sen är han hur snäll som helst nån dag och så tänker man att det kanske funkade att vara konsekvent så testar han igen. Fast jag måste ju säga att jag faktiskt är konsekvent, där han inte får vara, där får han inte vara oavsett hur mycket han nöter på mig först. Det funkar bättre, han fattar det ju, han bryr sig bara inte.

Jaja, han verkar lite snorig idag och har nyst och hostat lite. Kanske det är en förkylning på g. Vem vet. Det har inte varit nåt farligt än, men tidigare har han bara hostat lite på nätterna och jag tänkte att det var en rest från förkylningen, men just idag har han snorat också så det är väl en ny då.

Jag hann måla en lucka ett varv idag när han sov. Sen testade jag en schablon på en färdig lucka. Jag hade tänkt göra dem på väggen direkt först, men tänkte att det är enklare att måla om en lucka om det blir fel. Tur det för först försökte jag med en sån stöppel som ska användas till just schabloner. Men då blev det helt bubbligt. Sen testade jag med en schablonroller, men det blev inte bättre av det. Det enda som hände var att pennan som jag använt för att rita schablonen med på plasten löstes upp och spred sig i den genomskinliga lackfärgen. Sen tog jag en pensel och då blev ytan bra, men hela trycket blev ljusblått pga färgen som löst upp sig. Bara att slipa bort och måla om luckan. Det blir inga schabloner. Kanske det blir nåt annat men jag tvivlar. Nu ska jag försöka göra klart dörrarna bara. Det är synd för schablonen hade jag gjort av det gamla tapetmönstret i rummet. Det var gamla mörkgröna medaljongtapeter innan och jag ritade av medaljongerna på plast och skar ut. Det skulle blivit riktigt snyggt, men schablonen var jättejobbig att få ren också och jag orkar inte skära ut flera. Det tog hundra år att skära ut den enda jag hade. Så nu får det vara helt enkelt!

I helg pratade jag med mamma och pappa och de skulle äta varma mackor. Nu är jag så sugen så jag dör snart. Men vi ska inte handla förän på torsdag när lönen kommer. Ska jag kunna klara mig så länge tro? Bättre sug än godis och kakor i alla fall. Imorgon ska jag till MVC och då tar de väl blodsockret, vågar aldrig äta sötsaker dagen innan jag ska dit. Dessutom ska jag ju få tid för glukosbelastning igen, vill inte behöva erkänna att jag är sockerjunkie. Har aldrig ätit så här mycket snask i mitt liv. Tror jag ska gå på sockeravvänjning snart, det brukar ge mig huvudvärk och konstiga avvänjningssymptom. Humörsvägningar och sånt. Det är nog ett tecken på att socker är hemskt beroendeframkallande. Det är ju bara det att jag har ju alla såna konstiga saker redan, humörsvägningar och konstiga symptom alltså. Så vågar inte tänka hur jag blir utan socker. Låter farligt. Har iaf inte ätit snask sen i lördags, det är ju två hela dagar nu. Dutti maya!

Nu ska jag vila huvudet, sover fortfarande som en kratta och dagen har varit lång. Blir en tidig kväll tror jag. Fast först måste jag ju berätta om mina knäppa drömmar kom jag på. Först drömde jag att jag vaknade på sjukhuset och de hade gjort kejsarsnitt och jag fick en pojke som vägde 2400 gram. Ingen kunde förklara varför jag hade fått kejsarnitt och jag kom inte ihåg att jag kommit dit ens. Snittet gjorde inte ont heller. Jag försökte få se min lilla kille men pappans släktingar skulle hålla och var ivägen hela tiden så jag såg bara en skymt av nåt som såg ut som en orm i en sån plastbalja som de har som säng på bb. Pappan såg jag inte röken av, men det var nog inte ic för de jobbiga släktingarna hade jag aldrig sett innan, inte ens barnets farmor. Jag visste att jag fött tidigt igen, men ingen kunde säga hur tidigt det var och jag kunde inte komma ihåg det själv. Helknäppt! Sen vaknade jag till.

När jag somnade om sen drömde att ic satte sig upp i sängen. Han sa att han hörde ljud och jag hörde också att nån gick i trappan och det var nån i vardagsrummet. Ic ställde sig och gläntade på sovrumsdörren och kollade ut i vardagsrummet men såg inte nåt. Så då bad han mig att jag skulle kolla vad det var som hände för han vågade inte. Så gravida lilla jag fick dra på mig en morgonrock och så kollade jag runt i huset. Då visade det sig att vi hade inbrott och de hade tagit allt utom möblerna. Jag hörde att nån var kvar i huset och gick runt och letade. Till slut hittade jag en kille på nedervåningen, det var agent Kryschek från X-files, han den där som ersatte Mulder ett tag innan han blev tagen av aliens och blev ond. Jag tog iaf och bankade ned honom och stod och sparkade på honom och var apförbannad över att han brytit sig in, sen bar jag upp honom till ic och ringde polisen. De andra tjuvarna kom undan med våra grejor. Fast då kom jag på att jag skulle köpa en tvärflöjt på blocket, fast vin inte hade några pengar och inga grejor längre. Det var en skitstor tvärflöjt som jag knappt orkade lyfta men den skulle vara jättebra så jag köpte den för 700 kr fast jag inte lyckades spela på den. Sen vaknade jag och var sur på ic för att han tvingade sin gravida flickvän att gå och jaga inbrottstjuvar mitt i natten. Hmpf... Fegis!