Kapitel 182, i vilket solen tittar fram.

Efter vad som känns som veckor av tjocka moln tittade solen fram nu på eftermiddagaen. Härligt! Kändes lite som när man var liten och bodde i Kiruna och solen tittade fram bakom fjällen första gången på länge en vecka efter nyår eller så. Man tänker inte så mycket på att den är borta innan den tittar fram igen. Nu ska jag ju inte påstå att vi haft norrlandsmörker, men lite tråkigt har det varit. Nu är himlen klar och det är lite guld vid horisonten och olika nyanser av blått på himlen. Vackert!

Igår hade vi besök här. Viggo lekte med en urcharmig liten Amanda, eller Amanda lekte nog mer. Viggo var lite trött och avslagen men hängde på så gott han kunde. Tror han hade skoj ialla fall och hoppas han inte smittades med sin förkylning. Jag hade också väldigt trevligt, det är så kul att få träffa folk man pratat länge med på nätet. Det känns oftast som om man redan känner varandra när man träffas, och det gör man ju på sätt och vis. Sen tycker jag att det är superroligt att få prata med andra föräldrar med barn i samma ålder, det får jag ju inte göra så ofta (för jag är så lat så jag inte orkar masa mig ner på ÖF ;) ). Sen tyckte jag det var extra roligat Att Amanda inte var blyg för fem öre, hon var snabbt upp i famnen och lekte med mitt hår och Viggo blev såklart sotis och skulle också upp och pussas. Så jag kände mig lagom poppis! Myspys! Tror det här med två barn kommer att vara skoj ändå, dubbelt så många pussar :D I vilket fall så var det en trevlig dag och jag är glad att folk vill titta förbi när de är i faggorna.

Sen har vi hunnit laga till vår andra skinka för året. Vi är skinkgalna i den här familjen (utom Viggo då) och förra året tror jag vi tog oss genom 4 skinkor om jag inte minns fel. Igår blev det en mindre Coopskinka och den var faktiskt mycket godare än Pigghams som vi hade till jul. När vi tänkte efter var det nog Coops vi gillade bäst förra året med. Så ta det från skinkexperterna, köp coops skinka nästa jul. Nä, jag får inte betalt för det heller. Men om nån från Lush eller Coop vill betala mig så hör av er, kan behöva några extra kronor ;) Skinkan var i alla fall grilljerad i går vid midnatt och nu på dagen är nog halva slut. Den vägde 2,2 kg. Blir nog en tredje skinka sen också.

Viggo hostar och snorar fortfarande, men verkar inte ha nån feber. Tror det är sluttampen på förkylningen nu för allt snor rinner ut nu och han verkar mest hosta på grund av det. Han är faktiskt rätt duktig och försöker blåsa ut lite ur näsan när man ska torka. Han är ju en stor kille nu. Det jobbigaste nu är att han fortfarande inte vill sova på dagarna. Han blir trött och grinig på eftermiddagen och börjar bråkas bara för att han är trött. Men han förvånade oss båda idag när han strax innan fyra kom klättrande, pigg och glad, och jag lade honom ned på soffkudden och pussades lite och tog stora grisen och lade i hans famn. Sen såg man hur blicken började irra lite och så sa det bara plopp så föll ögonen ihop och han somnade hur gott som helst. Och för första gången på flera dagar vaknade han inte när jag lade över honom i sängen. Så nu snusar han sött i sängen för första gången på flera dagar. Bättre sent än aldrig. Igår somnade han strax innan fem i ics famn, då fick vi väcka honom så han skulle kunna sova på kvällen och oj vad elendigt livet var när man inte fick sova i fred. Har sällan sett en sån trött och bedrövad liten kille... Hoppas han vaknar av sig själv idag. Det var ju lite sent att somna nu med faktiskt. Han blir lite mer svårsövd då och det är ju lite jobbigt. Men vi kämpar på med våra vanliga rutiner, tror det blir bäst så i längden ändå. Fast han har börjat sova till 8.30 på morgnarna nu och det kan jag lova är uppskattat här hemma. Det är väl därför han inte somnar på promenaden som han gjorde tidigare, det är för snart efter han vaknat nu.

Ska ta och laga till de sista resterna efter julen idag. Sen får det vara till nästa år. Då ska jag frossa i gravad lax kan jag lova! *längtar*