Kapitel 93, i vilket det är så syyyyynd om mig!

Jag är förkyld *sniff*. Igår var jag apförkyld och mådde pyton hela dagen. Tre gånger började jag gråta av ren utmattning för inte fattar Viggo att mamma är sjuk. Fastän det säkerligen var han som smittade mig. Men han har ju inte fattat att han är prematur och väldigt infektionskänslig. Han ska bli supersjuk av minsta lilla är det sagt. Men i vanlig Viggostil skiter han fullständigt i det, min lilla kämpe. Ha blev sjuk, var febrig (ok bara lite över 38 grader men ändå) och snorade järnet i lite mer än en dag. Sen frisknade han till på studs. Dagen efter kände jag mig risig, sen bröt det ut för fullt igår. Jag hade också ca 38 grader, inte så mycket men jag var helt död. Som tur var bestämde sig Viggo för att sova igen lite av det han missade när han var ynklig så jag fick sova lite jag med. Men annars är han frisk som en nötkärna. Igår började han dock snora igen, men annars är han pigg. Ic trodde att jag kanske drog på mig en förkylning i göteborg, medan han fick Viggos borås-förkylning, och att vi nu byter. Jo, ic blev också sjuk, men han fick minsann sitta vid datorn och vara sjuk hela dan medan jag jagade galen bäbis som bara ramlar och slår sig hela tiden och kräver engagemang i form av tröst varannan minut eller så.

Ja, nog klagat nu, men allvarligt talat var det ingen som fattade hur synd det var om mig igår. Tänk att det nu kommer att dröja åtskilliga år innan jag kan få ligga och kvida i ett hörn och vara ynklig en hel dag när jag är sjuk. Den tanken gav mig lite panik. Bestämde mig genast för att små snoriga sjukbäbisar ska inte pussas. Men det är ju då de behöver det mest, herregud inte kan jag vara så hjärtlös. Så det lär nog bli fler förkylningar, magsjukor och annat som överförs via tröstpussar. För vem kan motstå en liten sjuk ynkelbäbis.

Jahapp, bara för att jag skrev sådär blev jag avbruten av en hostattack i sovrummet. Viggo var alldeles snorig och så rann det bak i halsen så han knappt kunde andas. Lite koksaltlösning i näsan och nu verkar det bättre igen. Kanske ic hade rätt, att det är två förkylningar. För hur kan man bli sjuk och helt frisk och så sjuk igen ett par dagar senare annars?

På tal om det ska jag göra nåt fruktansvärt läskigt idag. Jag ska söka dagisplats åt knubbsälen. Gulp! Han ska ju vara hemma och gosa med mig till han är 40 eller så tycker jag. Tyvärr håller inte försäkringskassan med om det. De tycker att jag ska lämna bort honom till främlingar så jag kan bli en produktiv medborgare igen och inte gå hemma och lata mig för deras pengar längre. Här i byn ska man visst ställa sig i kö när bäbisen föds helst om man vill vara säker på att få en plats. Där vi bodde innan fick man inte ställa sig i kö förän 4 månader innan man ville ha plats. Därför har vi inte sökt plats än, och det verkar vara ett problem här enligt de jag pratat med. Tills vidare ska vi söka plats i januari 2008, men jag hoppas att det här vårdnadsbidraget eller vad det heter kommer att införas här i januari 2008 som det är sagt så jag kan vara hemma åtminstone till augusti 2008. För annars måste jag söka jobb i ett halvår eller så tills skolan börjar igen och det är jag inte alls sugen på! Åh vad jag önskar att de här bäbisdagarna aldrig tog slut! Är inte det minsta sugen på att fortsätta plugga i en ny klass, eller att jobba med nåt meningslöst. Får dessutom inte längre stämpla medan jag är inskriven på studier så om jag inte hittar nåt jobb blir det lite panik!

Nåja, det är ju nån månad kvar än. Tills dess ska jag roa mig med att pussa på oräneliga bulor och blåmärken på Viggos panna, torka snor och byta blöjor. Kleta med maten och som en bonus får jag även påta i trädgården, fixa med huset och hundra miljoner slobbriga bäbispussar! Det ni!