Kapitel 29, i vilket inte mycket alls händer.

Igår kväll var det åska, det regnade hur mycket som helst och jag var ju tvungen att sitta på balkongen och titta. Jag är ordentligt åskrädd, men så länge den är långt borta gillar jag att sitta ute och njuta av regnet. Helst vill jag springa ut barfota och bli genomblöt, kanske lägga mig på marken. När jag gick på gymnasiet kunde jag vara ute och gå i timmar i ösregnet på natten. Det är helt tomt på gatorna och det luktar underbart. Är man ledsen kan man gråta utan att nån ser det. När jag var liten och vi var i stugan på somrarna så brukade vi också sitta på verandan och titta på åskan. Men även min mamma var åskrädd, så kom den nära tog vi och åkte en sväng med bilen istället.

Natten har varit lugn, jag var så stolt över min lille älskling som vaknade åt och somnade om bara sådär. Men framåt morgonen vaknade han oftare och oftare och var hungrig och då blev jag så trött tillslut att han fick en flaska. Då sov han gott länge sen. Sen ville han äta hela eftermiddagen också, en halvtimma efter han ätit blev han grinig igen och inget annat än mer mat lugnade honom. Han hann inte äta länge innan han somnade och tillslut blev jag less. Ic värmde en flaska åt honom och han tryckte i sig mer än 60 ml bara sådär. Sen var han nöjd. Fattar inte hur folk orkar amma, det är ju bara oro hela tiden. Jag menar Viggo är ju inte heller nöjd, han är hur snäll som helst när han fått äta sig mätt på flaskan, men när han är på det humöret att han inte orkar äta från bröstet är han olycklig hela dan. Får se hur hans mage reagerar på Nan, funkar det ska jag lägga ned mindre energi på amningen och bara mysamma istället. Ta bort pressen liksom. Jag vet att det är jag som bestämmer, men jag skulle ju ammat tills han blir två om allt funkade. Nu gör det inte det och det är jobbig, men jag kan ju inte bara tänka på mig. Vi är ju väldigt allergiska på min sida av släkten och jag vill inte att han ska reagera på hundarna, amning ger ju ett bra skydd mot det. Ja det är ju bra mot det mesta. Jag vill ju ge Viggo så bra förutsättningar som det bara går, blir nog curlingförälder när han blir större. Tror i vart fall det ger sig med tiden. Sköterskan på BVC tyckte jag varit duktig som kämpat så här länge med pumpning och sånt, många andra hade gett upp. Fast jag har nog aldrig funderat på att ge upp egentligen. Inte förän nu. Det är så svårt beslut, men bara för att han inte ammar alla mål så har man ju inte gett upp. Ja gud så förvirrat det blev nu, jag bara funderar högt lite.

Annars är större delen av familjen halt eller lytt just nu. Efter Castors eventuella noskvalster har Gimli börjat halta igen. Mitt knä har pajat igen, det gör det ibland så jag inte kan stå på huk eller på knä. Nu försöker jag vara jättesnäll med det så det kryar på sig, hinner ändå aldrig gå till läkare innan det är bra igen. Dessutom har jag läkarskräck, eller nån typ av hypokondri. Så länge jag inte vet säkert vad som är fel så behöver jag inte oroa mig så mycket. Men om jag funderar på att gå till läkare så kommer det att vara nåt allvarligt fel. Därför går jag inte till läkare. De två senaste gångerna jag varit till läkare var när jag fick Viggo och när jag opererade höften (om man inte räknar efterkontroller). Gången innan dess tror jag var när jag tog bort halsmandlarna. Och gångerna innan dess var det halsbölder, typ 4 st på ett år. Ja ni fattar vad jag menar?

Tillbaks till Viggo igen. När han är vaken och inte är ledsen så är han så söt att man kan äta upp honom. Han har börjat ta ögonkontakt ordentligt nu, ler oftare och igår när ic höll upp hans övervakarkanin (jag sydde den åt honom när han var gravid och sen satt den vid monitorn på sjukhuset och vakade över honom på sjukhuset) ovanför honom viftade han efter den som om han försökte känna på den. Jag MÅSTE skaffa den där boken om barns utveckling som jag tänkt köpa så länge nu, vill veta vad han ska lära sig härnäst. Det är verkligen häftigt att tänka på att jag får se allt som händer fram tills han är vuxen som jag. Att den där lilla saken ska bli en vuxen karl som har tjej och jobb och kanske egna barn sen. Gud så häftigt!

Vi ska ju sätta in såna födde-annonser i tidningen. Jag har sån beslutsångest om vad det ska stå i den. Man vill ju gärna tacka alla som hjälpt oss på vägen så att säga (vilket påminner mig att jag lovade både de på förlossningen i Gävle och på Karolinska att skicka kort, måste göra det!) och då blir det ju en hemskt lång annons. Vi hann ju med en hel bunt med ställen på vägen. Måste organisera mig lite snart. Vill ta med Viggo och visa upp honom på 316 också, han har ju vuxit så mycket. Sen vill jag skicka kort och tacka alla såklart, men kommer mig aldrig för det. Det känns så futtigt att bara skicka ett kort, alla var ju så snälla. Dessutom har de nog glömt oss redan, det som är dramatik för oss är ju vardag för dem. Nåväl det ordnar sig nog när vi kommit mer i ordning, nu känns allt fortfarande som kaos!

Vi har dessutom letat febrilt överallt efter nyckeln till barnvagnsförrådet som hyresvärden hävdar att vi hämtat ut, trots att ingen av oss vet sig ha gjort det. Blir knäpp när jag inte hittar grejor. Har inget minne av att ha fått den heller. Går ju inte att ha vagnen på tredje våningen heller, då tar vi ju oss aldrig ut liksom. Får se om vi hittar den nånstans, i frysen eller på nåt annat konstigt ställe.

Det sista jag kommer på idag är saker jag längtar till. Jag längtar till tisdag då jag ska få besök av Anna som ska få inspektera underverket. Sen ska vi ut och ta en öl eller tre, ååååååh så mysigt det ska bli! Sen längtar jag galet mycket efter att min supersnygga skötväska ska komma och allt annat jag beställde. På inköpslistan står numera ett babygym eftersom Viggo verkar mer intresserad av omgivningen, och en babysitter. Undrar vem som bestämt att bäbygrejor ska kosta mellan 400 och 700 kronor, är det så mycket de kan få oss korkade förstagångsföräldrar att lägga ut på en pryl som bäbyn inte kommer ha nåt intresse av om några månader? Intressant är det i vart fall om man tänker på det. Kolla vad en medeldyr musikmobil kostar, eller ett babygym, eller en hoppgunga, eller en babysitter, eller någon annan grej.