Kapitel 23, i vilket familjen gör en utflykt och hemfärden planeras.

I natt har viggo sovit som en liten ängel. Vaknat var tredje timma och velat äta men somnat om på studs. För första gången på länge kände jag mig utsövd. Kanske för att jag sovit alla tillfällen jag hade igår också. Derack lite varm choklad till morgon amningen, det blev lite mysigare så. Kanske är det nässprayen som gör susen så han orkar få i sig mer mat. Vem vet, huvudsaken är att det funkar. Tyvärr tror jag inte att den här natten blir lika lugn, Viggo verkar gnällig och är inte nöjd med nåt. Kanske lite magknip eller nåt. Dessutom blir det första natten utan övervak så det är lite nervöst, tänk om han slutar andas! Kommer att kliva upp och peta i honom ofta tror jag. Om han inte gnäller hela natten det vill säga.

Han har inga mediciner kvar nu, bara niferex (järntillskott) och AD-droppar. Vi får dem i en liten mugg, en sån som flourtanten hade med sig när hon kom och kollade att man sköljde tänderna så att kinderna kändes som om de skulle spricka och man var livrädd att börja skratta så att det flög överallt. Dessutom smakade det pecka. I morse var det både niferex och AD-droppar i burken, pumpade ned lite bröstmjölk och blandade om. Det blev rätt mycket och det luktade hemskt. Hällde i Viggo det och han snaskade glatt på det, men det mesta rann ut på sidorna. Suck! Ren body, men fläckarna matchade i vart fall färgen (lite grönaktig sådär). Var tvungen att byta vid nästa amning för det luktade så starkt. Sedan har lukten förföljt mig hela dagen utan att jag fattat varför. Nu vet jag vad det är, har alltid en haklapp till hands, mycket bra att ha. Även när det rinner niferex och AD-doppar på sidan av munnen. Det är ju den som luktar såklart. Snabb jag är! Tänker på Trekant, en mycket rolig film, se den! De klagar på en "foul and mysterious odeur", tills en dag då de hittar en jättegammal pizza under sängen.

På morgonen var vi till ögonmottagningen för undersökning igen. Fortfarande ser allt bra ut. Sköterskan som följde oss ned sa att vi fick ta ut Viggo i vagnen i eftermiddag om vi ville, eftersom hon halvt lovat oss att få åka hem idag men blev nedröstad av tant doktor. Nåväl, ingen katastrof. Vi fick låna en gammal ful 80-talsvagn och en blårutig toppluva till Viggo. Han såg ut som en galen trädgårdstomte. Med sina lite för stora kläder, huvtröja och byxor i plysch, såg han lite ut som en galen-trädgårdstomte-hiphoppar-dvärg. Söt var han så det störde. Vagnen var så ful att man skämdes lite, men i det stora hela kändes det bra att skjuta omkring på viggo ute i solen. Han var nöjd och glad och sov som en stock så länge vi gick, stannade vi så vaknade han. Vi tog en sväng till bäbyaffären som ligger i närheten. Köpte en blöjhink och en nätkasse till vagnen. Tanten som jobbade där bara stirrade på Viggo när vi sagt hur tidigt född han var och sa hela tiden: Men han ser ju så bra ut eller nåt sånt. Hon kunde inte fatta att en 950 grams bäbis kunde se helt vanlig ut efter några månader. Tyckte hon var lite läskig, hon bara dök upp hela tiden bakom ryggen på mig. Jag blev nervös av henne. Nåväl, vi tog oss tillbaks till sjukhuset igen sen. Tror jag kan vänja mig vid att skjuta runt på Viggo i vagn, inte alls illa.

Gretas mamma Karin blev jätteglad för vår skull när hon hörde att vi skulle få åka hem imorgon. Ärligt talat har jag hela tiden trott att Greta skulle få åka innan oss, hon har ju vart fri från syrgas och övervak länge nu. Men hon har sonden kvar än, även om jag hörde ryktas att den ryker om nån dag. Hoppas verkligen de får åka hem snart, de har haft det tungt med sin sväng till NÄL där de inte alls trivdes. Fattar jag när de bor i Mölndal. Helknäppt! Vi bestämde i alla fall att fota Greta och Viggo tillsammans i morgon så vi har dem tillsammans på bild. Vi har ju följts åt nästan hela vägen. Om jag hinner är jag kommer hem ska jag sy en liten nalle åt Greta och skicka från Viggo, Karin gillade Viggos kanin som jag sytt.

Vi blev nu lovade av sköterskan att imorgon ska vi verkligen få åka. Då blir det permis och på måndag eller tisdag blir det utskrivning om allt går som det ska. De lovade dessutom att passa Viggo medan vi kollar på huset imorgon, nån nytta ska vi väl få ha av dem också när vi nu varit tvugna att stanna så länge. Lite barnvaktande kunde de kosta på sig. Jättesnällt tycker jag! Faktum är att jag tycker det känns lite läskigt att åka hem. Jag tror att mamma kallade det för att vara institualiserad eller nåt sånt. Tänk att vi ska få hela ansvaret om det här lilla livet. Helt galet! Jag har ju inte hållit en bäbis tidigare ens. Jo typ två gånger om man inte räknar min lillebror, men då var jag fyra. Har fortfarande inte fattat att jag egentligen får göra som jag vill med honom. Jag har som bara lyssnat på sköterskorna och hållit med, de vet ju trots allt bättre än jag. Men nu måste jag ta alla beslut själv, ja eller jag och ic måste såklart. Hur ska det gå? Jag kan ju inte ens bestämma vad vi ska äta för det mesta. Får smått panik när jag måste välja mellan tvättmedelsmärken. Hur ska det gå när vi ska välja dagis och sånt? Nä, vi kanske stannar här ändå. Fast då blir väl sköterskorna galna, som jag har tjatat. Jag vill åka hem, tiden går så sakta, när får vi åka hem, hur länge tror du det är kvar nu och så vidare.

Vad jag verkligen inte kan fatta är att jag ska vara mammaledig i två år! Fatta vilken frihet! Jag har aldrig nånsin i mitt liv varit ledig utan att behöva söka jobb eller plugga eller vara sjuk. Och nu får jag betalt för att vara ledig och ta hand om Viggo. Vilket sjukt bra land vi lever i! Tänk att de kabn rädda en 950 grams bäbis (utan att det kostar mig nåt utom vett och sans och lite tid) och sen betalar mig för att vara mamma! Helknäppt! Jag skulle ju betala dem för det om jag var tvungen. Hihi. Fast det ska man kanske inte säga högt, då blir det väl så i framtiden. Men allvarligt, vad härligt att få planera dagarna precis som man vill (eller som Viggo vill snarare), vi kan åka bort nån gång och hälsa på folk för vi får ju fortfarande betalt. Annars brukar man ju ha antingen tid eller pengar inte båda. Fast det är klart småbarn kostar ju en del i drift. Får väl se hur det blir, men nu känns det sjukt roligt!