Kapitel 10, i vilket Viggo slår rekord.

Av nån anledning är 5-matningen den bästa för både mig och Viggo. Jo, fem på morgonen menar jag. Det är lugnt på salen, Viggo är galet pigg och konstigt nog är jag också det efter bara knappt fem timmars sömn. I morse efter fem slog Viggo rekort i amning, han fick i sig 20 ml. Det ni! Han är duktig min Viggo.

Vi har det ganska mysigt här faktiskt, på kvällarna är vi här på rummet och myser. Jag läser en bok när han sover i min famn. Ibland får jag lägga bort den för att kunna titta på Viggo när han sover. Igår var han trött och jag hade inte hjärta att väcka honom för att lyfta ut honom ur sängen, då hann jag surfa lite i lugn och ro. Lite mammatid sådär.

Min kompis Lisa var online på msn, hennes son Isak hade samma dag blivit utskriven från neo, vilka lyckostar! Roligt att höra tyckte jag då jag funderat mycket på hur det gått för dem. Fast klart man blir lite avis. Jag var tvungen att fråga vår kontaktsköterska idag hur länge vi kunde tänkas ha kvar innan vi får åka hem. Hon såg lite fundersam ut och ville nog inte säga nåt. Klart hon inte ville, hur ska hon veta vad Viggo hittar på. Men tillslut sa hon ändå att kanske om två veckor. Men ibland kan det ju gå jättefort, bara sådär kan de börja äta och sånt av sig själva. Jag sa att två veckor kanske vi klarar, men innerst inne är jag lite skeptisk. Två veckor känns som en evighet, men i jämförelse med de snart tio veckor vi redan varit här kanske det inte är så länge. Faktum är att tiden går hemskt fort nu när jag bor här, det är ju ingen dötid att slå ihjäl direkt. Förut när man bara satt på salen och stirrade kunde jag bli halvt galen och bara vilja springa därifrån och aldrig komma tillbaks. Tanken på att spendera hela dagarna här var inte lite skrämmande. Men i och med att vi har ett rum att rymma till så är det inte så illa. Önskar bara att ic kunde vara här lite mer. Men hundarna måste ju också få sällskap. Jag saknar dem massor.

Nu borde jag passa på att äta frukost och ta en dusch, ic sitter med Viggo i fåtöljen vid fönstret. Men jag orkar inte. Tror jag struntar i det och är lite mammasjavig idag. Dessutom ska vi ju äta lunch/middag efter tvåmatningen. bara en timma tills dess, och så en till innan allt är klart kanske. Överlever nog. Kan äta frukost i kväll istället. Men lite päckligt amningste måste jag nog ändå plåga i mig kanske.