Viggos första skor!

Fina va? Helt i skinn för 99 kronor. Ett fynd från coop!

Rackarns söt också!

Så då vet ni!

Stå går också bra!

I vart fall om mamma ställer mig så jag har nåt att hålla i.

Viggo sitter.

Nu sitter han själv om man sätter honom upp. I vagnen sitter han själv utan att luta sig mot ryggstödet fast det skumpar!

Kapitel 84, i vilket solen värmer och vi strosar runt i solen.

I tisdags åkte ic till Luleå, för första gången sen Viggo föddes har det vare sig blivit storm eller snöoväder då han är borta. Ingen av oss har blivit sjuka. Vi har haft supermysigt! Solen har strålat och det har varit runt 16 grader varmt. Vi har tagit långa promenader med hundarna i solen och det har faktiskt varit riktigt trevligt, annars brukar det mest vara en pina när hundarna ska ut och vagnen och alla kläder och pulsa på oplogade vägar och sånt. Nu är vårt största problem att vå runda börjar kännas lite kort. Igår tog den visserligen ca 40 minuter att gå men då stannade vi och pratade med barn på vägen. De ville klappa hundarna och gissa om Gimli blev snopen när de envisades att vilja klappa honom fasten han försökte skrämmas. Haha, tji fick du surhund! Men han gjorde det under protest i vart fall, det kan jag ge honom. De var rätt söta ungarna, de sa att Castor såg ut som en delfin tror jag, för han hade likadana hår i ansiktet. Har iof äldrig sett en delfin med morrhår så jag gissar att han menade en säl. Viggo var helt faschinerad, han som annars blir så rädd för barn numera. Han är tokfjantig och börjar grina så fort han får se nån av de andra bäbisarna i bvc-gruppen. I vart fall första timman, sen brukar det gå över lite smått. Men han är helt klart en blygis just nu.

Men när vi kommit hem efter eftermiddagspromenaden igår och han fått sova en stund i vagnen medan jag läste lite på bron (måste få i ordning utemöbler så man kan sitta bekvämt ute) så blev han helt otröstlig. Han ylade så att Castor började yla och jag kunde inte trösta honom vad jag än gjorde. Gav honom till slut en alvedon och då blev han faktiskt gladare en liten stund. Men han var inte nöjd. Det var som om han hade jätteont nånstans men jag kunde inte lista ut vart. Vi har honom fortfarande på nan-diet, han har åstakommit ett litet men väldigt löst lass på typ tre dagar. Så kanske har han ont i magen (fast nu känner jag en misstänkt lukt i rummet, ska nog kolla om lass nummer två dykt upp nu), för annars blir det ju minst ett om dagen... Sen slukade han två flaskor med 240 ml nan i på ca en timma. Kanske var han hungrig? Han somnade dock tillslut och det var nog skönt både för honom och mig. Jag känner mig lite hjälplös när han blir sån, som om jag inte räcker till ordentligt. Men det var länge sen jag började grina och frustrerat frågade "vad vill du???!!!!". Blir inte lika stressad längre. Fast så är han mestadels en väldigt snäll bäbis! Mycket välgjord ;)

Nu funderar jag på vad jag ska hitta på tills det är dags att gå ut på morgonpromenad. Jag väntar till tiotiden för då har det hunnit bli lite varmare ute. Nu låg det frost kvar än. Fast kanske jag går tidigare idag, funderar på att åka till stan och vill vara där tidigt så det inte är så trångt överallt. Är på jakt efter en snygg vindjacka åt Viggo och faktiskt lite kläder åt mig själv. Skor också. Men jag hade visst gett bort de flesta av mina tröjor till insamlingen innan jag flyttade, de passade inte så bra men nu har jag ju inga insåg jag när jag skulle till att packa upp klädlådan, bara sådär tre månader efter vi flyttat in ;) Fast jag hittar aldrig nåt när jag behöver grejor.Bara när jag är pank. Men måste köpa blöjor för nu kan jag räkna de som är kvar i paketet på ena handen, så nåt kul får jag ju handla i alla fall ;) Och våtservetter också, för allt som fanns här var eldorados och de var så dåliga att jag inte ens kan hitta ord för det.

Kapitel 83, i vilket vi går på babyrytmik.

Idag var det babyrytmik istället för föräldragrupp på bvc. Det var på kyrkligt centrum här, vilket gav mig lite onda aningar. Men det var inte mycket kristet innehåll. Bara en sång tror jag, och den hann vi inte med idag (mycket pga Viggo gissar jag, han var INTE på humör). Vi var ju ute i sista minuten som vanligt, och som vanligt var det på Viggos tupplurstid på förmiddagen. Han har dessutom blivit extremblyg de senaste veckorna och börjar gråta så fort han måste titta på nån annan, särskillt de andra bäbisarna tycker han är läskiga. Det var ju ingen höjdare när man skulle gå runt och sjunga och hälsa på varandra, då han började grina varenda gång. Inte ville han ligga på golvet och leka heller, man skulle göra rörelser och grejer. Då blev han arg så han fick sitta hos ic, vilket gick sådär. Han ville inte sitta vänd mot de andra heller för det var läskigt. Slå på trumman var ok, men det var väl det enda han verkade intresserad av. Själv tycker jag att det var rätt trevligt om än något trevande, ingen var på sjukngahumör och ingen kunde sångerna. Men det går nog till sig. Vi ska dit istället för till bvc i fortsättningen. Jag tycker de andra mammorna är väldigt trevliga, vi är ju inte så många. Ic är enda pappan som brukar komma, det var en till en gång och en annan mamma sa att hennes kille skulle kanske komma nån gång också. Fast ic verkar inte ha nåt emot att vara enda pappan heller tror jag. Han brukar stressa så han ska hinna följa med så jag antar att han tycker det är skoj.

Efter fikat och sånt så knatade jag och vid det laget aningens övertrötta Viggo hem. Det är en halvlång promenad från centrum hem till oss, men i strålande solsken kan man inte klaga. Jag satt på bron och väntade på att Viggo skulle vakna när vi kommit hem och sen kändes det att solen tagit i kinderna. Fast vi har varit ute rätt mycket i helg också så det kan ju vara det också.

I lördags tog vi itu med lite trädgårdsarbete. Jag krattade under äppelträdet och ic var ute på baksidan och rensade lite i buskarna. Jag tror han sorterade lite av stenarna som ligger utslängda här och där också. Vi pratade lite med grannen också, han var trevlig. Gubben som byggde det här huset var visst väldigt intresserad av trädgården, han var ute vid 7 när grannen åkte till jobbet och fortfarande på eftermiddagen när han kom hem. Sen dog gubben och tanten var väl för sjuk för att göra nåt så då förföll hela trädgården, och han som vi köpte huset av hade fixat framsidan. Jag tänkte att det måste varit sorgligt för tanten att se trädgården förfalla när hennes man tillbringat så mycket tid med att påta i den. Inte lätt att bli gammal.

Söndag åkte vi in till stan och handlade lite saker som vi behövde. Glömde att det var sommartid såklart så det blev lite tight med tid ändå. Men det var mycket somrigare i stan, fast det är inte illa här heller. Närmare 15 grader och sol. Lite blåsigt men väldigt vårigt. Krokusarna har börjat slå ut, vi har mycket vårblommor på tomten ser jag. Det är roligt!

Sen har vi också varit på långa promenader hela familjen med hundarna. Det är så mysigt att gå i solen! Viggo var stentuff med solglasögon och solhatt i vagnen. Men han ville inte vara ute hela dagen, han blev så ledsen. Men han vänjer sig nog. När han kan krypa lite på gården tycker han nog också att det är roligt. Nu sover han mest i vagnen, och det kan ju bli lite tråkigt i längden.

Nu ligger han och sparkar i väggen i sovrummet. Tror han vill komma upp ur sängen. Bäst att hämta honom innan han river stället. fortfarande har inte tanden gått igenom riktigt, så han är inte helt nöjd än. Dessutom blir han hård i magen när han äter så mycket puréer, så idag har vi paus med bara ersättning så han får bajsa ordentligt, kanska han blir gladare då! (intresseklubben noterar säkert nu ;) )

Kapitel 82, i vilket inga tänder syns än.

Näpp, inga tänder än. Men jobbigt verkar det vara. Fast inte som igår, idag har unge herrn varit rätt belåten ändå. Utom på BVC-träffen. Jag fick väcka honom för han hade äntligen somnat lite förmiddag bara tio-tjugo minuter innan. Han brukar bli sur om man väcker honom och det blev han även idag. Fast inte sur-sur, utan ledsen och rädd-sur. Han skulle absolut sitta vänd till hälften mot mig eller ic för annars blev han ledsen och började gråta ynkligt. Men han kunde inte sitta helt vänd mot en för då blev han ledsen för han såg inte vad som hände. Om en annan bäbis grät eller lät konstigt började han storgråta direkt. En annan bäbis var lite på samma humör så de ylade ikapp lite då och då. ANingens jobbigt var det. Han har blivit så blyg mot folk nu på sistone, jag vet att de vanligtvis blir det ett tag, hoppas det går över fort, för jag gillade verkligen min framåt- goskille som inte alls brydde sig om vem som lekte med honom eller höll i honom.

Vi pratade relationer idag. Lite jobbigt var det, för de hade ett bilderblock med lite gamla bilder som visade på klassiska könsroller ibland. Det var bara det att jag gjorde sånt som mannen normalt skulle göra. Typ snickrade och donade hellre än att passa barn. Lämnar stökigt hem när mannen kommer hem från jobbet. Sover när barnet skriker så att ic alltid får gå upp. Huga, jag tror jag är en dålig mamma... Fast det funkar ju för oss. Hoppas jag!

Sen på eftermiddagen har jag varit trött som bara den. När klockan äntligen blev fem så tog ic ut hundarna och Viggo på promenad och jag somnade till klockan strax innan åtta. Jätteskönt! Men måste sluta vänja mig vid att somna på eftermiddag-kvällen. Hela kvällen svishar förbi och sen vet jag inte om jag kan somna i kväll. Men det var skööööönt! Visst är han snäll ic som låter mig sova hela kvällen? Sen for han på macken och handlade chips och öl så vi kan mysa lite i kväll. Fast igår var jag och veckohandlade på kvällen och när jag kom hem sov Viggo och i kväll sov han när jag vaknade. Missar ju hela kvällsgoset när han är helt söt i sin pyamas. Vanligtvis somnar han i min famn så jag har lite sömn-Viggo-abstinens. Men jag är pigg nu så det kan jag leva med! Och nu är det äntligen helg! Najs!

Kapitel 81, i vilket Viggo försöker få tänder.

Stackars liten, han är så ledsen. Man kan känna att nåt är p g i nederkäken mitt fram. en knöl som liksom känns lite vass där inget funnits innan. Och så tuggar han på ALLT! Har han inget i närheten blir det fingrar som åker in. Drägglet rinner i floder nu, det är liksom bara att gilla läget och leva med blöta fläckar överallt nu. I morse fick han en alvedon. På fem minuter gick han från arg till sovande. Sen vaknade han på strålande humör och åt massor av min hemlagade mat som han inte ville röra sist. Han slurpade i sig en halv pipmugg vatten också så nu undrar ja om hans sviktande matlust de senaste dagarna beror på ont i tandköttet kanske.

Nu sover han i vart fall. Skönt! För när han inte är ledsen så skriker han ändå, inte argt utan bara högt. För att han kan. Det ska bli skönt när gästrummet blir klart (om det nån gång blir klart!) för då kan vi bädda så hundarna kan gå ned dit om det blir för livat här uppe. Castor verkar orolig av sig. I morse så låg Viggo på golvet och lekte och Gimli kom på att han ville busa. På vanligt Gimlimaer så lägger han sig med frambenen på marken och rumpan i vädret med propellern i full hastighet och boffar åt Viggo. Viggo tittar faschinerat på honom. Så hoppar Gimli runt honom och boffar och busmorrar lite och plötsligt fick Viggo för sig att det var jätteläskigt (annars skrattar han bara) och börjar illtjuta. Jag plockar upp honom så han ska lugna sig och Castor kommer farande som ett skott och flyger på Gimli (inte så illa som det låter, han sa mest till honom på skarpen) och så bråkar de lite och sen kommer Gimli och fjäskar järnet för mig och Viggo och låter till och med Viggo klappa honom på huvudet. Annars flyttar han sig utom räckhåll när de där hårslitande nävarna kommer i närheten. Tror inte Viggo behöver oroa sig för några elaka barn som slår honom på lekplatsen, då kommer hans hjälte Castor och försvarar honom och trampar ner alla små illbattingar som hotar hans husse. Så det så! Så passa er små våldsverkande ettåringar, Viggo har livvakter ;)

När jag gjorde frukost i morse kom två sotare promenernde upp på gården. Vi var lite förvånade för vi hade inte beställt nån sotning. Tydligen var de i närheten och den de skulle till hade inte varit hemma så de beslutade sig för att titta in här istället. De hade skickat flera brev som kommit tillbaks eftersom det var fel namn på lapparna. Så nu har vi nysotat här. En annan sak som var bra är att de kollade på pannan som vi oroat oss så mycket över, den är gammal och vi har inte råd att byta. De sa att pannan är superbra, den bästa de har. Effektiv som tusan är den visst och dessutom kunde de komma och montrera pelletsbrännare, förråd och allt för typ inga pengar alls. Och de tar med sig oljetanken också. Vi hade räknat med att få byta hela pannan och att det skulle kosta typ 75 000 eller mer. Nu sa de att det gick att fixa för ca 25 000 istället och då skulle de kolla genom nåt som verkade ha slaggat igen också. Vet inte vad det var riktigt. Dessutom visade de ic hur pannan funkade, något vi ärligt talat inte har haft minsta aning om tidigare. Vi fick inte ens igång den själv utan vi hade tur att han som vi köpte huset kom förbi och skulle hämta en sak de lämnat. Annars hade vi fått frysa hela vintern ;) Ja så det var ju positiva nyheter. Igår hade vi nämligen en mindre trevlig incident i villaägandets vardag.

Ett par dagar nu så har det luktat illa på nedervåningen. Vi trodde att det var för att vi inte spolat på lilltoan eftersom den inte har väggar, golv eller tak just nu. men konstigt nog är ändå toastolen installerad och står där och ser fånig ut mitt i röran. Ja fast så enkelt var det ju inte. Nä, det var precis som innan jul att allt avloppsvatten kommit upp i garaget igen. Sist sa de ju att det berodde på att de inte spolat här på länge så att det stelnat i avloppet. Nu har vi ju uppenbarligen använt avloppen vareviga dag sen vi flyttade in så nu kan det ju inte bero på det. Nåväl, de kom med slambilen och det stank åter igen avlopp i hela huset när de löste upp den nya proppen som låg nånstans under grusgången. Precis där flyttbilen stod enligt ic, alltså är vi rädda att kanske röret gått sönder där för att den var för tung. De sa att om det kloggade igen där igen så skulle de ta med kameran och filma. Det konstiga är ju att de som bodde här innan sa att de filmat hela vägen till gatan och allt såg bra ut. Så då är det vi som lyckats paja röret om det nu är så. Nåväl, får väl hoppas att det inte kloggar igen fler gånger. Tur i oturen att det är i garaget det kommer upp. Där är vi ju aldrig och bilen står på uppfarten eftersom vi är lata. Inga saker finns där heller utom sommardäcken.

En annan sak som vi äntligen tagit tag i nu är att färgen rasar från framsidan på huset. Vi ringde mäklaren som skulle prata med säljaren så får vi se vad som händer. Nog borde det ju räknas som ett dolt fel om det är målat på sommaren och i januari så lossnar plötsligt stora delar av färgen på huset. Inte katten tänker jag stå och måla om det i sommar. Och ic är höjdrädd så risken att han gör det är nog också liten.

Ja där fick ni veta mer än ni ville om våra husproblem. Fast det känns inte så mycket som problem just nu. Bara avloppet. Men det löser sig nog.

Nu hör jag hur Viggo börjar röra på sig i sängen, brukar vara ett säkert tecken på att han snart vaknar. undrar vilket humör han är på då... Hoppas på glad!

Kapitel 80, i vilket Viggo utövar ljudtortyr.

Ja ni, visst är det som de säger att barn är kul nästan jämt. Viggo övar på stora bokstäver nu. Det låter ärligt talat som om vi håller på att ha ihjäl honom ibland. Men jag lovar, vi är så snälla så. Han leker snällt på golvet medan han utstöter de värsta ljud han kan komma på, det riktigt skär i huvet, som krossat glas ungefär. Stackars hundarna som har så mycket bättre hörsel. Castor fick nog mitt på dan och började yla och kröp ned under sängen. Jag trodde han höll på att dö (varpå Viggo blev helt förskräckt och började gråta på riktigt såklart). Ic springer ut med honom i tron att han har ont i magen igen, men så fort de kom utanför dörren blev Castor lugn och glad igen. Så de gick en vårpromenad så att han fick koppla av lite och sen var allt bra igen. Jag försöker säga åt Castor att Viggo bara är busig, och ibland fattar han det tror jag. Ordet busig är ett av de ord båda hundarna fattar på nåt sätt. Säger man är du busig så brukar de komma igång och busa båda två. Så nu säger jag vad busig du är Viggo och då blir Castor lite lugnare. Sen testade jag att busa med alla tre och det var ju poppis, inte minst från Viggos sida som tjoade och skrattade när hundarna sprang och hämtade bollar och hoppade upp på min rygg och sånt.

Ute hittade jag idag en hel samling av snödroppar på baksidan av huset. Självklart rusade jag in efter kameran direkt och fotade. Det märks att jaginte fått kläm på systemkameran än, och inte har jag hunnit läsa på nåt heller. Men autoläget tar i alla fall bättre bilder än autoläget på gamla kameran, så helt bortkastat var det inte att köpa den. Tvärtom så älskar jag den verkligen, även om resultatet inte blir som min brorsas bilder (han är fotograf). Hittade massa blommor på väg upp som jag tror är påskliljor kanske, ser ut så. Får se när de slår ut, så spännande! Det liksom bubblar av trädgårdsdrömmar i mig nu. Men det blir ett staket som blir sommarens stora investering.

På eftermiddagen, strax innan fem, gav jag helt upp. Då hade huvudet bultat i en evighet kändes det som och Viggo gjorde inte minsta tecken att lägga ned sin ljudtortyr. Så jag lämnade honom till ic som snällt packade ned honom i vagnen och tog ut honom och hundarna så jag fick vila. Snäll ic! Fast jag hann bara lägga mig så ringde Anna och hade stora nyheter. Hon ska flytta till Lerum med pojkvännen och dottern, kul för henne! De hade fått tag i en jättefin lägenhet. Så roligt! Sen babblade vi lite om hennes kurser och sånt och vad som hänt här. Det är så trist att hon bor så långt borta, saknar verkligen vårat fikande!

Sen fick jag äntligen somna en stund, superskönt! Men nu är jag seg som kola i huvet! Vi gjorde matlista för veckohandlingen nyss och vi var tvungen att göra den i bokstavsordning för annars kom vi inte på en enda maträtt. Dumt att göra matlista direkt efter maten!

Nä, nu ska jag fundera lite på vad min ömma moder ska få i födelsedagspresent, hon fyller 61 på söndag. Har ingen aning om vad jag ska köpa. Som vanligt!

Kapitel 79, i vilket det stormar lite igen.

Igår stormade det. Igen. Är det bara jag som börjar bli trött på det eviga stormandet? Det kom ordentliga hagelskurar och regn och snö och solsken om vartannat. Idag verkar det lika ostadigt tyvärr. Vårt hus är inte tätt, så länge det är vindstilla kan det vara hur kallt som helst ute och vi har ändå varmt och gosigt här inne, men blåser det så blir det kallt! Och jag som tyckte det var vår häromdagen och drog ned alla elementen. Nu är jag för envis för att dra upp dem igen, det här går nog över snart. Istället klär jag på Viggo som tillbringar det mesta av dagarna på golvet och så kryper jag ned under filten (den behöver tvättas känner jag, den luktar skumt...).

Viggo är fortfarande kinkig. Tror inte det beror på ett utvecklingsstek, jag tycker jag känner en tand på uppgång i nederkäken. Igår blev han glad igen efter en rumpvedon (alvedon supp) så det är nog jobbigt nu. Han tuggar på allt och finns inget så blir det fingrarna. Vi hoppas tanden ska komma upp snart! Vanligtvis kan han inte riktigt koncentrera sig på att äta heller, särskillt inte när det är puré eller gröt på schemat, det finns ju hundar att kasta kex på och sånt. Allt är roligt, tugga på stolen och haklappen och titta ut genom fönstret (bakom ryggen). Men nu har han faktiskt ätit duktigt, han verkar lite trött också. Ic vaknade före Viggo i morse, undrar om det hänt förut?

Igår roade jag mig lite med att leka med min mus, visst lät det snuskigt? Jag menar såklart min slipmaskin. Det var lite kul ändå tyckte jag. Jag blir hela tiden förundrad över att det liksom dyker upp mer jobb hela tiden, nu håller jag på att slipa snickerierna så att jag kan måla dem innan jag spacklar och målar väggarna. Men då måste man ju måla dörrarna igen också, annars ser det ju urfånigt ut... Och ska man orka måla insidan av garderobsdörrfodret? Ingen kommer ju att gå in i garderoben och kolla på dörren och säga att här har ni inte målat. Och ska jag måla insidan av de garderoberna som man kan gå in i? Och ska jag måla insidan av de andra garderoberna? Ska jag måla om dönstret eller bara fönsterlisterna? Ja ni fattar. Det blir ju skitjobbigt ju! Tar aldrig slut! Och detta är bara första rummet jag fixar...

Vi tog lite tid igår och pratade om vad vi skulle göra åt gården. Jag vill ju ha bort gruset som är så djupt att man kör fast i det. Vagnen går knappt att skjuta genom det. Ic kan ju lägga plattor, så vi kollade lite på snygga plattor och de är ju inte helt billiga. Men jag tror att vi bestämde oss för att ett staket är viktgast, så att hundarna kan komma och gå som de vill lite i sommar. Vågar inte släppa dem när det är så mycket vilt och andra hundar häromkring.

Nåja, helgen gick alldeles för fort. På lördag kollade vi pingvinfilmen. Tror vi satte igång den före nio och båda var vi så trötta att vi bara fnissade hela tiden. Jag kunde knappt hålla uppe ögonen till slutet och innan ic hann i säng så låg jag och snarkade. Igår tänkte vi se Pans labyrinth men vi bangade och gick och lade oss tidigare. Innan jag somnade så sa jag åt ic att om nån sagt för ett år sen att jag glatt ville lägga mig innan nio på helgen så skulle jag skrattat åt dem. ja det gäller förresten på vardagar också. Jag har ju varit nattsuddare hela mitt liv. Katten vad småbarn kan ställa till det ;)

Nu ligger han och bankar tuggis i sängen, antar att han är vaken då. Han tog en liten förmiddagslur. Jag ska gå och fixa frukost åt oss och lunch åt Viggo innan ic kommer in från stormen med hundarna. Hoppsan, försent, här kom en hel flock med vilda och galna hundar kutande!

Kapitel 78, i vilket inget världsomvälvande händer.

En vanlig sketen lördag är vad det är. Gud så skönt med helg! Igår var väl ok, bakade hallon-sockerkaka till BVC-träffen. Den handlade om barn i trafiken och vi fick se hemsk film på en docka som föreställde en 6-åring som satt utan bälte och krockade i olika hastigheter. Blä! Fattar inte att nån har sitt barn utan bälte i bilen. Krockar gör mig illa till mods, även om de är fejkade... Nåja, Viggo var aningens övertrött och fick små panikgråtattacker när en annan liten kille gav ifrån sig glädjetjut. Men det var kul ändå, det är så skönt att få träffa lite folk ibland, men blir lite skogstokig annars. En till pappa var där utom ic idag, också roligt!

I torsdags hade Viggo ett hemskt humör! Jag var helt slut, han bara gnällde, skrek och var inte alls glad. Jag läste faktiskt i boken"Växa och upptäcka världen" och det stämde exakt på dagen när en ny stormig period skulle börja. Lite läskigt... Fredag var bättre, men idag är han tjurig igen. Fast jag har varit nere i gästrummet hela eftermiddagen och lyssnat på bra musik och slitit loss tapeter. Så jag har inte lidit av det. Jag kan ju aldrig låta bli att pilla loss etiketter på ölflaskor och sånt så det är rätt bra terapiarbete att slita lös tapeter. Fast rätt som det var så fick jag syn på en vidrig jättestor svart spindel på golvet, inte långt från min hand. Urk, vad äckligt. Jag jagade den efter väggen och försökte trampa på den men den var rackarns snabb (då tänker jag direkt att den skulle kunna vara inne i mina kläder sekunden efter jag sett den på min hand), men till slut fick jag den. Detta är mitt hus och inga äckliga spindlar ska få skrämma bort mig. Jag ska spika in dem i väggarna med listerna sen när jag är klar så får de kräla runt där inne bäst de vill. Men man kan ju lugnt säga att jag var aningens försiktig med vart jag satte händerna sen.

Ute skiner solen fast det blåser kallt. Lite svårt att lägga ned sin själ i inomhusjobb när man helst vill ut i trädgården och göra nåt. Kanske har det torkat up nog i gräset så man kan kratta runt äppelträdet snart. Det ligger nog med ruttna äpplen där för att göra en hel trastarmé fulla som ägg. Tvätta bilen borde vi också gjort för många veckor sen. skitigast i hooden är den. Nåja, det blir fler soliga helger hoppas jag. Lite kallt ute ändå tror jag det är.

Castor har varit lite bökig i magen de senaste två dagarna eller så. Han har perioder då han piper till och kryper in under sängen och ser eländig ut, oftast går de över av sig själv på nån dag. Han äter ju allt möjligt skumt ute. Men idag hade han blod i avföringen. Stackare, han kanske är sjuk på riktigt den här gången. Jag försökte ringa vetten men det är ju helg och innan jag fick tag i nån så verkade han må bra igen. Vi väntar och ser, det var inte så farligt mycket och han har rätt ok tandkött. Han såg lite blek ut ett tag, men det gick till sig. Han äter och busar och verkar pigg så nåt akut verkar det inte vara. Jag ska ta och avmaska dem båda och se om de blir bättre. Gimli spydde också lite i morse, man han har ju magkatarr som kommer och går och får medicin då. Men kanske har de mask eller nåt annat lättbotat. Ledsen att det blev lite äckligt, men jag är lite orolig faktiskt. Inte mycket, men lite...

Nu har jag haft glassätarpaus. Viggo var ute efter ics glass så han fick slicka lite på både hans och min, oj vad gott det måste varit för sen släppte han inte glassen med blicken. Goseungen... Vi badade honom häromdagen och skulle ta bort skorv på huvet, så då borstade jag det bakåt med en liten tandborste efter att ha haft i olja ett tag innan. Fick inte bort all skorv, han har så långt hår nu, men han fick en tuff tuppkam som fortfarande sitter kvar. Urgulligt! Ic säger att han ser ut som om han jobbar på tv-sporten. Kanske skulle skaffa en bred färgglad slips åt honom också *fniss*

Nu ska jag gå ned och slipa lite med min nya fina slipmaskin. Som de sa i reklamen för hundra år sen: Every house should have a mouse. Nu har vi en! Och jag ska slipa dörr- och fönsterlister med den. Så det så!

Kapitel 77, i vilket solen skiner.

Ännu en underbar dag med +10 och strålande sol. Ic var i Göteborg hela dan så vi har skött oss själva hela dagen. Vi har haft myspys i solen. Jag klev upp vid halv sju innan ic åkte, vilket är tidigt för att vara jag. Men jag var inte så fasligt trött ändå eftersom jag sov så tidigt igår. Viggo har varit på strålande humör mest hela dagen, ett riktigt charmtroll är han! Dessutom passade han på att sitta lite utan stöd när nu pappa inte var hemma. Han passar på den lilla busungen. Fast det var visst roligare att ramla, så det gjorde han hellre. Ramlade och skrattade och ramlade och skrattade. Han gillar att leva farligt det lilla livet. Jag hade rätt kul jag med. Sen testade vi att stå själv, men det var ju svårare, han har lite för mycket höftrotation för att stå stadigt. En ny Elvis kanske?

Sen var vi på prommis på eftermiddagen. Två timmar var vi ute, fast vi promenerade ju inte så länge. Viggo var vaken mest hela vägen runt vår vanliga runda och somnade sista biten. Som vanligt låter jag honom ligga ute i vagnen tills han vaknar, jag gillar inte att väcka honom, han blir så grinig då. Fast normalt vaknar han inom fem minuter efter vagnen stannat. Men inte idag, han sov och sov och sov. Jag satt på bron och lyssnade på fåglarna och spelade lite spel på mobilen. Sen fick jag hämta en serietidning och hann läsa halva. Skönt att få lapa lite sol, men det blev kallt i längden, hade ju klätt mig för att röra på mig.

Nu har jag lite ont i halsen, hoppas det är trötthet. För som vanligt är jag hypertrött hela kvällen lång. Men kan ju inte gå och lägga mig innan nio två kvällar i rad. Så jag kollade lite på "Specialfall: förlossning" på 4 fakta. Det var en bäbbe som föddes i v 25, bara lite mindre än Viggo var var den. Det var många premisar idag, var tvungen att snyfta lite. Tänkte på att det är ändå rätt stor skillnad på hur de behandlar här och i USA. Men bäbborna är desamma. Små fågelungar liksom. Fattar inte att Viggo var så liten. Har förträngt det mesta tror jag, det kanske kommer tillbaks nån gång. Slår en i huvet på nåt sätt som man inte anar. Men den dagen den sorgen. Jag tycker ändå om att kolla på medicinprogram, vare sig det är dokumentärer eller serier. Borde blivit läkare tänker jag ibland, men jag tycker inte om att umgås med sjuka människor. Fånigt va? Dessutom hatar jag sjukhus. Det dummaste jag varit med om var när jag skulle börja sova på sjukhuset med Viggo och jag ville att ic skulle sova där med oss. Då sa han att han hellre sov hemma för det kändes inte så skoj att sova där. Vad katten?! Vem tycker det är skoj att sova på sjukhus??? Och tror karln inte att jag hellre hade sovit hemma också??? Men å andra sidan så var det ju ingen mening att vi båda skulle vara dyngtrötta på dagarna. Men orättvist är vad det var. Nästa gång vi ska få barn ska jag tvinga honom att sova där med bäbis så ska jag sova hemma i vår gosiga säng. ;)

Pratade med storebror idag, de skulle åka till stockholm över helgen för det var stökigt hemma och de var trötta på att vara hemma och vara sjuka. Ic ska också till stockholm nån gång i april tror jag. Karp fyller år och de skulle på nån spelning. Nu känner jag att jag också vill åka nånstans och vila lite. I motsats till min man har jag inte sovit borta från vår son en dag sen jag började sova på sjukhuset. Något som ju faktiskt kan behövas ibland, för även om vi har tjocka massiva trädörrar i huset så kan den ungen göra ljud som inte ens bly kan stoppa ;) Särskillt på morgonen när trötta mammor vill sova. Fast å andra sidan är det ju ic som kliver upp tidigt på morgonen för han är så lättväckt och kan inte somna om sen. Så jag borde inte klaga. Men det känns lite orättvist att han får semestra när inte jag får. Eller får och får, jag vet bara inte vart jag skulle åka. Dessutom är jag rätt pank nu. Suck... Jag bara svamlar nu känner jag. Jag semestrar i gästrummet med tapetrivning och sånt som terapi. Med hörlurar laddade med bra musik i öronen så kan jag nästan koppla av ibland. Sen har jag ju fortfarande presentkort till spabehandling att ta till, men jag vill inte riktigt utnyttja dem förän det verkligen behövs. Jag menar tänk om det kommer en dag då jag inte orkar utan dem? Och så slösar jag bort dem för att jag känner mig lite vårtrött bara...

Nu ska jag sova för jag är mer än vårtrött, jag är dyngtrött! Sussa sött alla vänner och andra som trillar in här av en slump.

Snödroppe

Här är beviset på att det är vår här! Jag älskar vårblommor, det blir inga såna i norr...

Kapitel 76, i vilket jag åter är trött.

När jag skrev sista inlägget var jag visst trött, det blev helt fel nummer på det (ändrat nu). Idag är jag också trött. Att en så liten bäbis kan göra en så matt! På förmiddagen var han rätt gosig som vanligt. Jag fick för mig att jag skulle till stan och sitta på en bänk och äta en glass i solskenet. Viggo var supersnäll och sov eller låg och kollade sig omkring mest hela tiden. Han är sån när man är ute med honom. Jag hittade dock inte nån bänk, ingen glass heller. Jag tycker Borås är en rätt halvtaskig shoppingstad, i vart fall i centrum. Det är helt klart inte heller en strosa runt, fika och titta på folk i vacker omgivning-stad heller. Rätt tråkig stad, det lilla jag har sett. Men jag kanske har missat det mesta. Det är egentligen inte nåt fel på stan, det är bara det att jag ju är van vid Göteborg nu, och det är ju en helt annan sak. Mer estetiskt tilltalande för det första. Men tydligen kan man fynda en del i Borås och det är ju bra. Nåväl, vi strosade runt ett tag och kollade i affärerna efter inget särskillt (jag behöver skor, mina har gått av på mitten om jag inte sagt det, nu får jag ha ett par gamla som mina lilltår domnar bort i). Hittade två nya mössor till Viggo som bara har varma vintermössor. Nu har han vår och sommarmössor också. Sen gick vi och kollade lite i stadsparken, hade hoppas på ett muukglasstånd, men hittade inget. Då blev jag less och åkte hem.

Hemma såg jag vårens första snödroppe, bredvid vår vägg. Jippi! Det blir vår i år också. Fattar inte att jag längtat så trots att det knappt varit vinter. Men däremot har det regnat typ konstant sen vi flyttade hit. Nu ska jag leta rätt på ett galonställ åt Viggo (finns det så små?) så att han kan få bekanta sig med naturen på närmare håll.

Sen vi kom hem så har Viggo gnällt, skrikit, bråkat och surat. Hela tiden. Åhhhh så trött man blir! Han har legat och lekt med något och gnällt under tiden. Inget har funkat, inte mat, inte gos, inte bus, inte ens gåstolen. Till slut somnade han en liten skvätt. Med betoning på liten. Ic for och veckohandlade. Viggo gnäälde, skrek och hade sig hela tiden. Tills typ tio minuter innan ic kom hem då han bestämde sig för att ligga på min arm och kolla på mig med stora blå ögon och peta lite på en prasslig fågel. Det var hypergosigt. Ett tag i vart fall. Mitt huvud gör så ont och jag är trött ända in i själen. Jag inser nu att vi har begåvats med ett underbart snällt barn när en enda eftermiddag av konstant gnäll gör mig såhär trött. Jag gick och lade mig, så nu ska jag bara skriva det här så är det sovdax. Ic ska till götet på konferens imorgon så då blir det bara jag, Viggo och hundgalningarna hemma. Bäst att vara utvilad då. Det som stör mig just nu är att sen jag lämnade bort Viggo till ic så har han skrattat och spexat och haft sig, precis som den charmiga unge han kan vara, och oftast är. Blä för att han sparade det tills nu. Jag känner mig så trött och grinig nu så jag ger upp. Hoppas imorgon känns bättre. Ca 9 timmars (förhoppningsvis) sömn gör nog susen. Jag är egentligen sugen på att följa med till götet imorgon, men jag vet inte vad jag ska göra där hela dagen helt själv. 8-16 ska han vara där tror jag. Jag blev less på borås på mindre än två timmar. Nu är jag hyfsat pank dessutom så har inte råd att köpa några skor längre innan barnbidraget kommer. Så jag stannar hemma. Får hålla tummarna för att det inte blir storm eller snö som det vanligtvis (läs: alltid) är när ic åker och jag måste ta ut hundar och bäbis själv.

Sova nu. Trött. Zzzzzzzz.....

Kapitel 75, i vilket jag pinar min son lite.

Idag var det dags igen. De där nedrans RS-sprutorna. Fy katten vad jobbigt det är att hålla fast sitt barn medan två sköterskor sticker honom i varsitt ben så att han illtjuter av smärta. Bläk, skänt att det bara är en gång kvar nu. Enligt sköterskan hade det inte varit nån RS-vinter i år, bara ett par fall hade de fått in. Men nu är ju vinterförkylningarna också försenade så det kanske kommer senare. Hoppas inte. Men nu har han fått sprutorna för den här månaden i alla fall. Förutom att det är så hemskt när han gråter så var det en trevlig utfärd. Vi var för sn gångs skull ute i god tid, och idag hade vårsolen nått även mitt regniga hörn av världen. Cirka 10 graser plus och strålande sol. Vi puttrade iväg i lillbilen jag och Viggo och det var vår helt plötsligt. Efter sprutorna måste man stanna på avdelningen i en halvtimme, idag var det bara vi där så det var lugnt och skönt. Viggo låg i vagnen, han ville inte göra nåt efter sprutorna, han var bara ledsen. Jag vaggade och nynnade lite och solen sken genom fönstret och det var tyst och lugnt. Tänk vilken vardagslyx att få sitta och göra inget alls i en halvtimma, i tystnad! Myspys faktiskt, trots att sjukhuslukten alltid får mig att mä lite konstigt. Jag har ju gammal sjukhusskräck i bagaget, men efter allt flängande på sjukhus sen jag blev vuxen så har jag kommit över det värsta, jag bara får ta några djupa andetag just när jag kommer in. Det luktar liksom oro och ensamhet eller nåt.

När vi kom hem var vi inte så sugna att gå in igen när det var så mysigt ute. Vi gick runt och tittade lite och petade på buskar och äppelträdet. Jag såg lite vårtecken, nån stackars vårblomma stack upp här och där, inte utslagna änm en ändå. En nyckelpiga satt på husväggen. Konstigt förresten att rådjuren och hararna inte ätit alla stackars små blommor än. Med tanke på all bajs som ligger på gården så verkar det inte lovande för min dröm om en gård täckt med små söta vårblommor.

Sen hade jag upp fönstret i sovrummet på vid gavel i nån timma. Åh, vad härligt när det luktar vår i hela huset! Sen fick jag ett ryck och lagade potatis och morotspuré på ett kilo rotfrukter. Tyvärr tänkte jag inte på vart jag skulle göra av allt sen, jag fick använda alla små burkar och islådor och sånt jag hittade. Jag hade i lite persilja för god smak och så olja och kokspad. Purén blev jättekonstig, seg liksom. Viggo var inte överförtjust, men jag spädde den med lite mer vatten och olja innan jag fryste in allt. Han åt ändå lite innan han blev lessen och började gråta. Vet inte om det berodde på maten (jag tyckte den smakade helt ok) eller att han bara var lite grinig. Menhan hällde i sig en hel flaska Nan en halvtimma efter eller så så jag misstänker att det var purén. Men om man tar den tillsammans med nån köpespuré så ska det säkert gå ned. Man måste ju inte gilla all mat, även om jag gärna ser att han äter upp den nån gång det närmaste århundrandet. Han hade faktiskt gått ned i vikt när vi vägde honom idag, i jämförelse med för två veckor sen. Jag undrar varför, han äter ju som han ska tycker jag, och verkar pigg och glad. Ska fråga på fredag på föräldraträffen på BVC. Just ja, jag hade ju lovat ta med fika... Hmmm... Hur ska man komma ihåg det tro? Och vad ska man göra? Hallonmuffins kanske, eller med apelsinchoklad? Eller en vanlig sketen sockerkaka. Får se, blir jag inte piggare så blir det köpesfika ;) nån sa att det ger vuxenpoäng att köpa fikabröd. Att man vuxit upp och insett att mani nte behöver göra allt själv. Men jag råkar ju tycka om att baka, har bara inte gjort det så mycket på sistone.

Nu är jag så trött att jag inte vet vad jag heter. Jag ligger bara här och skriver för att jag inte orkar lyfta på rumpan och gå in i sovrummet. Dagen gick tokfort, undrar om nån snabbspolar vissa dagar?

Kapitel 74, i vilket jag vilar huvet lite.

Jag skickade ut Viggo med ic när han gick ut med hundarna idag. Nu njuter jag av tystnaden! Ibland behöver man vila huvudet lite så man orkar med en vecka till. Hur go och mysig han än är lilleman så blir man ju trött i huvudet ändå. Som tur är går det hyfsat snabbt att vila upp sig ändå så man har nya friska krafter. Fast trött är jag ju jämt ändå, trots att vi får sova från 8-6.3 eller så, ja jag får sova ännu längre än så för ic är så snäll och går upp och matar och underhåller Viggo till 8 då han börjar jobba. Då brukar vi mysa i sängen lite, även om Viggo brukar vara ungefär 100 ggr piggare än jag.

Melodifestivalen igår var bättre än jag trodde. En del låtar blev bättre när man lyssnade på dem igen. Fast jag blir så störd när man läser överallt att The Ark vinner och så gör de verkligen det. Det känns så uppgjort då. Men som tur var tycker jag inte SÅ illa om den låten, det fanns betydligt sämre låtar att välja från. Tråkigt att inte skolfröken fick mer poäng av juryerna (eller vad nu en jury blir när man böjer det), jag tyckte hennes låt var riktigt bra efter några genomlyssningar. Nåja, gissar att hon kanske inte hade lika bra nerver som the ark när det gäller stora spelningar. Men å andra sidan så är inte de det viktiga, det är ju roligt att kolla bara. Knapra lite chips och mysa framför tvn och kritisera allt och alla (inte för att jag gör något bättre själv, men ändå).

På tal om musik så blev jag så sugen att åka till götet och kolla på Dolly Parton när hon spelar där på tisdag. Jag vet att man inte ska gilla country när man är i min ålder (eller är det det man ska göra när man fyllt 30? Det är så svårt att hålla reda på ibland) men jag är ju uppvuxen med Dolly och Kenny och alla de där. Pappa spelade alltid sånt i bilen när vi åkte mellan Boden och Kiruna, det var rätt ofta så nån sorts indoktrinering blev det nog. Så när nu pansargeneralens fru då faktiskt har tagit sig ända hit så känner jag att jag borde åka och kolla. Men hur skoj är det att åka själv? För vi har inte råd att åka alla tre. Nåja, vad är väl en bal på slottet? Ärligt talat så har vi nog inte råd att jag åker själv heller egentligen. Den här månaden är lite tight efter att ha lyxat till det och köpt ny bilbarnstol ;)

Nä, nu kom familjen hem, underbart är kort ;) Ska nog gå ned i gästrummet en sväng nu. Borttagning av golvlister står på schemat. Jag kunde inte frammana någon som helst entusiasm för golvlisterna igår men idag känns det bättre.

Kapitel 73, i vilket vi är på en liten utflykt och väntar på melodifestivalen.

Jahapp, nu tänkte jag styra upp lite här och komma igång med skrivandet igen. Jag har varit så lat på sistone, jag tar farm bloggersidan och sen kommer jag inte på nåt bra att skriva så då har jag bara struntat i det. Men täånkte skriva lite meningslösheter igen så kanske jag kommer i gång av bara farten.

Idag var vi på bilutflykt här i närheten, vi har ju som inte sett oss omkring nåt sen vi flyttade in. Det är alltid massa annat som ska hinnas med, eller så vill man bara slappa. Viggo fick en ny bilbarnstol igår, vi köpte en Britax Secura. Han verkade hemskt nöjd med att sitta i den och sova (han sover alltid i bilen så länge den rör på sig) och den känns mycket säkrare än den gamla. Den går att luta rätt mycket bakåt så han slipper sitta så upprätt, ibland när han sov i den gamla föll hans huvud fram och det såg lite jobbigt ut. Nåväl, han verkar gilla den och jag tycker den är superfin och röd, inte tråkgrå som den gamla.

Vi tog en tur söderut och kollade in Kinna som verkade hyfsat stort mot för vad jag hade trott. Det fanns lite av varje där, får kolla närsmare en vardag. Sen tog vi en sväng förbi Greyhound park och kollade, jag läste nånstans att de hade träning nån dag i veckan och att man kunde få vara med och testa. Castor skulle säkert gilla det, om han inte är för lat för att jaga kanin. Banan var i vart fall jättelång, kan inte tänka mig att han håller uppe intresset så länge att han hinner ett varv runt. Men man vet ju aldrig, det är ju det han är gjord för att göra så kanske det väcker nåt i huvet så vi får se en ny sida av vår lille latmask. Vanligtvis sätter han fart mot nåt han får syn på och sen när han skrämt upp vad det nu kan vara så tappar han intresset. Även om han en gång fångade en skogsmus genom att hoppa på den med alla fyra tassarna samtidigt. Sen tog han upp den i svansen, den var nog avsvimmad av chocken, men när den vaknade till blev Castor dörädd och släppte taget så den fick springa bort. En annan gång måtte han en kanin, öga mot öga stod de på gården, kanske 1-1,5 meter ifrån varann. De stod blickstilla båda två och stirrade på varandra, sen vände de båda om och sprang åt varsitt håll. Förutom en väldigt orädd kanin, eller kanske flera likadana, så har vi även skator på gården. Rådjur också, en morgon såg jag fyra stycken som gick över gården in till grannen. Häromdagen hittade jag stora högar med vad jag är rätt säker på var rådjursspillning. Inga lösa hundar på gården alltså innan vi får upp ett staket.

Nu till mitt favoritämne ;) Gästrummet. Taket är numera alldeles vitt och vackert. Efter veckor av slit är det färdigmålat och det blev till och med bra, det trodde jag aldrig. För att vara mitt första tak så är jag nöjd. Nu ska jag ta lös golvlisterna så jag kan måla väggarna. De ska bli lavendelfärgade med en mörkare fondvägg. På fondväggen ska jag också göra schabloner i högblank lackfärg, just nu tror jag att jag ska göra nån typ av crop circles, de är så snyggt symmetriska och prydsamma. Alternativ två är att göra en triskele, vi får se vad det blir. Eventuellt blr det några likadana utspridda över väggen. Men först: loss med lister, bort med lös tapet, tvätta, spackla, slipa, tvätta igen och SEN måla *längtar*. Måste säga att jag inte gillar att ta lös lister, det är så lätt att ha sönder dem. De sitter med lååååånga spikar, precis som taklisterna.

Vad händer på Viggofronten då? Ja för det första blir han hela 9 månader idag! Vart tar tiden vägen? Just nu lekaer han på golvet med en grön plastbil som han fått av moster Eva (min moster, inte hans, jag har inga systrar tyvärr). Just nu är han världens mest underbara unge! Han är så söt att man nästan dör varje gång man ser honom. Han är charmigare än nån annan, busig är han ocskå men det kommer han undan med då han har ett sånt leende. När jag var liten och lästa femböckerna var jag så kär i Dick, för att han kunde flina. Jag drömde om att träffa en kille som kunde flina, det lät så charmigt tyckte jag. Inte för att ja hade nån aning om hur det såg ut när man flinade, men nu har jag en liten flinande bäbis hemma som jag är såååå kär i! Sen har han ett glatt humör mesta delen av dagarna, jag ser nu när han börjar bli trött och då är det bara att söva för en sovstund så är han glad igen. Han tar sig runt på golvet genom att rulla, först riktar han in sig genom att tra sig i en cirkel och så rullrullrullar han dit han vill. Oftast nånstans där han helst inte ska vara. Sliter i sladdar, river i gardiner, gnager på bordsben, drar i böckerna i bokhyllan osv. Han är helt vild, men hittar han en rlig leksak så kan han underhålla sig själv rätt länge. Sen är han värsta busungen, han gallskriker av skratt när man busar med honom. Han gillar att bli kittlad, attfår massa massa pussar, när man nyper honom i kinderna och gör till rösten och säger "vad stooooor du har blivit!". Sen att hoppgungan och gåstolen är poppis behöver jag kanske inte säga? Han sitter med oss när vi äter, till lunch/frukost äter han gröt med god aptit, utom när det är roligare att titta på hundarna som står under stolen och hoppas på att få en bit av hans smörgåsrån. Till middag får han grönsakspuré. Han gillar morot bäst, broccoli är också gott. Majs går ned och potatis blandat med majs också om han får lite morot eller nåt till. Stora protioner tycker jag han äter också. Sen älskar han att dricka vatten i pipmuggen, han verkar bli så förvånad när det kommer kallt vatten i munnen så han hoppar till men sen sliter han direkt tag i muggen igen och så blir han lika förvånad och så håller han på.

Jag hade ju bara tänkt skriva litegrann så jag kom igång, men hade visst lite att berätta ändå märker jag. Då har jag ändå inte berättat om min trettioårsdag, och alla som varit på besök. Men det lämnar jag till en annan dag. Kan bara säga att Viggo och hans morfar kom väldigt bra överens, de har ju inte träffat sen sjukhuset. Kanske bar att han kom när han kom, för nu har Viggo gått och blivit lite blyg mot främlingar, hoppas det går över snart. En del dagar verkar han nästan lite blyg för oss med, men han kanske bara är lite kinkig.

Nu måste jag utfodra min svältande man, han blir så ynklig annars ;) Renskav och potatismos blir det idag, gott gottegottgott! Sen blir det melodifestival, det ska bli skoj, även om jag tycker de flesta låtarna suger! Fattar inte vad svenska folket går på... Och ja, jag har ringt och röstat på de låtar jag gillade så jag FÅR klaga ;)

PS: om nån som har blogger vet hur man tar bort den där word verification när man ska posta nåt så får ni gärna berätta. Den stör mig. Sen kan jag inte lägga upp mina mobilbloggar direkt utan måste ändå surfa in och godkänna dem med hjälp av nån sån ord-grej. Går det att ändra på? Jag känner mig lite lost just nu...

Mobilbloggar lite till.

Det här var ju riktigt skoj! Har ny fin telefon med bloggfunktion, om nån undrar. Har inte hunnit blogga på grund av födelsedagsfirande och gästrumsrenovering. Men jag överlevde 30-årsdagen, jag fick bra presenter av snälla vänner och familjen. Spapresentkort x2 och en digital systemkamera bland annat. Lovar att skriva ikapp snart, bara jag får lite tid och inspiration!

Castor

Jag testar att blogga från mobilen.