Kapitel 266, i vilket jag provbloggar från nya datorn.

Jag har köpt ny laptop, det är en jättefin Sony Vaio och vi kommer bra överens än så länge. Lite knepigt med nytt Windows (Vista) men man vänjer sig nog. Lite knepigare är det att vänja sig vid tangentbordet, knapparna är större än på min gamla, så jag kommer antagligen att skriva massa konstiga stavfel.

Jaja, trots min stora förvirring lyckades jag läsa boken innan seminariet och skriva ihop uppgiften. Boken var skitsvår och tog toklång tid att läsa. Den var intressant på ett teoretiskt sätt, men lite svår att ta till sig. Eller jag gillade tankesättet men exemplerna var lite extrema för mig. Det handlade i vart fall om förändring och byggde lite på ett par matematiska teorier. Aningens förvirrande men med en del vettiga idéer fast lite för nischad för att jag kan se användbarheten i den. Nåja, jag blev nog inte dummare av att läsa den så då får man se det som ett plus. Imorgon har jag däremot videoövningarna som jag trodde jag hade förra veckan. Har frågat ut mina säkra källor om lönesamtal och konflikter så jag är rätt bra förberedd. Imorgon ska jag skriva ihop lite stolpar så jag inte tappar bort mig helt och så går det säkert bra sen.

Annars är det mesta som vanligt hemma. idun är sjuk, vet inte om det är samma sjuka som tidigare eller om det är en ny. Hon snorar som bara den och när hon ligger så hostar hon som en 80-årig kedjerökare, stackars liten. Viggo verkar däremot kryare män han är också snorig. Han har sovit helt själv i sitt rum för första gången sen han började dagis eller så och han kom inte in till oss förän kvart i sex. Han har ju vaknat flera gånger per natt tidigare så det har varit enklare att ic sovit där än att de båda springer fram och tillbaks hela nätterna. Hoppas lugnet håller i sig ett tag, men nu har jag ju skrivit om det så då är det ju kört ;)

Igår skulle vi åka till stan och gå på marknad med Anna, Per och Felix. Fast som vanligt var vi sena. Idun sov så länge för hon vaknade när jag gick och lade mig och somnade inte förän 2-snåret. Sen sov hon oroligt så hon var nog trött, då vill man ju inte väcka henne. Så eftersom Anna och co hade lite bråttom hem för de skulle gosa nyfödd bäbis så stack vi till knalleland istället. Idun var ledsen nästan hela vägen dit och när vi kom fram så kräktes hon massor över hela sig själv. Vet inte om hon var åksjuk eller om det var allt snor hon svalt, men det var ju inte kul för stackarn. Vi stog i lång kö till toan på max för att byta kläder och hon verkade lite stirrig och trött. Men när hon fått ett ombyte och lite gröt i maggen blev hon lite gladare igen. Sen for vi på elgiganten och medan ic jagade Viggo runt affären så försökte jag köpa en laptop. eller jag skulle ju egentligen inte köpa en just då, bara titta, men sen blev det ändå en ny Sony Vaio. Vi lyckades till slut pacificera Viggo i vagnen med hjälp av min mobil och en grön dansande gummibjörn. När han listat ut hur man slog igång den igen efter den var slut så var han nöjd med att kola på den om och om och om igen...

Så igår roade jag mig med att installera nya datorn och springa in och trösta Idun hundra ggr under kvällen och idag har jag varit duktig och rensat bland alla gamla grejor på gamla datorn och sorterat och kopierat till nya. Vanligtvis lägger jag bara allt i en folder som heter gamla datorn och sen öppnar jag den aldrig och så försvinner den mystiskt sen. Så jag känner mig riktigt duktig. Fast inte lika duktig som ic som varit och städat på Viggos dagis idag. Det var vår städvecka den här veckan och det hade visst gått bra. Får se om Viggo håller med imorgon när han ska dit. Skönt att ha gjort bort det för den här terminen. Fast nästa helg är det visst utestädning, måste hitta lappen om det också.

Annars längtar jag tills jag har gjort bort videoövningen imorgon, sen har jag bara några böcker att läsa innan tentan i mitten av oktober. Muntlig tenta har vi, hurvasligen. Låter lite läskigt faktiskt.

Roligt just nu är att alla tv-serier börjat om igen. Nu kan man mysa med Bones på kvällen. Ett par House ligger och väntar och om jag inte minns fel så har vi även ett CSI New York också. Lite te och nåt smaskigt till och kvällen är gjord.

På tal om nånting gott så var vi ute och lekte häromdagen. Idun sov i vagnen och Viggo hjälpte mig att städa i trädgården. Jag mördade helt hänsynslöst alla luktärter som tagit över hela rabatten och rensade lite här och där. Under äppelträdet låg massor med äpplen igen fast ics mamma hade plockat upp typ 20 kg när hon var här. Jag tyckte de såg så stora ut att jag bestämde mig för att smaka på dem. Förra året var de ju små sura kart som inte var bra till nåt, men döm av min förvåning när jag bet i ett supergott lite syrligt äpple. Inte alls surt och läskigt utan perfekt till paj eller äppelmos tror jag.Problemet är ju att jag inte har nåt att förvara dem i, de ska ju förvaras luftigt. Måste komma ihåg att köpa en säck eller en korg innan alla ramlat ned, det ligger drivor på marken igen nu. Fåglarna får mycket gott i vinter för jag tänkte mata dem med fallfrukten, hänga upp dem på ståltråd i fina kransar eller nåt sånt. Kanske att jag får ta ock koka lite äppelmos på tisdag eller onsdag när Viggo är på dagis och idun sover. Det är ju synd att ge alla äpplen till fåglarna när de nu är riktigt goda. Tänkte att det var ju fånigt att köpa franska äpplen i onsdags när jag skulle till skolan när vi hade helt perfekta hemmaodlade i trädgården. Nu ligge det i vart fall några och väntar på att bli paj, men det får bli en annan dag för jag är trött!

Nu känner jag mig mer hemma med tangentbordet också, bra bra! God natt vänner, nu ska jag i vart fall sova sött. Eller så sött som skruttfia låter mig sova.

På begäran.

Någon i familjen ville se den här på bloggen och jag är snäll!

På väg upp...

Nu roar sig Skruttfia åt att ställa sig upp och ramla ned igen. Fast längre än så här kom hon inte när jag fotade.

Kolla, värsta tänderna ju!

 

Nu får man passa sig så hon inte nafsar en i tån!

Idag har Viggo fått välja kläder själv...

 

Både byxor och shorts ville han ha, så då fick han ha det...

Kapitel 265, i vilket jag är förvirrad som vanligt.

Nu har barnens farmor åkt hem. Tror de har tyckt att det har varit jättekul att ha henne här, Idun har skinit som en sol mot farmor hela tiden och Viggo har också verkat glad. Tror farmor också haft det trevligt, det hoppas jag i vart fall. Som vanligt kom hon med väskan full med palt och älgkött och fina kläder till barnen. Plus att hon en dag klippte hela gräsmattan som vi inte hunnit med på ett tag nu. Hon plockade upp alla nedfallna äpplen och lade i en kasse så nu har fåglarna mat i vinter. Det är superfint klippt ute nu och jag tror faktiskt inte vi behöver klippa mer i år (hoppas inte kanske är mer rätt). Mycket trevligt!

Ungarna snorar och hostar på nätterna men verkar rätt glada och nöjda ändå. Idun har lärt sig att ställa sig upp mot saker. Ingen har sett hur hon gör det men plötsligt står hon där bara. Hon försöker även ta sig upp i soffan utan större framgång men ändå. Det är duktigt för en lite 7 månaders tycker jag. Viggo babblar och babblar och babblar. Rätt kul faktiskt även om man inte fattar hälften (fast det märks att det nu är riktiga ord som betyder nåt för det mesta).

Jag har tillbringat helgen med att läsa bok om samtalsmetodik. Igår kväll stressade jag genom de sista sidorna för att hinna skriva ett scenario till en videoövning på onsdag. Det var bara det att när jag skulle skicka iväg scenariot och kollade på schemat så visar det sig att vi inte alls har videoövning på onsdag utan seminarie på en helt annan bok som jag inte öppnat än. Dessutom med tillhörande skrivuppgift. Videoövningen är nästa måndag. Så nu blir det att streckläsa en annan bok istället för att man är så virrig. Jaja, så kan det gå.

Måste ju berätta om världens tröttaste Idun. Hon vill ju aldrig sova, hon har till och med gjort ett tappert försök att bara sova en gång om dagen nu, men det funkar ju inte för då är hon supertrött när det är dags för middag och allt blir fel. Men i vart fall så kämpar hon alltid mot att somna, oavsett om hon är pigg eller trött. Men i dag så blev hon lite gnällig vid halv elva. Tänkte amma lite så hon var mätt närhon skulle sova i vagnen kl 11. Fast skruttan var så tät i näsan så hon ville inte ha nåt. Blev att nässpraya lite och sen värma lite burkmat istället. Det åt hon ovanligt snällt så jag passade på att ringa apoteket och surfa lite under tiden som jag matade. När hon ätit färdigt fick hon leka med muggen ett tag medan jag bara skulle skriva en grej och när jag tittade upp så sov hon i stolen. Tröttaste gumman i stan typ... Jag väckte henne lite försiktigt och sen torkade jag av henne med blöta tvättlappen, tänkte att det borde hålla henne vaken till ic kom hem från stan. Men när jag sköljt ur tvättlappen så sov hon igen. Tog upp henne, hämtade sockar, bar ned henne, satte på sockar. Då sov hon igen. Lyfte upp henne, hämtade ytterkläder, klädde på henne till ljudet av förnöjda snarkningar. Ic kom hem och smällde i dörren, hon bara snarkade. Hon var tröttast i världen helt enkelt. Hon sover än i vagnen i hallen... Fast hon har varit vaken och hostat mycket i natt så det är väl därför hon är trött antar jag...

Apropå hosta så har Viggo hostat som en tok i helg. Över en timma i taget på natten och varit helt hes på morgonen. Han får ju förkylningsastma och har varit sjuk, men det var ju lite konstigt ändå för vi ökade på medicinerna så det skulle bli bättre. Upptäckte då att pullmicorten var slut, hoppsan! Inte konstigt att han hostade då kanske. Ringde och fick nytt recept i vart fall så nu hoppas jag det blir bättre.

Det var ungefär hundra år sen jag försökte göra ett bankärende på ett bankkontor sist. Ja, om man inte räknar våra bokade besök hos vår personlige bankman. Det går ju snabbt och smidigt när man ska vara där en tid. Var i vart fall på swebank här i Viskafors idag. Hade fått utbetalningskort från csn och var tvungen att hämta det. Det är helt magiskt vad lång tid det kan ta på banken. På 15 minuter hade det gått ett nummer. Och det var ett nummer åt fel håll dessutom. Så efter 15 minuter så var det fler nummer före mig än när jag kom in. Vad säger man? Jag mest satt och fnissade lite. Efter den kvarten blev de två som stod i kassan istället för en, men de hade bara en dator. Under tiden de betjänade folk där svarade de även på telefon och gjorde bankärenden åt dem som ringde. Effektivitet kallas det mina vänner. Fast så ska de ju lägga ned kontoret snart också läste jag i BT. Synd på byns enda bankomat, annars kan de lika gärna lägga ned för min sskull, har inte tänkt gå tillbaks frivilligt (även om det var skönt att slippa åka till stan för att lämna in en lapp så de kunde skicka pengarna till mitt vanliga konto).

På väg hem skulle jag till apoteket. De hade lunchstängt. Åkte hem för att hämta Idun och åka till stan och hämta Viggo, men Idun sover som sagt än och ic vill åka och handla en lie så då blev jag sittande här nere vid datorn i väntan på att trötter ska vakna. Hon snarkar fortfarande förnöjt i vagnen, gissar att det inte blir nån eftermiddagslur i dag heller. Fast nu hör jag lite grymtanden så hon vaknar nog strax.

Så här blev det

 

Min första scrapbookinglayout. Blev riktigt nöjd faktiskt, den kom som av sig själv. Kanske detta var en bra hobby för mig för det var jättekul att sitta och klippa och klistra!

Kapitel 264, i vilket Viggo inte vill sova.

Idag har båda småttingarna varit så glada och nöjda så man glömmer att de har varit sjuka och kinkiga i flera veckor. Så skönt när de mår bra! Viggo blev superglad när han fick åka till dagis idag och skrattade när vi körde in på parkeringen. Han var lite tveksam att gå in men verkade inte ledsen, mer blyg. Det var ju ett tag sen han var där. Jag och Idun tutade iväg till babyrytmiken direkt efter vi lämnat Viggo. Det var trevligt fast Idun gillade inte de fartigare sångerna när man ska bli buren mot de andra barnen och sånt. Då blev hon ledsen och vi fick sätta och och ta en slurk mat för att hon skulle bli glad igen. Men hon var så duktig och klappade glatt händerna åt allt och inget och verkade tycka det var rätt skoj men lite konstigt med massa mammor och bäbisar som sitter och lallar på golvet. Vi har ju varit dit två gånger innan men första gången sov hon genom allt och andra gången var ledaren sjuk så då blev det bara fika och ingen sång (bättre om ni fråga mamma). Men vi hade trevligt och var lite sociala och det skadar ju aldrig.

Sen fick ic åka och hämta Viggo på dagis och så åkte de direkt till flyget och hämtade farmor. Hon hade med sig massa roliga saker som vanligt. Mamma fick palt och älgkött i stora lass och ungarna fick fina kläder. Viggo fick en hel bunt riktiga leksaksbilar som han blev överlycklig åt. Han har ju bara såna bäbisbilar i plast innan så riktiga metallbilar var superkul och han ville ha med sig traktorn när han skulle sova. Idun fick en söt ponny med glittrigt hår, den var visst god att tugga på.

Idun är jätteduktig på att somna i sin egen säng nu. Visst tar det lite längre och hon verkar tycka den är lite stor och konstig för hon klättrar omkring och vill gärna ligga på tvären men blir sur när fötterna fastnar mellan spjälorna. Jag får lite ont i armarna när jag sticker in dem för att hålla en hand på henne och så sparkar hon så armen trycks mot spjälorna. Men det går rätt bra ändå. Hon sov hela natten i natt, till kl 7 så hon ville kliva upp. Nu i kväll somnade hon före åtta och sover än så länge. Viggo däremot är en anna historia, den lilla busen. Först sa de på dagis att han inte sovit nåt där. Nä, han och en liten kille som heter Jack hade legat och babblat med varandra så ingen annan hade heller fått sova mer än 40 minuter. Hehe. Min lilla pratkvarn. Man kan ju tro att han skulle vara trött och grinig sen men det var han inte. När ic ckulle söva honom låg han och babblade i nästan två timmar innan han somnade. Jisses. Vad ger de ungarna på dagis nuförtiden? Omvända sömnpiller? Han lär väl förhoppningsvis sova gott i natt då.

Imorgon ska Idun umgås med farmor medan jag lämnar Viggo. Jag måste veckohandla också på väg hem och det går mycket fortare utan lilla busan. Får hoppas att hon också tycker det är en bra deal. Hon är väl inte överförtjust i att åka tur och retur till stan två ggr per dag för att hämta och lämna. Men hon är snäll och klagar inte allt för mycket. Lite gnäll just när vi kommer in i stan brukar det bli men inte så mycket mer. På vägen hem på morgonen brukar hon sova en skvätt. Hon är en duktig tjej. Hon har en hemskt stolt mamma som blir mallig över det minsta lilla (som att hon var den enda bäbisen på babyrytmiken som klappade händer, hehe). För att inte tala om den babblande brorsan, han är ju också tokbra på allt möjligt han. Utom på att sova för det finns det andra som är bättre på (jag tex). Det ska jag i vart fall roa mig med nu för nu hoppar bokstäverna hemskt fel när jag skriver ser jag.

Kapitel 263, i vilket Idun blir 7 månader och sovarrangemangen ändras något.

Idag fyller lilla skruttan 7 månader. Tänk va, så fort tiden går. Dagen har firats genom att hon för första gången har drösat i golvet från vår säng. Hon låg som vanligt och sov middag där, jag brukar bygga skyddsvallar med kuddar och täcken och hon brukar säga till när hon vaknar och ligga och filosofera lite innan hon vill krypa omkring. Men nu stod jag i köket och diskade och hörde en duns och ett illskrik. Hon hade krypit ned till fotändan och ut för ett hörn och landade på huvudet på exakt samma ställe som hon hade ett blåmärke sen en okänd incident tidigare i veckan (Viggo har också en på samma ställe sen han hoppade med huvudet först från sin sänggavel). Hon var lite putt kan man lugnt säga och det är väl inte så konstigt när världen som vanligtvis är rätt snäll och gosig plötsligt slår en i huvudet med ett golv. Då får man bli sur faktiskt. Men sen var hon som vanligt igen efter att ha protesterat ordentligt ett tag. Vi har faktiskt haft sån tur att Viggo aldrig ramlat ur sängen eller från skötbordet, men han låg ju inte och sov i vår säng heller. Nu har Idun fått sängförbud, utom under övervakning. Får de hur det går då hon somnar i vår säng när man ligger bredvid men vaknar så fort man försöker flytta henne. Måste lista ut hur man kan få henne att somna i sin egen säng istället. Knepigt...

På tal om hennes säng har vi även gjort slag i saken vi tänkt fixa länge nu. Hon har ju sovit i vaggan ända tills nu. Men i natt när hon nattsuddade höll hon på att vända sig och for in i kanterna hela tiden och verkade sur över det. Dessutom är det inte så säkert med vaggan längre, den har ju så låga kanter. Så ic fick ta och modifiera spjälsängen så den fick ett mellanläge på botten (översta är för högt upp och jag når knappt ned till botten när den är längst ned) och nu sover hon i den för första gången. Sniff. Nåja, sju månader i vaggan är ju inte illa det. Viggo fick byta efter tre månader men han var ju lite rundare till formen. Han hade såna falldrömmar och slog i med händerna i kanterna och vaknade av det så då fick vi byta.

Annars har jag städat köket i stort sett hela dagen. ic har plockat i vardagsrummet och donat med småsaker som går att fixa med ungarna runt fötterna. Städat Viggos rum har han gjort också. Viggo sov nästan inget på dagen och har varit supergrinig och Idun är också grinig. Tror hon har fler tänder på g och han kanske också har det. Men båda är snoriga som bara den, kanske efterdyningarna av förkylningen. För de kan väl inte bli sjukga IGEN utan att ha varit bland andra barn sen sist? Har stoppat i dem alvedon igen efter lite uppehåll, läkaren sa ju att de skulle få det så länge de inte mådde bra. Men jisses vad mycket alvedon det går här hemma nu. Har nästan gjort slut på en flaska på mindre än en vecka, tur att jag har läkarordination på det för annars hade jag nog blivit rädd att jag gett för mycket.

Men köket rä superfint och blänker nu. Utom golvet för det hann jag inte med. Vi har inte flyttat om i vardagsrummet än för vi blev lata och spelade Battelfield hela kvällen istället igår. Men lite har vi fått gjort i vart fall. Tänkte plocka mer i kväll och så ta golven och dammtorka imorgon. Dessutom är det ju så att det är luskammarhelg i helg om nu nån fler än jag missat att sånt förekommer. På föräldrarmötet ville de att alla skulle luskamma sina barn nu i helg så de blir av med alla eventuella smitthärdar på en gång. Tydligen är det så man gör nu. Så vi beställde snällt en luskam de luxe som även tar bort alla gnetter och har sönder dem. Mycket spännande. Har vi löss så dör jag, fy katten så äckligt! Det har kliat som rackarn i hårbotten sen ic kom hem och berättade om nationella luskammardagen. Tjuvkammade lite idag på mig och Viggo men såg inget lusaktigt så förhoppningsvis är vi lusfria. Roligast blir det för ic som ska gå igenom mina risiga lockar. Det lossnar ju stora tottar i taget än så hur detta ska sluta vette katten. Kanske blir jag flint ;)

Vi ställer in oss på en bökig natt nu, båda ungarna har vaknat varsin gång och gnällt men somnat själva igen (tror jag, tyst blev det i vart fall). Det brukar vara tecken på att det blir en knölig natt. Har lovat ic sovmorgon imorgon så jag hoppas Idun tänkt sove mer än i natt. Fast vi hade rätt trevligt ändå, jag sjöng alla sånger jag kunde komma på och sen pratade vi om allt möjligt. Två timmar var hon vaken innan hon somnade så sött igen. Jag kände mig inte alls sur och grinig och trött, men på morgonen var jag desto tröttare däremot. Fast jag fick gå och lägga mig igen och klev upp lagom till frukost. Så imorgon får ic en väl förunnad omsomning och jag får umgås med sötungarna Bulan Bengtsson och Bul-Berta, förhoppningsvis är de utsövda och glada.

Sist skickar vi ett grattis till söta kusin john som också blir 7 månader idag. Hurra för John! Hoppas han hade en mindre dramatisk dag och kanske fick smaka nåt gott och kallt igen :)

Kapitel 262, i vilket Idun får sin andra tand och Viggo kommer över sin kattfobi.

Idag har vi varit till Anna och Felix och fikat. Det var mycket trevligt som vanligt. Idun fick låna en häftig gåstol med rolig lekbågemoj som höll henne sysselsatt en timma eller så. Viggo plundrade handväskor och rotade i lådor och var allmänt busig men på gott humör och inte så blyg som han brukar vara. Katten Zigge var hemma och hade vuxit sen sist. Viggo tittade skeptiskt på honom när vi kom dit och ville inte gå in i vardagsrummet när han var i närheten av dörren. Men sen när vi varit och bytt blöja så kom Viggo knatande mot vardagsrummet när busige Zigge galoperade och hoppade på honom och gav honom en kattkram. Jag trodde Viggo skulle få friflipp men han bara skrattade. Sen gjorde Zigge om samma sak ett par gånger och sen var de polare. När vi skulle åka satt Viggo i vagnen och Zigge hoppade upp och stod på benstöden och då klappade Viggo honom så snällt så på ryggen. Så nu är min unge inte rädd för katter längre och inget annat som jag kan komma på heller.

Jag sa som i förbifarten när vi var där att Idun nog håller på att få tre nya tänder för det ser så svullet och skumt ut och hon bara tuggar på händer och saker och dregglar som en tok. Sen när vi kom hem och jag busade med henne så hon gapskrattade såg jag att hon minsan hadde fått tand nr två och jag har helt missat det. Börjar tänka att kanske hennes skrik-kvällar och nätter berott på tänderna. För förutom lite lätt feber en kväll och att hon var varm en natt när jag plockade upp henne har hon då inte visat så mycket förkylningstecken. Jag bara tog för givet att hon också var sjuk när vi andra var det. Men hon kan ju varit trött för hon hade ont i tänderna och var svullen i halsen för att hon skrikit som en tok i tre timmar på natten. I vilket fall så får hon lite alvedon när hon blir grinig än medan Viggo är alvedonfri nu. Han är glad ändå så då behöver han nog inte den och han har fått tillbaks aptiten plus lite till. Han verkar hungrig hela tiden och ropar efter mat och macka och banan. Det är ju bra.

Annars händer inte så mycket spännande. Idun far omkring som en liten självgående dammsugare och sköter sig själv när hon är pigg och mätt. Hon far omkring och utforskar ända ut i hallen och sen tillbaks och vill upp i knäet i typ en halv minut och tanka trygghet innan hon ger sig ut på nästa äventyr. Viggo har fullt sjå att hålla reda på henne för hon är snabb som en iller nu. Han springer efter och ropar Didu det ena och Didu det andra. Han babblar som bara den nu. Vi läste en saga idag och han skulle härma alla roliga ord. Han berättar långa historier fast mamma fattar ju inte direkt allt han säger. Men ibland så fattar man och då blir han så glad så. Idun babblar också som en tok och så härmar de varandra och daddar och babbar och har sig. De verkar ha rätt roligt ibland när inte Viggo får för sig att alla leksaker i hela världen är hans. Fast det kan vara bra när han är sån också för idag plockade han upp varenda leksak och lade i lådan så man helt plötsligt såg vardagsrumsgolvet OCH soffan. Inte illa.

Nu ska jag ta helg så ska vi ta och möblera om lite i vardagsrummet medan småttingarna sover så ingen hamnar under en bokhylla eller så. Sen blir det välbehövlig städhelg i helg. Ska bli så skönt att få rent och fint hemma igen. Jag har till och med energi igen så förhoppningsvis går det bra. Måste hinna plugga lite också men det går nog det med.

Kapitel 261, i vilket vi verkar vara på tillfriskningsvägen allihopa.

Ja, vi som är sjuka börjar friskna till. Ic säger att han känner sig lite risig i kväll och ska sova tidigt påstår han. Haha, det har jag hört tidigare ;) Nä, han borde få sova lite han med tycker jag. Tror att vi alla sovit rätt ostört i natt. Idun vaknade vid midnatt men somnade när jag klappade lite på huvudet. Sen vaknade hon kl 01 och somnade snällt igen när jag klappade lite på henne sen nästa gång hon vaknade kände jag mig lite putt och tänkte att vad katten, ska man inte få sova mer än tio minuter i stöten på hela natten. Tänk vad förvånad jag blev när jag kollade på klockan och den redan var 6.30. Fast så vidare pigg var jag inte så jag sov en timma till efter att ha dumpat lilla knytet på ic och pussat lite på Viggo. Det var nog välbehövligt för sen var jag lite piggare i vart fall.

Har inte gjort så mycket vettigt alls idag. Läste lite kurslitteratur på lunchen och lärde mig om hur och när man ska lyssna aktivt med empati. Lite snurrig blir jag av alla samtalsmodeller och när enda skillnaden är att när man lyssnar med reflektioner gör exakt som när man lyssnar aktivt förutom att man inte formulerar frågor utan konstaterar men man ska inte använda metoderna vid samma tillfälle och jisses... Hur ska jag komma ihåg allt? Fast det är hemskt intressant i vart fall.

Ic drog iväg till stan efter lunch så jag och vildarna försökte roa oss själva så gott det nu gick. Har fastnat i teletubbieträsket och bestämde mig för att idag ska vi INTE kolla tv. Fast ångrade mig sen när jag blev trött och slog ändå igång tubbarna fast då blev ungarna ovänner direkt över nån grej så då stängde jag av det igen och efter första illvrålet från unge herrn så var det ingen som saknade de små irriterande rackarna längre. Vi har två tubbiefilmer men vart den andra tagit vägen vet bara den och jag är less less less på att tinky winky stoppar ned sparkcykeln, bollen och hatten i väskan ovanpå tubbibrödet och sen blir förvånad när han inte orkar lyfta den. Fast sonen han blir lika förvånad varje gång och minns inte alls vad som ligger där i. Som om det inte vore nog knäppt att en hel sparkcykel går ned i en liten röd handväska. Fast å andra sidan så får jag in rätt mycket i mina så helt orealistiskt är det inte när jag tänker efter.

Sen bestämde jag att det var dags för mellis och det funkar som så när man är ensam med busarna. Två tuggor åt ena hållet och två tuggor åt andra osv. Och när grötmonstret slutat skrika efter mer gröt så får mamman hälla i sig en kopp kaffe i raketfart medan hon samtidigt försöker tryucka i sig två mackor. Gick över förväntan idag då Iduns fascination av vitaminburken fyllde med makaroner är oändlig.

Sovstunden gick desto sämre. Men vi måste ju lära oss att somna även när pappa inte är hemma. Vi försökte läsa kattresan i sängen medan Idun skulle somna och det gick ju bra förutom att ingen hörde nåt över skriken från övertrött Idun. Fast lilleman höll god min och pekade och frågade tills mamma gav upp. Sen hade vi krig om huruvida det var lämpligt att hoppa bredvid Iduns huvud när hon skulle somna och leka disco med lamporna tills Viggo fick sovrumsförbud tills han lugnade ned sig. Något som inte mottogs med applåder direkt. Idun tystnade förvånat när Viggo tjöt som en tok och konstigt nog brydde sig inte hundarna alls. Efter en timma med nån som skrek hysteriskt så somnade Idun till slut och jag och Viggo kunde mysa i soffan med slutet på kattresan. Är det inte lite otäckt när katten spricker förresten???

Fast jag tycker dagen gick riktigt bra faktiskt. Gick ned och bläddrade lite bland mina fina papper innan maten och det är ju alltid uppmuntrande. En supersmidig sövning senare och båda nattade innan kl 20 så känner jag mig riktigt nöjd med min dag. Tror faktiskt jag ska tacka ja till fika med Anna och söta Felix imorgon om natten går som den ska. Fast innan jag lämnar huset över huvud taget behöver jag en dusch! Ser även fram emot att bada två ungar med akut vattenskräck och storstäda huset i helg. Det ska bli superfint och skina från topp till tå har jag tänkt. Det var så länge sen vi orkade så nu så... Säkert hinner vi i vart fall ett helt rum om vi verkligen stressar, haha!

Eller...

 

Är inte jag sötast i världen? Det får nog bli oavgjort tror mamma...

En fråga...

 

Är jag inte sötast i vääääärlden?

Busig!

 

Lillskruttan ser helt tokbusig ut, kul när brorsan busar ju!

På väg till dagis.

 

Viggo på morgonen innan första dagen på dagis. Väskan packad och Po är med såklart.

Kapitel 260, i vilket jag blir lite friskare.

Äntligen börjar det vända så sakteliga. Har fortfarande så ont i halsen att inte ens efter två alvedon går det vidare bra att få i sig några större mängder mat. Men nog för att överleva tror jag, hehe. Viggo var feberfri i morse, men som doktorn sa så har vi proppat honom full med alvedon ändå. Han kanske har lika ont i halsen som jag, vem vet... Han har fått kolla på Pingu och Teletubbies på tok för mycket idag, men vi har haft det rätt mysigt i soffan ändå. Jag har fått spela lite Civilisation på Ps3an också medan Idun sussat sött på eftermiddagen.

Den unga damen däremot är ett kapitel för sig. Hon verkar ihnte det minsta sjuk på dagarna, men på natten slår hon om den lilla simulanten. Nä, hon har säkert ont i halsen eller nåt hon med, men man önskar ju att man kunde förklara att det faktiskt inte blir bättre av att skrika som en tok... I går natt var hon ju vaken tre timmar och sov dåligt innan och efter det. I natt sov hon i vart fall till 4 innan hon vaknade. Först verkade det som vanligt, hon vaknar nästan jämt kl 4 och så får man klappa lite på henne och så muttrar hon och gnäller och bökar ett tag, kanske gråter en liten skvätt också men sen somnar hon om. Det började ju så, men sen blev det som natten innan. Puh, så less jag var på henne. Jag vet ju att hon inte gör det med flit, men när man inte är frisk själv och inte får sova ett par nätter i rad (jag har nog inte sovit ordentligt sen förra tisdagen då jag fick ont i halsen, vaknar av det hela tiden) så blir man ju lite putt ändå. Så jag gick mellan att tycka synd om den lilla skorven, vara smått road av hennes fanatiska snurrande (tappade räkningen hur många varv hon snurrade innan hon nog blev yr för då slutade hon plötsligt och bytte håll och snurrade åt andra hållet ett tag), vara riktigt irriterad och helt uppgiven. Fast sen kom ic som en räddande ängel kl 5 och så fort jag gick ur rummet blev det tyst. Hmmm... Jag sov en timma inne hos Viggo innan han vaknade och blev hemskt förvånad över att hitta mig där. Sen gosade vi i sängen ett tag innan han började kasta grejor på mig så då var det dags att kliva upp. Ic och Idun hade inte sovit mer men satt och inmundigade lite välling i soffan och verkade hyfsat nöjda med livet ändå. Så jag gicvk och lade mig igen och vaknade troligtvis mer utvilad än jag varit på länge. Tror dock att skruttan kan ha haft magknip i natt för hon pruttade som bara racvkarns och det mullrade i magen. Misstänker att hon inte riktigt tål fisk för det är tredje gången hon fått det med inte så bra reaktioner efteråt. Sist kräktes hon och sov dåligt då med. Så det låter vi bli nu ett tag.

Nåja, för att kompensera för natten har hon sovit lite mer under dagen. Så vi har nog haft det rätt bra ändå trots att båda ungarna var övertrötta innan promenaden och antingen grät i kör eller låg och stirrade i tomma intet på varsin av mina axlar. Det går ju det med. Dagens sötaste stod Viggo för när han desperat jagade Idun som ålade på golvet i full fart. Han hade hittat en av hennes sockar och ropade upprört DIIIDUUU TOCKE, DIDU TOCKE! efter henne och skulle prompt ha på henne socken. Jag sa att hon nog inte behövde några sockar inne och då kastade han uppgivet socken på henne och lyfte upp händerna i luften och såg lite putt ut. Här försöker man hjälpa till liksom...

Sen hade vi lite matkris i eftermiddags. Ic skulle iväg på föräldrarmöte på Viggos dagis kl 18 så vi var tvungen att äta innan. Vi hade ingen mat alls hemma idag för vi har inte hunnit veckohandla. Idun hade inte en ynka burk i skåpet heller så ic skulle snäppa iväg till Tempo och handla snabb mat åt oss och en burk åt Idun. Men så var han lite stressad och glömde Iduns burk. Då får man improvisera. jag menade verkligen att vi inte hade nån mat hemma. Men makaroner har vi alltid nån stans så jag kokade såna åt henne. Sen hittade jag tonfisk men det var ju inget bra eftersom vi tänkte undvika fisk ett tag. Så längst bak i frysen hittade jag kuber med broccoli som jag lagat till Idun när hon började med smakisar. Så såna och makaroner blev det och så körde jag så gott det gick med stavmixern så det blev lite mindre bitar. I med lite olivolja och så smakade jag. Fy tusan, det smakade mjöl och inte så mycket mer men vad gör man. Stoppade i en tugga i Idun och hon mumsade på och var inte alls brydd om vare sig smak eller konsistens. Här är man inte petig. På slutet var maten kall dessutom men hon mumsade ändå på. Nån stor bit makaron åkte väl ut men annars såg det ut som om hon aldrig ätit annat än dåligt fördelade makaroner. Skönt med snälla ungar. Viggo var också duktig och petade i sig en hel portion pytt utan hjälp av mig, han börjar bli rätt händig på ätandet nu, även om han använder händerna lika mycket som skeden eller gaffeln. Märks inte längre att han var kladdfobiker. Tänk vad ett par dagar på dagis kan göra!

Sen var det nattning och det gick väl sådär. Ic hann hem och då flyttade jag mig och Idun till sovrummet för när ena lugnade ned sig blev den andra pigg osv. De var inne på sista versen båda två men jag fegade och tog den enkla vägen ut. Trodde jag. För Idun var helt tokig ett bra tag efter jag flyttat henne (läs övertrött) och ic har inte synats till än den stackarn. Och jag är så nyfiken på hur föräldramötet gick. Nåja, lite tålamod har ingen dött av.

Kom på en grej som jag glömt att skriva om. Vi var på kräft skiva hos våra vänner Anna, Per och lille Felix. Det gick ju sådär med ungar som vägrade sova och ic fick äta efter alla andra och jag fick gå hem och natta dem. Hade trevligt den tid jag var där men det var inte det jag skulle skriva om. Det var ju min modiga lille Viggo. Han som aldrig visat ett uns rädsla för nåt i hela världen som jag kan komma på. Visst är han lite blyg men inte rädd av sig. Han var helt livrädd för deras yttepyttelilla supergulliga kattunge Sigge. Han blev helt hysterisk om den kom nära och när den nosade på honom fick han friflipp och bara grät. Hur knäppt är inte det? Ungen som kan dra gimli i öronen tills han får en rejäl utskällning (av Gimli alltså)och bara skrattar. Han är alltså rädd för små kissemissar... Helt tokigt... Fast lite kul också, om man får vara lite sån. Jag menar de hade väl hämtat den för ett par veckor sen, vad kan den ha varit? 12 v gammal? Vem är rädd för en sån liten grej? Nåja, hoppas det går över. Han är ju min modiga kille och jag har skrivit i hans babybok att han inte är rädd för nåt. Men det är klar, att vara modig är ju att vara rädd för nåt och ändå våga utsätta sig för det. Så vi får jobba på kissemissen.

Se så mycket mindre neggigt det blir när man mår lite bättre. Sen att jag pratade med en väldigt glad moster innan vi skulle natta gjorde ju att man blev lite gladare själv med. Fast nu är det nog alvedondags igen känner jag.

Kapitel 259, i vilket båda barnen får besöka läkaren.

Idun var så ledsen i natt och skrek i tre timmar. Hon sov dåligt både innan och efter också och hon brukar ju sova gott på natten. Så jag bestämde mig för att ringa läkaren och få komma och kolla så hon inte har öroninflammation. Sen hade Viggo också feber på morgonen och nu är det en vecka med feber, förutom ett par dagar, så han fick också förlja med. Fick tid kl 10 och fick stressa som en tok. Ic var tvungen att stanna hemma för rörmockaren skulle komma halv tio. Fick inte samma doktor som vi brukar ha men en trevlig en var det. Han lyssnade och tittade på båda barnen och konstaterade att det bara var vanligt förkylningsvirus. Båda barnen (och jag, han kollade faktiskt mig med) var röda i halsen och Viggo hade virusblåsor vad nu det är. Fick ta snabbtest för halsfluss men det var tack och lov inget sånt. Så vi är bara förkylda då här hemma. Ingen Lupus eller nåt annat ;) Skulle ge alvedon 4 ggr per dag åt båda så de kunde äta och dricka och sova ordentligt, lite högre dos än vad vi brukar ge. Så skulle de förhoppningsvis vara på fötter igen snart. Jaja, då vet man i alla fall att de inte har ont i öronen eller så.

Här nere skramlar rörmockaren fortfarande. Som vanligt hos oss tar ett tvåtimmarsjobb x antal timmar längre och blir antagligen x antal kronor dyrare. Tydligen hade nån dragit vårt färskvatten genom järnrör som var nästan helt igenrostade. Myspys! Så de fick han byta. Ja, tror det var så ic sa, vi möttes mest i dörren så han fick ta ut ungarna och hundarna så jag hann inte fråga så mycket. Men eftersom Rörmockaren kom kl 9.30 och nu är klockan 13 så tog det i vart fall inte 2 timmar. Jag som var såååå sugen att sova lite nu på lunchen eftersom jag hade rätt hög feber igår och tänkte sova så gott hela natten men inte fick det. Nu är febern lägre men jag är tröttare än tröttast och har ont ont i halsen. Får nog knapra ett par alvedon igen och hälla i mig lite kallt kaffe som jag inte hann dricka i morse. Det hjälper säkert lite.

Detta är varför jag inte bloggar när jag är sjuk/trött, det blir ju bara gnäll och tråkigheter. Men eftersom jag aldrig verkar bli frisk och inte har nåt bättre för mig just nu får det bli bloggande ändå.

Kapitel 258, i vilket Idun kryper.

Alltså, jag mår såååå pissigt just nu så jag orkar inte ens fundera på vad som har hänt sen sist. Jag har varit i skolan i vart fall och varit sjuk i en vecka nu. Viggo har haft feber från tisdag till lördag. Livet är rätt mycket som vanligt alltså.

Men det jag ville berätta var i alla fall att lilla skruttfia idag tog sina första krypsteg. Fyra stycken som jag såg. Satt och surfade och Idun lekte med Viggos synth på golvet, Jag tyckte det lät lite konstigt och kollade dit. Då står hon i krypposition med händerna på synten och sköt den framför sig medan hon kröp med benen. Rumpan svajade betänkligt men hon ramlade inte. Så duktig tjej :) Lite snabbare än brorsan var hon, han var tio månader enligt babyboken, dvs 7 månader korrigerat. Idun har några dagar kvar till sju månader, hehe. Men de verkar följas åt rätt bra, fast Idun är hundra gånger babbligare än Viggo nånsin varit, förutom just nu när han lär sig nya ord i rasande takt! Idag sa hann tex pappas morgonrock fast ingen troligtvis har sagt ordet morgonrock sen början av sommarn när den användes senast. Sen sa han pappa byta moj när ic var på Netonnet och skulle byta nåt som jag inte kommer ihåg vad det heter (dvs moj). Han är duktig den lilla skorven. Han hade lyckats skrapa upp lillanäsan idag när han ramlade på dagis, fast han hade inte blivit ledsen alls utan bara klivit upp och lekt vidare. Första dagisskadan.

Nu ska jag hälla i mig två liter vatten, ett glas grönt te med håning och tjugo alvedon. Ok, två då, men skulle allt bra gärna ta en bunt till om det hade hjälpt. Tyvärr gör det ju inte det och leverskada ovanpå Lupus eller vad jag nu har för otäck sjuka (ok, vanlig förkylning, men Lupus låter coolare) är nog inte bra. Sen ska jag sova innan klockan nio har jag bestämt. Är till och med hemma från skolan nu för jag vågade inte köra när jag hade så mycket feber. Zzzzzz....

Mojjo!

Viggo säger god morgon till Idun som sovit middag.