Kapitel 257, i vilket vi överlevde äventyret utan större men.

Jahapp, då har man varit i storstaden! Jag hällde i Idunlite välling innan vi åkte för hon ville inte alls amma, det vill hon sällan nu. Sen hämtade vi storebror på dagis och åkte. Trot eller ej, men skruttfia sov hela vägen dit, jättelugnt och skönt i bilen. Lite lagom soligt och ganska trevligt. Jag registrerade mig på skolan men glömde fråga om parkering och vad det nu var som jag tänkt fråga om, men jag kan ju ringa imorgon och fråga. På väg upp i hissen åkte vi (jag och Idun, Viggo sov i bilen och ic höll honom sällskap) med en man som såg vagt bekant ut, tror att jag kanske haft honom som föreläsare nån gång? Han var så trevlig och frågade om vi skulle till registreringen. Jo, det skulle vi. Är inte det lite tidigt att börja på universitetet undrade han och tittade på Idun. Nä, man ska börja i tid tycker jag såklart :) Idun tittade bara yrvaket på honom och sa inte mycket alls, bara snorade lite.

Sen åkte vi till IKEA efter lite jakt efter en switch till TVn. Ic sprang in på Media Markt och Viggo frågade efter pappa. Jag kom inte ihåg vad han skulle ha så jag sa att pappa gick för att köpa en moj. Då var han tyst ett tag och sen sa han pappa moj, pappa moj, pappa moj oavbrutet tills ic kom tillbaks. Måååååj uttalar han det, hemskt gulligt :) Han sa även biffstroganoff senare när vi kom hem, han snappar upp allt den lilla rackaren!

Vi knatade direkt till resturangen och Idun fick medhavd yoghurt med banan och päron på burk. Det var visst gott för nästan hela stora burken slank ned. Viggo fick köttfärssås och spaghetti, ic köttbullar och jag kotlettrad. Vi var alla rätt nöjda och glada sen. Lite chokladmousse gick såklart också ned, fast Viggo vägrade så han fick resterna av Iduns mat istället. Alla glada. Jag och Idun gick och skulle byta blöja och en snäll tant skrämde Idun genom att _prata_ med henne. Kan ni tänka vad otäckt? Som tur var kom en annan snäll tant och pratade också med henne så hon blev så förskräckt att hon kom av sig mitt i gråten och sen fixade några pussar på magen resten. Sen satt hon och var glad i vagnen hela vägen runt. På nedervåningen blev hon trött så då fick hon åka sjal istället. Vi plockade på oss lite smått och gott och ett fårskinn från farmor. Ett fint grått och krulligt blev det. Det blir mysigt i vagnen i vinter. I kassan hamnade vi bakom en kvinna som hade två hundra vagnar fulla med grejor och en och annan moj. Jag skojar inte. Kassörskan fick ta betalt i två omgångar för de får inte plats med mer än 100 artiklar på samma kvitto... Sen packade vi in oss allihopa i bilen igen och tutade iväg hemåt.

Jag väntade mig mistluren Idun i baksätet hela vägen hem, hon började snyfta lite redan innan vi hann svänga av mot Borås. Men så tystnade hon och snyftet byttes ut mot snarkningar. hon sov nästan hela vägen, vaknade och hostade lite och snyftade lite innan hon somnade om igen. Vi kunde till och med ta en sväng förbi McDonalds på vägen så vi fick lite middag i oss också. Men sen sabbade ic lugnet strax utanför Borås genom att nysa högljutt vilket ledde till att Idun började gråta hysteriskt och Viggo slutade att fråga snällt efter pommes och började hojta efter pommes för att vi skulle höra över iduns skrik.

Men hem kom vi till sist och det var en rätt trevlig utfärd, men jag är så förbonkat (man får hitta på nya svordomar när man har en tvååring som snappar upp ALLT hemma) trött att jag bara längtat till jag får gå och lägga mig. Idun hostade massor efter vi lade henne, stackarn. Doktorn sa att om hon inte slutade hosta så fick vi komma tillbaks och få nya mediciner som skulle inhaleras. Tyckte hon blivit bättre eftersom hon sov så gott hela natten men hon har hostat mycket idag. Om inte natten blir lugn så får vi beställa tid imorgon igen och se om han kan lyssna på henne igen. Såååååå jobbigt! Hoppas hon slutar hosta så hon får sova ordentligt (och jag med såklart).

Skulle gå och lägga mig direkt när jag var klar med bloggen, men då kom ic på att vi glömt att lägga in räkningarna. Skit å! Jag vill soooooova! Zzzzzzz....

Kapitel 256, i vilket vi ska ut på äventyr.

Nu börjar Idun äntligen bli lite bättre tror jag. Tyckte ju hon lät så bra på kvällen efter vi varit hos doktorn men sen hostade hon nästan hela natten. Fast inte såna krupphostningar utan mer rethosta lät det som, eller kanske allt slem behövde upp? Vem vet men inte fick jag sova i vart fall. Så igår var jag måttligt road av nånting alls. Bara trött. Lämnade Viggo på dagis efter att ha varit där en kvart och skulle komma och hämta igen kl 10. Han blev för första gången ledsen på dagis och tjöt som en tok, ajaj i mammahjärtat. Han satt med två andra barn och grät i Slobos famn när jag åkte och jag inbillade mig att jag hörde skriket ända till parkeringen. Fast det gjorde jag såklart inte. Dessutom känner jag min lilla dramaking, han låter värre än han är illa däran. Ofta skriker han lite för sakens skull. Jag åkte till McDonalds och satte mig där med en bok och lite frukost och en stor kaffe. McDonalds där hade som vanligt problem med frukosten. Man kan aldrig få vad man vill ha där för nåt är alltid slut. Idag ville jag ha en kaneldoughnut som efterret och då tappade de alla på golvet så jag kunde inte få nån. Hmmmm... Jaja, lika bra det kanske.

När jag kom till dagis var Viggo ute på gården och micklade glatt med grinden medan de andra barnen gungade och busade på. Maria sa att det hade gått jättebra så det var ju skönt. Självklart blev han arg som ett bi när han inte fick stanna, aldrig kan en stackars mamma göra nånting rätt. Puh!

Hemma var Idun på skithumör, hon hade ju knappt sovit nåt och när jag skulle söva henne var hon övertrött och vägrade somna och bara skrek och for omkring i sängen som en liten iller. Jag trodde huvudet skulle explodera. Mitt och hennes kanske. Efter ic varit ute med hundar och Viggo så kom han och tog över som tur var och då lugnade sig unga damen rätt fort. Jag gick och lade mig i gästrummet en sväng till Viggo vaknade. Sen var resten av dagen lite av en dimma till kl 21 då jag ramlade i säng och sov sååååå gott nästan hela natten. för lilla prinsessan vaknade bara två gånger varav en var för att äta. Jippie! Ja, hon vaknade av hosta på morgonen med men då hade jag smygvaknat lite redan så det gjorde inget. Nu väntar jag på att doktorn ska ringa så får vi se vad han säger.

Ic är och lämnar Viggo, idag skulle han lämna som vanligt och inte följa med in alls. Sen ska vi hämta honom kl 11. Då tänkte vi ta med Idun och så åka direkt till Göteborg för jag måste registrera mig på skolan. Kan inte riktigt förstå det där med att man måste vara fysiskt där för att registrera sig när man redan både sökt och tackat ja till platsen. Mycket märkligt. Nåja, det får gå som det går. Idun har ju varit lite gladare i bilen på sistone och vi tar med hörselkåporna till Viggo om det skulle behövas. Efter registreringen far vi på IKEA och äter för då är det nog mellisdags. Sen ser vi om de verkar nöjda så tar vi en sväng där innan vi åker hem, annars drar vi hemåt på studs med sirenen i baksätet ;) Haha, tror den här dagen kan bli intressant. Tror att jag behöver en natts sömn till innan jag blir en riktig person igen, just nu känner jag mer som lådsas-Maya som gör saker mest för att hon måste. Men nu är ic ledig från jobbet idag och inte imorgon så då ska jag se till att försöka ha lite trevligt i storstan ändå.

Ska kolla vad skruttfia gör nu och se om jag kan hitta på nåt som håller henne sysselsatt medan jag pratar med snälle doktorn kanske. Vad nu det skulle vara...

Mucka inte med de här ungarna!

På väg till doktorn igår. Idun med knuten näve och Viggo med diskborsten i högsta hugg.

Kapitel 255, i vilket Idun får krupp.

Det låter ju lite kul faktiskt, sådär som man sa när man var liten. Jag får krupp! Fast så rackarns kul är det ju inte. Igår så hade jag lagt Idun och ett par timmar senare hörde jag hur hon började grina. När jag är på väg in hör jag att det liksom låter konstigt när hon andas in mellan gråten. Som att hon inte får luft eller hes/hostig på nåt sätt. Jag plockar upp henne och då går det över så fort hon slutar gråta. Tänkte att det är nog snor som runnit ned som hon hade svårt att få upp kanske. Hon somnade i vart fall nästan direkt på min axel och jag lade ned henne igen. Sen vaknade hon igen lite senare och ic gick in och skulle trösta och då lät hon likadant. Han fick sitta med henne på axeln och trösta medan jag ringde sjukvårdsrådgivningen. Då lät hon som vanligt när de skulle lyssna i telefon så de sa att det var nog ingen fara. Bulla upp huvudändan av vaggan, ligga på sida, näsdroppar, svalt i rummet och allt det där. Jag tog i vart fall och gjorde en runda med koksaltlösning, snorsug, neseril och en alvedon för säkerhets skull. Sen gick jag och lade mig med henne i sängen och försökte trösta varje gång hon började gråta för att hon inte skulle låta sådär. Hon blev ju också stressad av att ha svårt att få luft gissar jag så vi sov lite knasigt hela natten och så fot hon rörde sig vaknade jag direkt och klappade på henne så hon inte skulle börja gråta. Rätt mysigt ändå, och jag fick nog ändå sova längre än natten innan. Fast sen på morgonen efter ic och Viggo åkt till dagis ringde jag barnmottagningen och fick en tid till eftermiddagen. För på morgonen lät hon mycket pipigare i andningen och rosslade och så. Trodde visserligen inte det var nån större fara men det är ju synd om henne och man vet ju aldrig.

Vi hade tur och fick komma till Viggos supertrevlige läkare. Han tyckte att vi var ju där nyss och det hade han ju rätt i. Fast med Viggo då. Han lyssnade och kollade i öron och hals. Han sa att allt lät och såg bra ut, pipandet satt högt upp i halsen vilket tydde på att det nog var ett kruppanfall hon haft. Han sa att hon hade jättemycket snor och slem som rann och att vi skulle använda massor med koksaltlösning och neseril. Tyckte ändå hon nästan slutat snora, undrar hur mycket hon dragit i sig tidigare. Sen lyssnade han lite på Viggo också bara för att han inte skulle känna sig försummad, det tyckte Viggo var skoj. Han var ju så förvånad när doktorn började undersöka Idun istället, han bara tittade och garvade som om han trodde doktorn skojade. Vi fick i vart fall nån sorts kortisontabletter där som en sköterska gav och så fick vi recept på flytande bricanyl att ta hemma. Och redan när vi kommit hem lät Idun mycket bättre och rosslade nästan inte alls. Nu när jag lade henne lät hon mycket bättre, då hade vi gett bricanylen också. Hoppas hon sover som en stock hela natten. Hon har försökt få sova hela dagen, första gången vaknade hon av hostan. Nästa gång hann hon sova rätt länge men då var jag tvungen att väcka henne så vi kunde åka till doktorn. Sen somnade hon i bilen hem och då fick vi ju väcka henne så vi kunde gå in. Så nu kanske hon är glad om hon får sova ostört, hoppas kan man ju!

Viggo han är frisk som en nötkärna han, den lilla busen. Han hostar lite men det är ju astman som hänger kvar ett tag efter förkylningen. Men han är pigg och glad. Idag var det fotografering på dagis. Ska bli så kul att se den lille linslusens bilder sen. Kan inte förstå hur de bär sig åt för att få en hel bunt 1- och 2-åringar att stå still för ett gruppfoto. Använder de magi? Jag kan inte få Viggo att stå still för ett foto på bara honom. Blir spännande som sagt var. Ic fick stanna en kvart idag, sen körde de iväg honom till lärarrummet och där fick han sitta och skämmas till det var dags att gå hem. Det hade gått jättebra påstår de så han får nog komma tillbaks imorgon med, hehe. Då är det min tur att lämna och jag tror att det var tal om att han ska få stanna längre. Jag tänkte hitta nåt trevligt fik att sitta och hänga på i lugn och ro tills affärerna öppnar kanske. Fast det beror ju på hur länge de tycker jag ska vara borta.

Ja, annars har det mest varit lite sömn och trötta föräldrar (mindre trötta barn av nån anledning) sen sist. Ja förutom att Idun fått för sig att hon kan åla. Ja eller hon KAN åla men mamman lådsas inte om det. Det är nu stört omöjligt att hålla henne i famnen för hon ska bara iväg. Man får lägga henne på golvet och så leker hon självgående dammsugare och tar sig dit hon vill. Det går inte jättefort men betydligt fortare än man väntar sig. Nu får jag stänga barngrindarna även när Viggo inte är hemma. Igår så ålade hon fram till hyllan där Viggo har sin klosslåda och så drog hon sig upp med armarna så hon hängde i en båge och kollade över kanten. Hua, hoppas hon inte får för sig att ställa sig snart, då blir det fulhjälm för henne med. Viggo ramlade ju omkull hela tiden när han började med det. Nåja, hon gör saker när hon känner för det och jag kan väl inte hindra henne. Fast visst var det skönt när hon var ett litet knyte som bara låg och viftade på ens mage. Nu är hon en ålande stor tjej som säger ma-ma-ma och pa-pa-pa och ba-ba-ba och lite annat smått och gott. Antar att hon får lov att växa upp hon med, fast hon är min lilla bäbis (det håller Viggo med om nu, när han frågar efter henne säger han bäbis, förut var det ju han som var bäbis påstod han i vart fall).

Just ja, nya ord i Viggos ordförråd är mat och sparkcykel. Tror han sa makaron också men det var svårt att avgöra. Härom dagen roade jag mig med att lära honom alla kusiners näman så nu kan han säga John, David och Robin. Markus, Per och Jenny kan han också nu. Anna sa han under protest, vet inte varför han har nåt emot att säga det. Mormor, morfar och farmor klarade han också av. Men det roligaste var att jag försökte verkligen att få honom att säga Eva, men allt han sa var Maya. Men det var ju såklart för att vi just pratat med Eva i telefonen, och eftersom min telefon heter Maya så var ju det jättelogiskt. Att alla andra telefoner heter ninon är ju precis lika logiskt. Det roligaste är att han är så bra på att sätta ihop ord nu, oftast vems saker är. Pos sparkcykel är kul. Och pappas handkontroll, pappas dator, pappas täcke och pappas telefon. Mamma har inte så många saker för även mina grejor är pappas verkar det som ibland. Han är för rolig lilleman.

Kapitel 254, i vilket Viggo får sin första dagissjuka.

Fyra dagar hann han vara på dagis innan första förkylningen kom. Igår vaknade han och var helt otröstlig på kvällen två ggr och flera ggr på natten. Han tog sig åt munnen så vi gissade på halsont eller kindtänder och gav honom alvedon. Fast det vette katten om det hjälpte. En slurk välling fick han också. I morse verkade han rätt pigg tyckte jag det lilla jag såg av honom. Unga damen hade bestämt sig för att det var morgon 5.30 och vaknat flera gånger innan dess också så jag var lite trött och hörde att ic klev upp men somnade om. Viggo hade tagit sovmorgon och vaknade inte av klockan så ic hoppade i duschen efter att ha öppnat till sovrummet så att Viggo kunde komma in om han vaknade. Istället så satt lilleman i soffan och fipplade med fjärrkontrollen när han kom ut. De väckte mig innan de åkte, Idun låg på magen och busade i sängen då.

Medan de var borta hann jag hänga upp alla gardinerna, det vart riktigt bra faktiskt! Jag var lite orolig att det skulle se helt puckat ut men det blev ljust och luftigt. Typiskt mig att få upp sommargardinerna i augusti... I Sovrummet blev det också bra, trevligt med lite färg och likadana gardiner i båda fönstrena. Jag stör mig på omatchande gardiner, det skulle ju bara vara provisoriskt, men som de säger så finns det inget så beständigt som det provisoriska. Det stämmer hemskt bra här hemma i vart fall.

I vilket fall som helst så hade jag och Idun riktigt trevligt här hemma tills pojkarna kom efter att ha varit och handlat påde mat och ics födelsedagspresent. En sprillans ny PS3a står nu och glänser i bokhyllan. När de kom hem var Viggo snorig, hostig och allmänt eländig. Konstigt att de kan bli sjuka på typ tre timmar eller så... Sen på eftermiddagen fick han feber också, 39 grader hade han när jag gav lite alvedon. Sen satt vi och gosade i soffan och kollade på teletubbies medan Idun sov i nästan två timmar. Det är så synd om lilleman! Han orkade inte ens klättra upp i sängen utan hjälp när vi skulle säga godmorgon till Idun när hon vaknade.

Däremot har han varit blixtsnabb på att härmas idag. Han har sagt ord som sparkcykel, mango och massa annat knepigt direkt när man själv sagt det. Han hjälpte till att packa upp maten och gav mig saker. Gurka, kaviar, macka osv sa han under tiden. Han vet vad allt heter. Konstigt hur fort det kan gå bara sådär. Nu förstår man ju vad han säger helt plötsligt. Han berättade att Lala pratade i telefon med Po. "Lala ninon pooooo!" Helt solklart att Lala pratade med Po om man kan viggelska, hehe. När något håller på att ramla säger han ajaj! Det är roligaste leken just nu, han tar nån bil eller nåt och håller över bordskanten och så säger han Ajaj! Sen räddar han bilen ibland och ibland ramlar den och då säger han förvånat Oj! Igår låg idun i spjälsängen och lekte och ålade runt. Ena benet stack ut mellan spjälorna när Viggo tittade dit. Ajaj sa hanhelt skärrat och kutade dit och tryckte in foten igen. Så söt! Ville ju inte att syrran skulle ramla ned.

Hoppas nu att han blir kry snart, min lilla sjukling. hoppas att Idun inte blir allt för sjuk, för hon lär ju få vad han nu har hon med. Hoppas han kan gå till dagis på måndag när han ska vara längre där, två timmar blir det då. Förresten fick jag veta att nu när jag ska plugga halvtid så får han gå 25 timmar i veckan om vi vill. De räknar med att jag har en timmas resväg också så då blir det så. Får se, vi provar med 15 timmar först och sen får vi öka om jag inte hinner plugga eller om han trivs och verkar vilja vara mer där. Känns fånigt att ha han där mer än vad som behövs, han är ju faktiskt rätt kul att umgås med också. Man får ju passa på när man kan. Det dröjer nog inte många år innan han har bättre saker för sig än att umgås med sin gamla trista mamma.

Just nu är jag lite avis på moster som är i Stockholm för att kolla på Mamma Mia-musikalen. Den vill ju jag med se! Hoppas det är riktigt trevligt så jag får höra en lång och utförlig rapport senare. Mor och far är i stugan och ska äta surströmming i helg, dem är jag inte det minsta avis på faktiskt. Just nu är jag mer sugen på varma mackor... Fast jag är aldrig någonsin sugen på surströmming ju, jag är ju världens sämsta norrlänning som vare sig gillar snö eller surströmming.

Nu ligger viggo och pratar i sömnen. Undrar vad han drömmer om... Maya, maya, maya, maya, macka, macka macka säger han. Maya är min telefon (för att jag svarar det är Maya när det ringer) och macka är macka såklart. Nu sa han ajajaj... Haha, mugg sa han nu, följt av mmmmmm. Han äter och dricker visst. Tänk att få kolla in i hans huvud en liten stund, det vore nog hemskt intressant!

Kapitel 253, i vilket jag ska börja skolan igen.

Igår ringde min snälla studievägledare. Har försökt få tag i honom lite halvhjärtat sen i våras men inte lyckats. Sen mailade jag en kollega till honom som var på semester och så plötsligt så ringde han i vart fall. Jag anmälde ju mig till en kurs som jag egentligen inte har förkunskaper till. Tydligen går det bra ändå för i början av september börjar jag. Det blir att åka till Göteborg 1-2 kvällar i veckan och ett par lördagar. Puh, nu är det ju visserligen rätt skönt att börja på halvfart men jag läste litteraturlistan och sa gulp. Det är grymt mycket att läsa och jag har hunnit läsa typ två böcker på två år. Men detta får gå som det går, Anna har lovat att det är en spännande kurs och det verkar så när man läser kursplanen. Men det känns otroligt läskigt att börja skolan igen efter två år då man umgåtts med en hemskt verbal Viggo som bäst, hehe. Ja ic har jag ju pratat med, men han och Viggo är ju på samma nivå liksom, haha! Nä, kanske inte. Men tänkt har jag inte gjort. Kommer att känna mig helt trög gissar jag. Fast då är det som vanligt då ;) Det braiga är att jag kan ta ut csn-pengar för halvtid att dryga ut föräldrapengen med. Alltid bra att ha några extra mammadagar att plocka ut när det behövs sen. Men just nu är jag trött och hoppas att jag kanske blir piggare av att komma iväg en kväll i veckan. Nästa vecka måste jag ta mig till Göteborg för att registrera mig, det blir ett projekt! Viggo har ju fortfarande inskolning så vi får åka efter dagis nån dag och så tar vi med familjen och går en sväng på IKEA kanske så att det känns mer värt att utstå Iduns illvrål hela vägen.

Igår var Viggo på dagis med ic, det hade gått bra påstods det. Nu var det lugnare sa ic. Jag håller med för idag var det ju min tur. Vi hade kul, jag fick vara lektant. Av nån anledning är jag barnmagnetisk och det slutade med att jag satt i en hög av leksaker och ungar med en liten trött tjej i famnen. Viggo var lekfarbror och plockade fram alla leksaker han hittade och delade ut till barn som såg ut att inte göra nåt, sen visade han vad man gjorde med grejorna och gick vidare till nästa. Däremellan kutade han runt och gav ifrån sig nöjda små (och några stora) ljud. När han hade fyllt en blöja följde han snällt med Sanja så hon fick byta på honom. Han frågade efter mig men blev nöjd när han såg att jag vinkade åt honom från lekrummet. Idag var det bara jag och en pappa där, en del barn var lite ledsna i början men det gick rätt fort över. Viggo verkar känna sig hemma så det är ju bra.

Igår blev jag äntligen klar med alla gardinerna. De är nu strykta och väntar på att bli upphängda. Det skulle vi gjort igår när ungarna sov men det glömde vi såklart. Gick och lade oss före tio för vi var trötta båda två. Dagis tar kål på oss, vi har inte varit så här trötta på länge tror jag, inte båda samtidigt i vart fall. Jag hade i vart fall sagt att så fort jag är klar med gardinerna så kommer mitt paket med scrappinggrejor som jag beställt. I morse när vi åt frukost kom det en DHL-lastbil och stannade vid vår gård. Gissa om jag blev mallig när jag räknat ut det så bra. Tänkte att de väntade tills jag hade tid att använda grejorna. Gissa om jag blev besviken när jag öppnade jättepaketet och det innehöl... maskindiskmedel... Hmmm... Det är som att ge en fyraåring en stor spännande låda i julklapp och den inehåller typ tjugo par raggsockar. Grattis, nu när du inte stryker gardiner hela dagarna så kan du ju diska typ... Jätteskoj! Någon skämtar mig aprillo! Tror att ic fnissade lite åt mig faktiskt. *mutter*

Jaja, ska gå ut och titta till blommorna som alla håller på att slå ut nu. Det kommer att bli fint i rabatterna snart när allt slagit ut, det är som på gång överallt nu. Ska ta bilder om det slutar regna nån gång...

Kapitel 252, i vilket ic fyller år.

Igår fyllde världens bästa pappa 39 år. Vi firade med en prinsesstubbe till fikat, Viggo tyckte den var smaksig. Att vi gillade den är föga överraskande, hehe. När jag var och hämtade stubben så snubblade jag även över de sötaste små bakelser jag sett. Runda rosa saker med jordgubbe på toppen. Sa att de var så söta och då sa hon som jobbade där att det var smultronmousse och bailys. Vem kan motstå det? Fick handla två såna också och de smygåt vi efter ungarna somnat. Tillsammans med en kopp grönt te och ett avsnitt av Cold Case var det helt perfekt. Ic fick en bok av ungarna som jag valt ut, de ville köpa nåt i stil med Simons Anka eller så, kanske nåt som var btra att tugga på förselog Idun. Men det blev en Michael Cricton (hur stavas det?) istället. Vet att han gillar de böckerna, hoppas han får tid att läsa bara. Sen hade jag varit och handlat ett sprillans nytt TP från mina föräldrar. Vi är inte riktigt nöjda med det vi har för det har fuskspelplan som man kan gå mellan tårtbitarna på 6 steg och hoppa via genvägar. Plus att jag börjar kunna alla frågorna nu (inte för att jag vinner ändå). Så ett nytt var bra, det har dessutom olika svårighetsnivå på frågorna så har man tur får man bara lätta frågor. Och är det nån som inte tycker de är så bra på TP kan man ju ge handikapp så att den får bara lätta frågor tex. Tycker det verkar bra men har inte hunnit testa än. JAg och ic ska ge honom (och mig aningens försenat) en PS3a. Stor present, men det förtjänar vi tycker jag såklart. Men den ska vi köpa på måndag då den kommer med större hårddisk till samma pris. Ska bli kul att se om den är nåt att ha.

Ja, Viggo har ju varit på dagis två dagar nu. Han verkar inte tycka det är konstigt alls utan börjar leka och pyssla på för sig själv och det gör han sen tills det är dags att gå hem. Han tittar lite nyfiket på de andra barnen men just nu råder det inskolningskaos så många är rätt bortkomna och ledsna och klänger runt benen på personalen mest. Jag tycker det är lite tråkigt för jag fick intrycket att det inte var så många som skulle skolas in, men det är bara fyra barn kvar från förra året. Det är hemskt många barn som skolas in samtidigt och det är alltid nån som är ledsen och gråter och man hinner inte prata med personalen alls och vet inte riktigt vad som är tänkt att man ska hitta på där. Viggo är dessutom så duktig på att leka själv att han blir lite bortglömt, de har ju fullt upp med de ledsna barnen. Men det blir nog bättre när det lugnat ned sig lite. Annars pratade vi om att börja om med inskolningen om ett par veckor när de andra barnen hunnit komma till rätta bättre. Men vi ger det ett par dagar till innan vi bestämmer nåt. Annars tycker jag det är ett bra ställe, personalen har bra hand med barnen och det finns massa roliga grejor att leka med. Viggo gillar bilarna, han har ju bara bäbisbilar hemma. Såna i plast i glada färger. Där finns det storpojksbilar i plåt med dörrar som går att öppna och stänga och sånt. Mycket roligt visst. Han verkar då inte tycka det är så tokigt med dagis, bara att de andra barnen är lite konstiga som gråter och har sig. De har roliga jätteklossar också som han gillar att bygga med. Igår pratade hen också, det gör han ju inte om han känner sig osäker, han pratade till och med med personalen och sa att han skulle bygga lite. Det är ett bra tecken för han är lite blyg annars. Sen kastade han bollen till några andra barn när de kastade till honom så det var rätt skoj. Han hade en liten förföljerska också, en jättesöt liten tjej som följde efter honom lite på avstånd och lekte med alla saker han slutat leka med när hon inte knuffade runt en dockvagn. En liten flicka kom och satte sig i mitt knä när hon var ledsen och sen blev hon glad igen och sprang iväg. Ett annat barn kom med en häst åt mig så jag också hade nåt att göra. De är söta ungarna :) Annars är det bara pappor som skolar in sina barn där, de satt och pratade för sig. Jag kännde mig lite ensam faktiskt, men en timma går fort trots att man sitter på en hård trästol gjord för tvååringar.

Idag är det lugnt här. Idun är helt nöjd med att ligga i spjälisen och leka med massa grejor och jollra. Viggo och ic är ju på dagis nu och jag har surfat och druckit lite kaffe i lugn och ro. Det var inte igår det hände. Me like! Har dessutom hunnit slänga i en tvätt redan och klockan är inte ens halv nio än. Men nu ska jag ta och plocka upp Idun innan hon blir för less, hon har roat sig själv i en timma snart och nåt måste jag ju pyssla med. Kanske klä på damen eller nåt. Så kan vi kolla på os och pussas i soffan ett tag :)

På väg hem.

Viggo har varit på dagis.

Kapitel 251, i vilket barnen får en ny kusin.

Grattis till faster Jenny som fick en liten pojke igår, så roligt! Ic fick mms med en supergullig liten kille i går kväll och vi blev såklart jätteglada. När vi berättade åt Viggo skrattade han glatt så jag gissar att han med är glad över sin tredje kusin. Idun sa inte så mycket men hon är nog också glad tror jag. De blir ju jämngamla så de kommer säkert att ha kul ihop sen.

Annars är den stora grejen att Idun nu två kvällar i rad glatt slurpat i sig all sin välling! Majsvälling av det varmare slaget i nya flaskan var visst godkänt. Igår sov hon till halv fem istället för till ett som hon brukar. Jippie!

Idag är jag lite snyftig faktiskt. För Viggo blir ju stor imorgon, då går han första dagen på dagis. Så idag är sista dagen då jag vet allt som händer min lilla skrutt. Nu kommer han att få egna vänner och hitta på egna bus som jag inte får se. Inte så många timmar i veckan men ändå... Samtidigt tror jag ju han får jätteskoj och det blir skönt att få lite tid åt bara Idun också. Viggo och jag gosar ju när hon sover middag men Idun vaknar ju efter Viggo och lägger sig i princip samtidigt så hon och jag har nästan ingen tid själva. Men hon är ju van och vi gosar i sovrummet när hon ska sova och när Viggo pysslar med annat så det går ingen nöd på henne. Men i vilket fall, det känns lite snyftigt att min lilla plutt som inte vägde ett kilo när han föddes nu är en stor kille som ska börja dagis. Det var ju som igår han kom med buller och bång.

Så, vad har jag gjort idag? Jag har gått igenom Viggos kläder och märkt allt med namn. Rensat ut i lådorna och sorterat urvuxna kläder. Ska fortsätta med Iduns lådor sen. Har hunnit stryka två gardiner, det tog lång tid. Det är såna tunna syntetgardiner som bara klarar en prick och då är det ju skitsvårt att få ut alla veck,sen törs man inte höja för mycket heller för då smälter de. Puh, vad less jag är på de snablar gardinerna. Blä! Men det blir nog fint när de kommer upp, om man inte tittar på nederkanterna. Har pysslat lite med tvätten och sånt så lite nytta har jag i vart fall gjort idag.

Igår hade vi en supertrevlig dag. Jag var och hämtade Anna och Emilie i stan kl 10, sen sprang jag och lämnade tillbaks ett par av Viggos byxor på Lindex och handlade två nya på KappAhl (de hade supermånga fina och dessutom 50 kr rabatt per par). Sen for vi till MAXI och handlade lite grejor så vi kunde grilla hamburgare senare och på väg ut stod de och delade ut skolstartsgrejor, Emilie fick jättemånga fina grejor, jag blev lite avis, hehe. Sen busade ungarna på hemma och vi babblade, grillade och hade hemskt trevligt. Anna hade bakat supergoda kakor som vi fick, mums! Tyvärr går dagen så fort när de är här så helt plötsligt var det bara dags att skjutsa dem till stan igen. Halvvägs kom Anna på att hon glömt jackan hemma hos mig. Man kan bara skratta för sist de var här glömde Daniel sin jacka. Nästa gång tror jag ingen glömmer nån jacka i vart fall, haha.

Nu ska jag packa en liten väska med ett ombyte kläder och några blöjor åt Viggo. Dagiskläderna ligger framlagda och Viggo fick ett dagisbad idag (under Vilda protester, badskum var ingen hit för en kille som har kladdfobi, det fastnade ju överallt!). Ska ta bild imorgon när han är färdig att åka, stora killen. Ic ska följa med imorgon och sen tar vi varannan dag under inskolningen. Tror det går finemang för viggo, hur det går för hans sentimentala mamma är en helt annan fråga!

Kapitel 250, i vilket Idun fyller halvår.

Igår firade vi skruttfia som blev ett helt halvt år. Jag var till stan och handlade ett par budapestbakelser så vi kunde fira. Alla fick smaka, fast Idun tyckte inte det var så stor skillnad från gråten hon åt så hon fick bara en liten smakbit av grädden. Viggo tyckte det var supergott såklart, vi är ju kakmonster allihop. Annars blev det inte så mycket firande, bara massa pussar såklart.

Idag har hela familjen varit till stan. Viggo hade återbesök hos sin supermysiga läkare som skulle kolla upp hans astma. Han hade bara bra saker att säga om båda barnen så det var kul. Viggo hade vuxit 3 cm sen vi var där i maj så det är inte konstigt att alla byxor plötsligt är för korta. Duktorn fick också kolla i öronen utan protester och Viggo fnissade bara lite när han skulle lyssna på andningen. Han är duktig min lilleman. Det lät i vart fall jättebra i luftrören och öronen såg bra ut så jag är glad såklart. Doktorn pratade massor med Idun också och tyckte hon var så fin. Han frågade hur gammal hon var och blev förvånad när jag sa att hon var 6 månader. Han hade gissat på 8-10 månader eftersom hon var så stadig och så. Han tyckte hon var lång också, vilket är lite lustigt då läkaren vi träffade i måndags sa att hon var så liten. Hehe. Nåja, det var skönt att inget var fel på Viggo och att båda fick så fina omdömen av snälla läkaren. Han sa att Viggo vuxit så mycket att han inte kände igen honom, jag hade snarare blivit förvånad om han kände igen honom med tanke på att vi träffat honom en gång i maj och han ser ungar hela dagarna!

Efter vi var klara så knatade killarna iväg till Game och jag och Idun sprang in på Lindex och köpte två par byxor åt Viggo så han inte behöver ha för korta byxor på dagis. Sen tutade vi vidare för snabb mellis på mackedonken och så vidare till Coop. Där fick Viggo en dagisklippning så han ser nåt under luggen. Jag och Idun shoppade vidare. Ja, jag shoppade och Idun sov i sjalen. Sen tutade vi iväg hem efter ett snabbesök på babyaffären för att byta en nappflaska som jag tog fel igår när jag handlade. Det magiska var att på hela den vägen i bilen både till stan, i stan och halva vägen hem, så satt lilla damen och var helt tyst i baksätet. Hon var så nöjd och glad när vi stannade och plockade ut henne att jag undrar om hon är sjuk eller nåt. Hon sov 2,5 timmar i morse, somnade redan halv tio och då hade hon varit supertrött i en halvtimma redan. Mycket mysko. Hoppas det är en början på en ny trend. Bilåkandet alltså. Då kanske vi kommer iväg nånstans ibland utan att gruva sig först.

Handlade ju en ny sorts flaska till Idun för att få i henne lite välling. Köpte också majsvälling. Testade i kväll men det ville hon inte ha, suck! Fast hon verkade ha lättare att äta ur flaskan men hon var ganska trött så jag testar igen imorgon. Köpte bara två färdiga tetror med välling så gillar hon den inte är det inte hela världen. Hon drack i vart fall 30 ml innan hon inte ville se flaskan mer.

Igår såg jag förresten att en luktärt höll på att slå ut. Idag hade hela spaljén med luktärtor vält över resten av rabatten. Det var nog luktärten som fick bägaren att rinna över, det är hystersikt tjockt med luktärter där såg jag när jag reste upp dem. Fick ta en grep och luta mot spaljen för att den skulle stå kvar, det var så tungt. Såg att ringblommorna jag sådde också håller på att slå ut, minns inte riktigt hur de skulle se ut men de var lite annorlunda än vanliga. Skoj när det börjar blomma!

Nu ska jag kolla Cold Case och bläddra i några nya tidningar. Gäsp vad seg jag känner mig. Vädret är hemskt mäkligt! Igår hade jag så grym huvudvärk hela dagen, det migrändunkade och gick inte över med tablett. Men så hade vi två rejäla åskväder, sen försvann den. Idag har det varit omväxlande strålande sol och ösregn, ibland samtidigt. Knasigt, knasigt...

Kapitel 249, i vilket Idun är trött.

Så var det måndag igen. Huga vad fort helgerna försvinner nuförtiden. Fast rätt utvilad kände jag mig idag så nån nytta gör helgen visst ändå fast den bara susar förbi. Den knasiga gardinhistorien gjorde mig aningen nedslagen så mycket mer än så blev inte gjort i helg tyvärr. Men men, lite skit i hörnen (och stora hårmonster här och där) har ingen dött av tror jag.

Idag och igår har Idun varit en liten tröttis! Hon sover bra på natten *tar i trä* och vaknar vid 7-8 snåret så hon borde inte vara så trött. Men både i går och idag har hon varit helt hysteriskt arg och övertrött innan det varit dags för promend/lur. Så hon har fått sova inne i sängen istället och igår sov hon nog 2½ timma. Idag bara en halvtimma men då var hon riktigt trött redan vid 10, dvs en hel timma innan sovdags. Sen sov hon även två timmar på eftermiddagen igår och en timma i eftermiddags, även då mycket tidigare än hon brukar. Jättetrött innan, helt röd runt ögonen. Och nu i kväll såg hon sovfärdig ut redan vid halv sex. Det är visst jobbigt att vara liten numera. Hon är ju så fysisk lillan. Nu försöker hon lära sig krypa. Hon ligger på mage jämt, lägger man henne på rygg flippar hon runt på en sekund. Igår åkte knäna in under magen och rumpan upp innan hon välte runt. Hon tar sig fram på nåt sätt, vet inte hur för hon gör det inte när man kollar. Bara runt runt då. Men jag lade henne i babygymmet medan jag tappade upp ett bad åt henne och när jag hämtade henne låg hon en bit utanför. Senare lade jag henne mitt på madrassen på golvet i Viggos rum (ca 10 cm hög madrass) parallellt med kortsidan liksom. Sen gick jag halvvägs genom vardagsrummet så skrek hon, hon hade ramlat ned från madrassen. Puh, går inte att vända ryggen till en sekund nu! Så det tar väl på krafterna gissar jag, därav tröttheten.

Viggo har pulat på och busat som vanligt. Faktiskt har han varit hemskt snäll och gosig idag, trots att Idun varit lite grinig. Han brukar annars bli sur för att hon får så mycket uppmärksamhet. Vi har kollat på simhopp idag, synkroniserat sådant. Det var rätt skoj tyckte han.

I eftermiddags var jag med Idun på 6-månaderskontroll på BVC. Det var nån trist läkare där som vi inte träffat innan. Han sa inte mycket alls, utom att hon var liten. Ja, inte för liten, men liten var hon visst. Idun gillade inte alls att vara hos läkaren så hon tog i för kung och fosterland med sina visselpipsskrik. Läkarn trodde hon var uppe i 100 db, haha. Han har inte suttit i bil med henne mellan Göteborg och Borås, då blir man rätt van. Hon gick i alla fall genom besiktningen. Skjuter iväg på längden, men inte så mycket i vikt. Hon äter då inte för mycket sa doktorn. Sen funderade han ett tag. Inte för lite heller, sa han sen. Jahapp... Så givande var det besöket. Ångrar att jag inte väntade till vår vanliga läkare var tillbaks, lite virrig men pratsam och trevlig. Fast då hade hon hunnit bli nästan 7 månader innan han var tillbaks tror jag. Minns inte siffrorna, men höftar till med precis under 7 kg nånstans och det känns som om hon kan tänkas ha varit 68 cm lång. Inte alls säker, var distraherad av skriken. Men hon fick godkänt och ett förvånat oj när jag sa att hon stod om hon fick hålla i händerna, satt utan stöd och försökte krypa. Nästa besök blir när hon är 8 månader.

Eftersom Idun var så trött ikväll stoppade jag snabbt i henne lite mat och körde turboversion av läggningsrutinerna. 18.40 började vi med gympa och 19.10 sussade hon så sött i vaggan. Då hade jag ändå legat ett tag och gosat i sängen efter hon somnat. Måste vara nytt rekord. Undrar om hon vaknar och är ledsen sen? Ibland gör hon det när hon somnat tidigt och fort. Försökte ge henne välling med olivolja i, hon gillade maten när man blandade i. Men det gick inte heller ner. Välling är visst inte hennes grej. Inte i pipmugg av något slag, inte i nappflaska, inte med olja i och inte av en annan sort. Ska testa majsvälling eller risvälling också innan jag ger upp. Hon verkar helt enkelt inte gilla välling. Det enda hon ratar, knasungen.

Förresten skickar jag snart onda ögat på de som har mitt efterlängtade paket just nu. Om det då är UPS eller posten eller nån annan. Jag blir toooooooookig! Hatar att vänta *tjurar som ett litet barn*. På tal om paket så fyller ju ic år snart, undrar om han vill ha tårta... Köpes eller bakad? Måste fråga. Tror inte han tackar nej till tårta om man trugar lite, inte jag heller, hehe.

Föresten väntar vi ju en liten kusin i dagarna. Nu får du ta och sätta fart Jenny, vi är nyfikna på krabaten. Och både 18e och 19e är upptagna av Castor och bror din, pyret vill ju ha en egen dag! Bara att börja tvätta fönster, skura golv, springa i trappor, äta ananas och allt man nu skulle hitta på för att få fart på det hela. Bredspackla funkar visst också och stora mängder Rågalimpa ;) Nä, bäbis kommer när han eller hon kommer. Är bara såååå nyfiken :)

Kapitel 248, i vilket Viggo blir gymnast.

Hua så slut jag är just nu. Mina ungar är rätt krävande nu. Inte nödvändigtvis ledsna eller arga men kräver konstant uppmärksamhet. Och ljudnivån är inte så låg den heller. Jag flydde ned till mina gardiner för att få vila lite. Skulle lägga upp de till vardagsrummet. 8 st gardiner i två olika modeller. Jag hade till och med såna band man bara stryker fast. Eller två gardiner var redan upplagda. 35 cm skulle de kortas hade jag mätt ut. Så det gjorde jag. Sen mätte jag hur långa de var och räknade ut att de andra behövde kortas med 25 cm. Piece of cake liksom. Kan man tro. Men tydligen så är det så att när det står tex 250 cm långa gardiner på paketet så innebär det inte alls att de verkligen ÄR 250 cm lång. Eller att båda gardinerna i paketet är lika långa. Det såg jag när jag skulle fålla sista gardinparet. Då skulle jag bara kolla att de var lika långa som den andra sorten. Det visade sig att alla gardiner var olika långa. Två stycken av samma sort skiljde mer än 20 cm. Säg nu att jag är korkad som inte mäter att alla gardinerna var lika långa. Men jag trodde faktiskt att om det står 250 cm på paketet så ska de vara så långa. Suck! Dessutom följer det ju bara med nog med band för att lägga upp gardinerna, inget extra. Så gör man fel är det liksom kört. Som tur är så år ingen gardin för kort, vad jag sett. Bara långa. Bestämde att de längsta får hänga bakom soffan och de som det bara skiljer typ 1-2 cm får hänga där man ser dem. Skit samma liksom. Kanske lite omtag gör att man inte tänker på det. Men ärligt talat. Vem kom på att klippa gardiner på måfå och slänga i paket med olika längder? Jag blir knäpp!

Uppe stod OS på och skvalade. Kul att slötitta på tycker jag. Fast såg att det var boxning och tycker inte att det passar en tvååring att se på. För honom är det ju bara två personer som slåss. Bytte till en annan kanal, även där var det OS. Men gymnastik. Det var ju kul att kolla på (de där manliga gymnasterna är rätt trevliga att se på). Det tyckte Vigglet med. Han tjoade och hoppade, snurrade, skrattade, försökte slå kullerbytta och stå på händer. Allt på en gång och i soffan. När personen på tv gjort klart sitt program och sträckte upp händerna gjorde Viggo det med. Hur söt som helst! Sen blev det dressyr. Viggo kutade runt vardagsrumsbordet och galoperade som en häst. Sötunge. Men gymnast kan han nog bli, mycket begåvad för att vara två!

Ic lagade mat han. Då utbröt det stora kaoset i vardagsrummet. Båda småttingarna blev hastigt missnöjda och skrek i kapp och grät och ville inte nånting. Jag gick ned och testade sätta Idun i patapum-selen. Hon satt ett tag och ville sen ut, antar att hon är bortskämd med att åka sjal. Viggo fick ett bryt och var hemskt missnöjd med selen som låg på golvet, han höll på att gnälla och dra och slita i den så jag bad ic hjälpa mig att sätta honom på min rygg i selen. Där hade han det visst superbra. Idun blev nöjd i sängen med fågelmobilen och helt plötsligt var det tyst och lugnt i huset. Puh! Vi lekte lite häst jag och Viggo, men sen visade det sig att han var nöjd med att bara sitta där. Så jag hittade ett korsord och löste lite på det medan jag stod på ett ben för att träna stabiliteten. Det är en av övningarna jag fick av sjukgymnasten. Viggo kollade på america's got talant under tiden. Det kallar jag multitasking. Man är ju inte tjej för inte ;)Sen blev Viggo jätteledsen när jag var tvungen att släppa ned honom för att Idun blev ledsen. Orkade inte bära båda. Fast klurade på en dubbellösning. Sjalen på magen och selen på ryggen och sen kan man shoppa utan vagn och med nöjda ungar. Haha! Om inte annat blir det nog rätt varmt!

Nu, en köttfärslimpa och lite välling senare sover båda små äntligen. Tror vi båda är rätt slut efter idag, blir nog bara att sega i soffan hela kvällen och sova tidigt!

Kapitel 247, i vilket det äntligen är fredag.

Hua vilken dryg vecka det varit. Jag har varit trött och seg och Idun har varit tandig. Ic lider av sömnbrist på grund av en vill liten nattvandrande morgonpigg sak. Den morgonpigge är inte alltid på lysande humör heller eftersom han är upper och spökar på nätterna istället för att sova. Sen har det ju varit grått och trist och regnigt, något som gör en ännu sömnigare tycker jag. Men några ljuspunkter har vi haft i grådasket i vart fall. I onsdags hade jag, Viggo och Idun dejt i lekparken. Vi träffade Anna och Felix där och fikade lite och slogs mot getingarna. Viggo kutade omkring och lekte med en pinne och ville absolut inte gunga eller åka rutchbana. Tror han hade trevligt ändå. Idun somnade inte förän på väg hem så jag och Viggo lekte vidare på gården sen. Han plockade ett äpple och smakade, men våra suräpplen är inget att äta så det gör han nog inte om. Men han gillar att plocka dem från trädet och slänga dem i en korg jag tänkte plocka full med äpplen och ha åt fåglarna i vinter. Har inte kommit så långt med det, men det är ju en fin tanke i vart fall. Man kan trä upp äpplena på en ståltråd och forma till en krans och hänga nånstans, eller nåt annat fint. Det var tanken i vart fall. Jaja, efter ett tag vaknade Idun och ville också leka. Hon fick testa bäbisgungan och det var suuuuperkul. Fast det tyckte inte Viggo som blev sotis och ville dra i gungan åt alla möjliga håll och när han inte fick det så kutade han iväg till grannens gård och såg ut att vara på väg till lekparken helt själv. Det var bara att plocka upp Idun ur gungan och säga hejdå Viggo, nu går vi in och gömma sig bakom lilla rhododendronen. Då fick han minsann bråttom hem igen den lilla ligisten.

Igår skulle jag göra trolldeg åt Viggo. Blev distraherad av någon som stod och tjoade och ropade efter mackor så jag råkade he i 1,5 msk olja istället för 1,5 tsk. Det gick bra ändå visade det sig fast den blev lite hängig. Alltså alla gubbar man gjorde föll som ihop rätt fort. Idag bakade vi med den, Viggo lekte med en kniv, ett bambuspett och ett par kakformar och jag gjorde gubbar av degen. Jag gjorde Storkas, det såg han direkt vad det var. Sen frågade jag vad jag skulle bygga och då sa han pappa. Så jag byggde pappa. Djälvklart såg han att det var pappa och sa glatt Däääää (det betyder nåt i stil med där är det ju eller kolla där eller nåt sånt). Så frågade jag vart pappas ögon, näsa, mun och öron var och det visste han ju såklart. Håret med fast jag bara ritade dit det med pinnen. Antingen är jag hemskt begåvad på lerfigurer eller så har sonen vild fantasi, hehe. Gjorde en tjock snögubbe sen och det var visst också pappa. Sen byggde vi bokstäver och Viggo gissade vad det var för bokstäver. O och I kunde han peka ut rätt pricksäkert. Sen var vi tvungen att avbryta för att tanka lillasyster (som snällt lekte med storkas hela tiden vi byggde med deg) och då blev det kaos för att han inte fick ta med sig kniven och det andra till vardagsrummet. Lalalalabingo! Jag hör inte skriket längre men önskar att min hjärna var inlindad i bomull en del dagar. Men sen kom pappa och räddade oss så då blev livet bättre igen.

Jag var en sväng till stan medan de andra var ute på hundpromenad idag också. Tänkte att nu ska jag minsan gå på bara de roliga affärerna och inte ha massa saker som jag behöver köpa på trista ställen i närheten. Jo, hej och hå. Jag är ju totalt skadad ju. Skulle bara kolla på Europris efter en bättre gunga. Sen BR efter vattenfärger. Sen EKO efter gungan som inte fanns på Europris. Där hade de haft den men den var slut. Sen gick larmet på telefonen och jag fick åka hem så ic fick börja jobba kl 13 efter lunchen. Så kul var det. Hade ju tänkt gå på tygaffären och kolla efter tyg till en duk som Kia ska få. Sen ville jag gå på Magnolia och handla fler 10-kr scrappingtidningar eftersom mitt paket med grejor aaaaaldrig kommer (har tjatat om det där paketet i en vecka nu, tror att vissa i familjen är trött på att höra om det nu). Sen ville jag gå på Rusta också för de har byggt ut och jag har sett massa roliga grejor därifrån i mina tidningar. Men inget av det hann jag och jag kom hem utan att handlat nåt alls. Fast jag kom lite ur huset i vart fall och det är ju inte dumt. Nästa gång jag ska åka till stan för att "bara gå på affärer jag tycker är kul" ska jag bara gå och sätta mig och fika istället. Allt jag kollade på var barngrejor och det är ju aningens sjukt faktiskt. Nåväl, de växer väl upp nån gång så jag kan sluta gå på barnavdelningen.

Men det braiga med mina galna vilda ungar är att man alltid kan garva åt dem. Viggo hittade en nyckel. Ja eller en plastbit som nästan såg ut som en nyckel. Han gick och testade den överallt. Till sist kom vi fram till att det nog var nyckeln till mammas hjärta och då garvade han så glatt så. Idag frågade jag vem han älskade, då svarade han bapp.... Altså halva bappbapp som pappa heter. Sen hejdade han sig och sa Miiiii! Sen blev det Kacka och så Mliii igen och så Kacka och sen Mliii... Sen älskade han visst Lala och Po också och kanske mamma och pappa litegrann om vi frågade snällt. Man ska ha sina prioriteringar. Då frågade jag vem han älskade mest, mamma eller pappa. Han blir nog diplomat för då mumlade han nåt som ingen förstod och så var det med det.

Skönt att de är så mysiga ibland för i eftermiddag har de varit rätt jobbiga. Skönt att få dem i säng äntligen! Kvart i åtta sov båda, hoppas det håller i sig. Jag ska surfa lite nu, sen får vi se vad man orkar. Kanske lite hallonsorbet, vem vet? Sen Zzzzzzzz hoppas jag. Har haft lite svårt att somna fast jag är trött som få hela kvällarna och mesta delen av dagarna. Igår kom jag på att det bara är typ en vecka kvar innan Viggo börjar dagis! Hiskeligt vad fort tiden går ibland. Undrar om han har allt han kan tänkas behöva. Men han ska ju bara vara där en timma om dagen första vecka och sen två timmar andra veckan. Det löser väl sig. Men lite nervös är allt mamman om hur det ska gå. Tror han trivs superbra där, han lär sig nog massa grejor fort när han får se hur andra barn gör. Spännande!

Nu kom han på det.

Har undrat hur länge det skulle ta innan Viggo kom på att man kan klättra på gungställningen. Men bara lika många steg som man är år om man frågar mamma ;-)

Premiärgungande.

Det var roooligt!

När Viggo är borta...

...leker Idun med hans grejor.

Kapitel 246, i vilket det regnar lite.

Nu har det varit ett par regniga dagar med omväxlande sol. Rätt skönt att få uggla inne utan att ha dåligt samvete för att man inte hittar på nåt ute istället. Idag öste det verkligen ned i omgångar, Viggo stirrade ut genom fönstret och sa oj. Ic fick snabbklippa gräset i går eftermiddag då det började bli mer äng än gräsmatta här ute. Han fixade det mellan skurarna medan jag och Viggo hejade på honom uppe i förnstret i Viggos rum. Fast det märket inte han tror jag. Jag fick till och med lösa lite korsord på golvet i Viggos rum medan han spanade vad ic gjorde ute och idun hasade runt efter en kloss på golvet. Alltså, hon hasar väl inte så mycket som att röra sig runt som en klockvisare och kanske sträcka sig lite så hon kommer en cm framåt eller så. Men hon försöker i vart fall och jag tror faktiskt hon tänkt lära sig krypa innan hon lär sig gå. Alla hävdar ju att när de är så sugna på att stå som hon är så kryper de inte och det låter ju vettigt, om man kan hoppa ett steg framåt så gör man väl det gissar jag. Men jag tror hon är så otålig att kunna ta sig framåt att hon faktiskt kryper bara därför. Men när vette katten. Den som lever får se. Igår hade hon lite feber som jag inte vet varför, det kanske hör ihop med hennes grinighet och mina tandmisstankar, fast jag skyller ofta all grinighet på tänder på g. Viggo har ju fått tänder oavbrutet i ett år eller så, men nu verkar han ha slutat med det trots att han har fyra kvar att få. Han tog visserligen uppehåll förra sommaren också så han kanske bara får tänder på vintern.

Idag har jag varit lite sur och grinig och väldigt trött. Kunde inte somna igår trots att jag var jättetrött på kvällen. Ic lade sig vid nio för han har ju massa sömn att ta igen. När Viggo kom tassande vid ett-tiden så höll jag just på att somna jag. Vaknade så i morse med grymt ont i ryggen igen, dessutom var jag trött och grinig. Som tur är så är det ju helg så ic har varit snäll och tagit hand om kidsen nästan hela dagen. Jag har roat mig med att sy färdigt gardinerna till sovrummet, de hänger nu på tork i tvättstugan. Har också lagt upp två gardiner till vardagsrummet, det var skittrist och bökigt för de både stretchar om man drar i dem och hakar fast i sig själva när man försöker mäta och stryka hur långt man ska fålla. Har två till av samma sort kvar och inget sånt band man stryker fast hittar jag till dem. Måste ha försnillat det nånstans. Sen har jag fyra av en annan sort som också måste läggas upp. Blä! Tar massa tid och är trist och bängligt. Men det blir nog fint när det är klart! Gardinerna till vardagsrummet blir ett par vita och ett par blå-mörkturkosa i varje fönster. Det är lite olika modell på de olika paren så jag får klura lite på hur jag ska få dem att passa ihop. Det ger sig nog, har lite idéer.

Sen har jag suttit vid datorn och testat ett rätt skoj scrappingprogram. Gjorde en kalender bara för att testa och den vart rätt fin trots att jag mest testade olika grejor och pluppade ut allt kul jag kunde hitta lite här och där. Kul att pyssla med i vart fall. Tänkte att jag kunde skriva ut roliga grejor sen när jag ska göra riktig scrapbook. Så kan man få massa fina grejor på sidorna.

Jag är fortfarande förvånad över hur lätt det gick att natta Idun i kväll. Tror att hon kanske vaknar snart när hon fattat att hon somnat, det brukar ju inte vara så enkelt. Hon var i säng halv åtta idag och två dagar innan har båda ungarna sovit innan åtta. Mysko. Men sååååå skönt! Behöver verkligen lite lugn och ro på kvällen nu. Det är faktiskt rätt jobbigt när ic jobbar på dagarna, jag försöker verkligen att inte störa honom så han får nåt gjort. Lite knepigt med min pajade rygg bara. Kollade lite i gula sidorna och såg ett det fanns några kiropraktorer här, kanske ska ringa nån. Det lär ju inte skada att de hoppar lite på ryggen eller vad de gör. Orkar inte vänta på att träningen ska ge verkan, det tar säkert flera månader. Kan ju inte gå dubbelvikt i månader, det är ju heljobbigt. Vill ju kunna leka med ungarna och lyfta och allt vad man nu gör på dagarna. Och jag vill slippa vara så sur jämt för att jag har ont. Brukar inte fräsa åt folk, men nu har jag svårt att låta bli ibland.

Nä, det var nog dagens rapport tror jag. Undrar vad jag ska hitta på nu, ovanligt att ha massa tid över. Blir nog att vika lite tvätt och duscha kanske. Eller slöa i soffan och glo på dumburken. Har inte slagit igång den på flera kvällar nu, det är så skönt när det är tyst hemma!

Kapitel 245, i vilket Viggo säger sitt första verb.

Ja, nu har det ju hunnit hända massor sen jag skrev sist. Tänker inte ens försöka mig på att berätta allt spännande och roligt vi pysslat med sen sist, hihi. Vi har jetsetat som vanligt, rest mycket, ätit goda middagar på femstjärniga resturanger, hoppat fallskärm, kört sportbil och allt annat sånt som vi brukar roa oss med. Men det är ju inte så intressant så jag håller mig till det vardagliga. Bajsblöjor, kackig nattsömn och annat småbarnsrelaterat.

Igår var jag till sjukgymnasten. Min rygg brakade ihop för en sådär 3-4 veckor sen. Då hade sjukgymnasten här semester så det var bara att vänta på att de skulle roa sig klart. Så igår var jag och träffade en kvinna med hemskt hårda tummar. Hon klämde och tryckte och jag fick böja mig hit och dit. Sen sade hon nåt om ett träningsprogram. Suck. Jag ville ju att hon skulle banka på rätt ställe och så skulle det sluta göra ont. Nä, då får man gå till en kiropraktor sa hon. Jaha, varför tänkte inte jag på det? Nä sånt upplyser inte sjukvårdsrådgivningen om att det finns. Det lät ju hundra gånger enklare. Jaja, jag skulle träna på min hållning för jag svankar för lite. Rumpan var visst också klen. Elendes elende, jag trodde jag hade ont för att jag svankade för mycket kanske. Men varför jag har ont visste hon inte, kanske en buktande disk eller nåt annat mystiskt. Man behöver visst inte veta varför man har ont för att fixa det, känns lite bakvänt tycker jag men jag är inte expert direkt. I Luleå behövde man en remiss för att ens få träffa en sjukgymnast, men här skulle man ringa sjukgymnasten före så de kunde berätta om man behövde träffa en läkare. Mysko mysko.

Här hemma händer det grejor i vart fall. Viggo babblar och lär sig nya ord hela tiden. Vanligtvis vill han veta vad saker heter och han pekar och pekar och pekar. Hela dagarna får man berätta vad saker heter, gärna samma sak hundra gånger. Tur att man har tålamod. Igår byggde vi med klossar, Viggo byggde sjuvåningstorn med bokstavsklossarna och jag tyckte han var duktig på att bygga. Då sa han bygga. Sen kommer han med klossar och säger bygga lite då och då. Första verbet. Ja, förutom packa, men det tror jag betyder att han vill att jag läser Nelly packar åt honom.

Idun har fått börja med riktig mat. Ja inte sån vi äter än, men mat med kött i, på burk. Kalvkött med grönsaker är visst hemskt mumsigt. Hon hoppar efter varje tugga. Frukt är inte så gott, lite mysko verkar det. Men visst petar hon i sig det med om man trugar lite. Det behövs för magen, annars blir det tvärstopp. Idag fick hon sin första slurk kvällsvälling. tänkte få sova lite längre än 3-4 timmar i stöten och lite kalvkött följt av välling och sen amning borde göra susen hoppas jag. Hon fattade nog inte hur nappflaskan fungerade tyvärr, hon fick bara i sig kanske 20-30 ml, men hon verkade gilla det i vart fall. Hon fick kall välling idag för det var så varmt, Viggo gillar sin välling bäst när den är kall. Ska se om damen föredrar värmd välling imorgon. Hon gillar gröt nästan lika mycket som kalvkött så välling borde ju vara mumsigt också kan man tycka.

Hon är i vart fall duktig lilla tjejen, sitter själv utan stöd om hon har nåt skoj att pyssla med, visst tippar hon på näsan emellanåt men vem gör inte det? Hon har varit lite ledsen de senaste dagarna, vet inte om det är tänder eller mag krångel eller kanske bara en sån fas. Vi har krigat på kvällarna och jag har inte varit den gladaste mamman. Men nu verkar hon ha lugnat ned sig och förlikat sig med att mamma inte är en levande napp. Eller så var hon bara trött idag för hon sov så lite på dagen, vem vet. Det enda man kan vara säker på är att det inte håller i sig i längden. Men jag är glad så länge det varar.

Idag på Coop bestämde jag mig för att Idun också behövde en teletubbie. Viggo har sin Po och han ääääälskar den. Ropar efter den flera gånger om dagen, Booooo ropar han högt. Men Idun gillar den med, den enda mjuka leksak hon verkar gilla, annars är det hårda paket som gäller för henne. Så då när jag fick en kupong i brevlådan innan jag åkte och handlade tog jag det som ett tecken och köpte en Lala åt henne. För att det skulle bli rättvist fick Viggo en uppsättning Black and Decker-verktyg i barnversion. En såg, ficklampa, måttband och en tång. Väl hemma packade vi upp påsarna tillsammans. Han fick sina verktyg och blev såklart jätteglad och började mickla med dem direkt. Så tog jag fram Lala och då lyste han upp och ropade Boooooo! Släppte verktygen och tog mjukisen istället. Nä, sa vi, det är inte Po, det är Lala. Iduns Lala. Viggos Po. Men nä, Idun fick då inte hålla i Lala ens en gång. Inte Po heller när vi tänkte att de kunde ju byta då. Det spelade ingen roll för hon ville bara ha sågen. Den fick hon självklart inte heller ha. Viggo skulle ha alla grejor själv. Sen stod han glatt och höll upp en sak i taget och ville att man skulle säga vad det var. Idun fick inget och istället för de ständiga ropen efter BOOOOOO hör vi nu LAAAAALAAAAA, BOOOOOOO! Annars har han gått och mätt grejor, stoppat sågen överallt den passar (dörrspringor och liknande) och försökt nypa Gimli i svansen med tången. Ficklampan har inga batterier än så den var inte jättekul. Utom när Idun ville ha den såklart.

Ute i rabatterna växer det hur mycket som helst. Rosen blommar som en tok och allt jag planterat börjar bli stort nu. Men inget blommar än. Jo, doroteablommorna blommar som tokar. Men varför blommar inte luktärterna??? Ska inte de blomma tidigt? De är stora och fina men inte en tillstymmelse till blommor. Broccolin som jag satte längst ut i rabatten är skitstora och skymmer de små nävorna bredvid, men de får stå ut tills broccolin går att äta, den har rätt stora buketter nu så snart kan jag ta bort den. Mindes inte att de blev så grymt stora, tur att nån åt upp en planta annars hade de inte rymts. I runda rabatten har allt blivit betydligt högre än jag tänkt mig, men inte en blomma där heller än. Utom astilben men den har jag ju köpt. Men tänk om allt slår ut på en gång, vad mycket blommor det kommer att bli! Kul!

Har inbillat mig att rabatterna inte är nog för att hålla mig sysselsatt på dagarna. Jag har ju så mycket fritid nu, haha! Har fått scrapbooking på hjärnan. Var på Magnolia i stan och blev besatt. Har nu beställt alldeles för mycket grejor på nätet för att ha lite att börja med. Ska bli så fruktansvärt kul, har ju alltid älskat att klippa och klistra och pyssla. Ser redan massor av fina albumsidor i huvudet och kort och massa annat som man kan göra. De hade rea på gamla tidningar på Magnolia så jag köpte 6 st och det finns så mycket roligt man kan göra. Allt är så fint att man blir helt tokig! Har ju så mycket gammalt sparat skräp som jag aldrig kommit på vad man ska göra med. Sparar allt från gamla biljetter och broshyrer och kvitton till Viggos fotavtryck från neo och annat sånt. Hoppas jag kan knåpa ihop nåt fint.

Nä, nu har alla andra gått och lagt sig. Jag ska också försöka få sova lite innan första nattmaten. Eller när Viggo kommer knatande i natt. Vad som nu kommer först.