Kapitel 102, i vilket jag visar ett litet livstecken.

Ja, jag lever än. Lovar! Är bara så förbenat trött just nu så jg orkar inte sätta mig och fundera ut nåt att skriva just nu. Återkommer när Viggo sover bättre på nätterna och jag orkar göra nåt värt att skriva om på dagarna. Hoppas det inte dröjer några dar annars lär nog ic trilla av pinn av sömnbrist. Han sover inte genom glatt joller kl 4 på morgonen som jag ;)

Vi har iaf haft besök av mina gudbarn först och sen av ics mamma och syrra, mycket trevligt har det varit. Viggo har fått ettårspresenter i förskott, gåvagn och duploklossar. Och det var allt jag orkade skriva just nu. Sova. Nu. Sorry...

Kapitel 101. i vilket jag lägger golv och Viggo surar.

Nu ni, nu är det inte långt kvar på gästrummet. Ska skruva fast golvlisterna och så måla dörrarna och måla om taklisterna. Det var ett helsike att få fast dem, listerna var hårda som sten och det gick inte så bra att inte sabba målningen. Så det är bara att måla om igen. Men det gör inte så mycket för nu sitter de uppe och jag har lagt golv hela långa dagen. Har ont i knäna och ryggen, men oj så fint det blev! Nu är det ju ett rum helt plötsligt och ingen byggarbetsplats.På söndag får vi ju gäster så de får väl inviga rummet då. Men hinner inte fixa nån säng innan dess, de får sova på madrass på golvet. Gardinerna ska jag försöka få upp imorgon efter att listerna sitter på plats, de får jag ta ned sen när jag ska måla taklisterna igen. Nån sorts hemtrevlighet måste de ju få de stackars gästerna. Skönt att jag hann klart ändå. Det bråkade så mycket att jag tvivlade mer än en gång. Det enda som gick riktigt bra var att lägga golvet. Den som uppfann klickgolv var inte dum vågar jag påstå.

Viggo har kinkat i flera dagar nu. Hittar inga tecken på att nån tand är på väg så jag vet inte riktigt vad det är. Fast han dregglar massor, det brukar han inte göra. Men i munnen syns inget nytt alls. Hoppas det går över snart, tror att ic börjar bli lite less. Han har ju fått umgås med Viggo hela dagarna när jag har varit nere i gästrummet och bråkat. Men annars är han så go som bara den charmtrollet! Man smälter ju helt när han ställer till med sina hyss och busar på som en liten galning. Kanske för att jag inte varit här uppe och lyssnat på hans gnäll hela dagarna som jag tycker han är så otroligt charmig nu.

De tråkiga nyheterna är att mormor är jättedålig. Enligt mamma så är det bara att vänta på slutet nu. Det är så hemskt, jag hade som i mitt huvud att hon skulle överleva oss alla. Sen jag var liten har hon varenda år sagt att det här är väl sista midsommarn jag firar med er, eller sista julen eller nåt annat. Har som inte tänkt på att hon faktiskt kan lämna os på riktigt. Jag har förträngt detta trots att hon varit dålig länge nu. Det är hemskt att inte vara där, men samtidigt vet jag inte om jag orkat det ändå. Mamma, pappa och storebror är där nu så hon är ju inte ensam. Stackars mamma... Fy, det hela är hemskt och jag mår jättedåligt över det såklart. Jag är så trött hela tiden också och försöker hålla mig sysselsatt så jag inte tänker så mycket på det.

Nej nu ska jag sluta skriva och sträcka på ryggen på soffan ett tag, glo på dumburken och käka lite chips och kanske hälla i m ig en folköl eller två. Byggargodis. Jag har förtjänat det faktiskt! Så det så!

Kapitel 100, ett helt vanligt inlägg.

Ja jisses, 100 inlägg... Egentligen var det inlägg 100 för ett tag sen om man räknar med mobilinläggen, men nu blev det i vart fall kapitel 100. Jag har inte skrivit på ett tag nu för jag ville som att det skulle stå nåt viktigt är. Men så kunde jag inte hålla mig längre. Så här är kapitel 100, ett helt vanligt inlägg. Antagligen lika fullt med stavfel som vanligt, halkar oftare på tangenterna nu än förr. undrar om jag blivit gammal eller skriver för fort?

Idag var en sån sugardag som bara kändes fel från början. Jag har stört mig på allt och inget och Viggo är inte heller på nåt vidare humör. Undrar om det är tänder på g? Idag har jag målat de sista listerna i vart fall, ska smeta på andra varvet efter maten som står på spisen (pölsa blev det, mums!). Har även varit på Coop för att fynda lite. Ic var och veckohandlade och upptäckte att de hade halva priset på kläder, skor och hemtextil för att de skulle lägga klinker på golven och behövde sälja ut lite grejor så de får plats. Jag gjorde väl inga jättefynd tyvärr, men gardiner och gardinstång till gästrummet blev det, ett par skor åt Viggo och presenter till gudbarnen som kommer på söndag. Lite annat smått och gott också som inte var på rea blev det också såklart och alldeles för dyrt i slutändan. Jag mådde lite illa på väg hem för att jag spenderade nästan en 1000-lapp på smått och gott. Fast det var saker som vi behövde så det är ju bra ändå.

Har försökt beställa fina ljuslyktor som man sätter på väggen från Ellos i två dagar nu men deras puckade internetsida funkar ju inte. När jag kommer till kassan blir det ofelbart tekniskt fel. Det gör inte mig muntrare alls. När jag är såhär PMSig så blir jag arg för allt! Grrrr... Jag blev till och mer arg på den person som satt upp röda små kors här och där efter vägen till Borås. Antar att det är vart folk omkommit för det är mycket trafikolyckor på den vägen. Men jag blev så arg för att de distraherade mig så jag inte kunde hålla uppmärksamheten på vägen. Så tänkte jag att om jag kör i diket för att nån tycker det är en bra idé att sätta upp kors överallt så är det ju superdumt! Fast sen vet jag ju inte om det är så det är, kanske nån bara hade lite röda kors över och hade inget bättre för sig. Då blir jag ännu surare. Sen blev jag sur för att de spelade dålig musik på radion hela tiden, och för att jag har låtar från melodifestivalen i huvet hela tiden. Jag har varit sur på det mesta till och från idag. Jag stör mig på nyansen på blommorna på grannens fruktträd ibland. Den är så påträngande mörkceris, inte ljus som jag gillar. Fast imorgon har jag säkert ångrat mig. Vårt äppelträd håller på att slå ut och det verkar också ha nån sorts rosa blommor, inte vita som jag trodde. Kanske blir de också mörkcerisa...

Ic handlade en grind ut mot trappen och en mjukishjälm åt Viggo. Han ser rätt fånig ut i hjälmen, men allvarligt talat så fattar jag inte att han inte spräckt skallen redan som han faller ibland. Förhoppningsvis behöver han den bara ett tag. Egentligen är han himla gullig den där ungen, fattar inte hur vi gjort nåt sånt sött. Han är ju helt fantastisk. Fast fantastiskt surig ibland och då känns han fantastiskt jobbig också. Men det får man ju vara ibland.

Gäsp vad trött jag blev av allt svammel. Det blev tyst i sovrummet, kanske Viggo somnade. Jag ska kolla potatisen nu och kanske steka lite pölsa. Sen måla lister och så så småningom sova. Hoppas jag vaknar på rätt sida imorgon, jobbigt att vara sur på allt utan anledning, när man vet om det så kan man ju inte ens fräsa åt folk för det känns så dumt när man bara är allmänt sur... Imorgon jobbar ic halvdag och sen är han ledig till måndag, hoppas vi får lite gjort nu, vill ha klart gästrummet så det bara är småsaker kvar sen. Dörrarna ska jag måla eftersom jag hinner, men det går snart att bo i rummet i alla fall. Hoppas jag hinner med gustavianen också. Och bygga elementskydd. För ett mörkgrönt element i mitt fina rum ser rätt fult ut! Blä!

Det var det 100:e meningslösa inlägget i min lilla blogg. Tror att nån läser den ibland, vore kul om ni sa hej också så jag vet om ni finns. Jag lovar att svara också, även om jag varit dålig på det tidigare. Promise!

Kapitel 99, i vilket vi är sena till allt.

Klockan 6.20 igen i morse vaknade lilla solstrålen och verkade ha vaknat på fel sida av sängen. Eller han låg med huvet nedåt faktiskt, i vart fall en timma tidigare när han försökte sig på att vakna men somnade om när jag lagt över honom täcket igen. Jag var trött, vill sova till sju i alla fall. Det fick jag inte. Upp och mata och sen försökte jag få honom att somna om i hopp att få sova 20 minuter till eller nåt. Det funkade inte utan busen var busig och ville inte ligga alls. Han fick böka runt på golvet tills han var apsur och såg dödstrött ut en timma senare, då tog jag upp honom i famnen och tänkte att jag söver honom ett litet tag bara. En timma senare vaknade jag av att han började röra på sig. Då var klockan redan halv nio och vi skulle till BVC halv tio. Bara att duka fram frukost och försöka stoppa i gröten så fort det bara gick i en som vanligt helt okoncentrerad Viggo som ville göra allt annat än att gapa. Fem över hade han ätit och jag klädde på honom, satte honom i vagnen och sprang ut med hundarna på gården så de fick pinka innan vi for. Vi tog promenaden när vi kom hem igen istället för innan som jag tänkt.

På BVC var det en sjuksköterskeelev som hjälpte till, Viggo gillade inte honom alls, men han var i alla fall inte helt tjurig. Han fyller ju 11 månader idag om jag inte sagt det innan. Stor kille! Han vägde 9200-nånting och var 74 cm lång om jag inte minns fel, jag har inget vidare sifferminne. Vi skulle undvika pumpa i ett par månader och sen testa igen för att se om han reagerar på det då. Men nu tror jag det var mangon han reagerade på för han fick det i gröten i morse och sen framåt eftermiddagen blev han röd igen. Så det tar visst lite tid innan reaktionen kommer, för igår fick han det både till lunch och middag och det var väl därför han blev så jätteröd på kvällen. Det var borta i morse. Nåja, annars såg allt bra ut, han följer sina kurvor jättebra som vanligt.

Sen åkte vi hem och hämtade hundarna och tog en promenad och hoppades att slippa regnet, och det gjorde vi som tur var. Hemma fick Viggo busa på lite själv ett tag innan han blev lite grinig, jag gjorde lite mat eftersom vi skulle vara på bayrytmiken kl halv två. Han brukar annars äta ungefär då. Efter maten somnade han så sött i famnen och då var klockan ett. Hade inte hjärta att väcka honom, ibland sover han ju bara ett litet tag, men tjugofem över var jag ändå tvungen att väcka honom lite försiktigt. Vi körde in på parkeringen strax efter halv, sena som vanligt. Han var inte så nöjd med att måsta umgås med de andra bäbisarna idag heller, men inte riktigt som sist. Som vanligt tinade han upp till fikat och pysslade på lite för sig själv och impade på alla genom sina stå-färdigheter. Han fick göra ett fotavtryck också som vi får ta hem nästa gång. Vi hade ju en deal om att han bara får ha sina egna leksaker, men han fuskade den lilla rackarn. Han kröp fram till "lekpoolen" och bytte sin bitring mot en av de andra utan att jag såg nåt. Busungen! Hoppas han inte blir sjuk igen!

Nu sover han igen, han var nog trött, vi har ju ändå hunnit med mycket och inte sovit nästan alls idag. Jag är också trött, funderar på att ta en lur jag med. Men innan jag hinner slockna har han nog vaknat igen.

För ett tag sen ringde en kompis från Skellefteå, han och familjen kommer och hälsar på nästa söndag. Jag är gudmor åt deras barn så det ska bli kul! Full rulle, barnen är 6 och 4 år nu, jisses vad fort tiden går. Dessutom är lilla mamsen i v 27-28 nu med nummer tre i magen. Precis så länge som jag gick med Viggo. Hoppas jag hinner klart med gästrummet innan dess.

Nu längtar jag bara till ic kommer ikväll. Vi skulle käka när han kommer men jag är tokhungrig nu så jag ska nog leta efter nåt ätbart innan dess.

Kapitel 98, i vilket Viggo gör duschpremiär.

Sovmorgon i morse, morgonmarodören vaknade inte förän 6.20. Jisses, om nån sagt för ett år sen att jag skulle vara glad över att få sova till 6.20 så hade jag skrattat. Nåja, allt är väl relativt. Skulle gärna sova till 8 iaf om jag fick välja, och i en perfekt värld till 10. Men jag överlever, och förhoppningsvis ic också för det är ju han som kliver upp nästan varje morgon, stackaren.

Igår eftermiddag skulle jag ut med hundarna, det var hemskt ostadigt väder så jag passade på när solen tittade fram. Det hade varit störtskurar tidigare så jag tänkte ta en snabbvända. På väg in på gångstigen träffade jag en granne som var väldigt pratglad. Han babblade på för fulla muggar och var rätt trevlig, men jag såg hur de mörka molnen närmade sig hela tiden. Till slut kräktes Castor i en buske så då kunde vi äntligen gå vidare. Vi gick den näst kortaste rundan och det ät ju klart att när vi var längst bort började det regna lite smått. Jag började gå fortare och hundarna var jätteglada och gick så snällt som så i kopplena. Sen började det regna mer och mer så jag började springa. Hundarna var tokglada, Viggo var tokglad och antagligen fick grannarna också sig ett gott skratt där jag skumpade fram med hundar och vagn i full galopp. När jag kom hem slutade det regna såklart. Typiskt!

När vi kom hem stoppade Viggo i sig en hel stor burk med 6-månadersmat, han som har ätit så ointresserat i flera veckor nu känns det som. Antagligen gillar han inte bitarna i 8-månadersmaten vi haft tidigare. Sen åt han en skvätt dessert också. En timma senare stoppade han i sig 240 ml välling. Sen somnade han snällt i min famn och sov för ovanlighetens skull helt lugnt hela kvällen. Antagligen har han varit hungrig när han somnat eller i alla fall inte haft nog i magen för att klara sig hela natten. Vi testade samma rutin ikväll och nu sover han gott i sängen. Hoppas han sover längre imorgon!

Efter eftermiddagens promenad som gick betydligt bättre än gårdagens så hade vi lite tid över innan det var sängdags. Jag var så trött på att bara sitta i vardagsrummet och leka så jag bestämde mig för att testa att duscha honom. Så jag gjorde i ordning grejorna och så gjorde vi som så att han fick sitta i mitt knä på golvet och så körde jag igång duschen. Han var inte helt missnöjd. Han gillade att hålla i duschen och äta vattnet tills han satte i halsen och började hosta. Men han blev inte ledsen ändå, inte ens när han fick vatten i ansiktet när jag sköljde av håret. Lite bökigt var det så när klinkret värmts upp lite av vattnet fick han sitta på golvet istället. Han verkade rätt nöjd och det var hundra gånger enklare än att böka med baljan! Nu ska jag pensionera ryggknäckarbaljan och bara duscha, så nu kommer sonen att bli ren oftare än tidigare, för det var inte alls så knepigt att duscha som jag trodde. Jag är så van vid motsträviga hundar som får panik av vattenstrålen att det var nåt sånt jag väntade mig. Gråt och skrik och en slingrande bäbis som till slut slog huvet i kaklet eller nåt. Den här gången tvättade jag honom met barntvål istället för oljan, sist blev han som en såpad säl och jag höll på att dränka honom i baljan när han slank ur greppet. Konstigt nog tyckte han det också var kul. Han släktar definitivt på mig och inte ic!

Ja, så då vet ni. Imorgon ska jag först till bvc och sen på babyrytmiken. På kvällen kommer ic hem igen, det ska bli skönt! Inte för att det varit så jobbigt, men jag längtar efter att få ta tag i gästrummet igen. Och så är det skönt att få avlösning ibland också. Jag var så glad när jag träffade en annan hundägare på morgonpromenaden och fick stå och prata med henne ett tag. Fick förresten veta att det är nån tik som löper och det är nog därför hundarna mår så dåligt just nu. Inget kräks idag dock, kanske tagameten funkar. Jag har börjat stoppa den i blodpudding istället för att trycka ned den i halsen på dem. Castor blir så olycklig och sen vägrar han äta eller gå ut eller vad man nu ska göra efteråt. Han bara smiter iväg och lägger sig och surar nånstans. Han kan verkligen sura den hunden.

Nu ska jag dega framför tvn lite innan det är sovdags. Igår sa jag det också och så surfade jag till efter midnatt, jättesmart när man ska upp bara några timmar senare. Jag satt på bron och kollade på världens lataste kanin ett tag när vi kom hem från promenaden idag och då höll jag på att somna med huvet mot vagnshandtaget. Kaninen verkade sova lika gott. Den trivs bredvid vår fotboll som ic räddade ur rhododendronen när han gödslade den. Den har legat där hela dagen med undantag för när jag skulle kolla om den var sjuk då den sprang några meter bort och satte sig och blängde på mig där istället. När jag kollade ut igen senare låg den vid bollen igen. Den är rätt söt i alla fall, så länge den inte äter upp mina pioner. Tror förresten det är två, för den ser mindre ut ibland. undrar om det finns vildkaniner här eller om det är nåns tama som överlevt ute hela vintern?

Solar

Hittade den här gamla bilden i telefonen. Är han inte cool min älskling?

Kapitel 97, i vilket Viggo döps om till morgonmarodören.

Kärt barn har många namn, nu är det morgonmarodören som är det aktuella. Varje morgon vaknar skrutten tidigare och tidigare. I morse sa ic att han vaknade 3.30 och började sin nattmonolog. Först babblar han glatt sen blir det gradvis mer irriterat tills vi får ge upp och ta upp honom och mata. Han somnar alltså inte om. Så jag vaknade nog vid fem och försökte febrilt somna om, jag var lite trött eftersom jag hade varit uppe med marodören natten innan när han somnade innan kvällsmålet och jag gjorde nattmatning istället, han somnade vid två då och sen klev jag upp halv åtta när ic skulle ta ut hundarna (som båda verkar fått magkatarr och spyr om de inte får mat i tid på morgonen och är allmänt eländiga). Sen klev ic upp vid sex och matade och jag sov ett par timmar till, fast först försökte jag natta om Viggo vilket visade sig vara stört omöjligt. Jag menar ligger han ned så kan man ju eventuellt lura honom att sova men han ställer ju sig upp och så kan man ju inte somna. Arg som ett bli blev han också när jag försökte lägga honom och stoppa om honom. Hundarna började gnälla och jag var så trött att jag grinade en liten skvätt innan jag somnade om av ren självbevarelsedrift. Ic har nämligen nu gett sig av till Luleå och jag är själv med morgonmarodören och hundarna (och kallt regnväder ute) till på torsdagkväll. Han måste ju sova nån gång liksom tycker jag. Han har ju alltid sovit så bra på nätterna, man började ju ta det för givet. I kväll ska jag ge honom en flaska välling istället för nan, kanske han vaknar och är hungrig? Vanligtvis klarar han sig med en flaska vid 19 på kvällen och så en vid 7 på morgonen och den äter han knappt upp. Men nu är han ju betydligt mer aktiv.

För ett tag sen så somnade han i min famn, men vaknade när jag lade ned honom i sängen. Jag smög iväg ändå och hoppades att han skulle somna om men det gjorde han ju inte hör jag nu. Ska ta ut hundarna om en timma eller så, om det inte regnar för mycket, regnskyddet funkar inte riktigt till sittdelen tycker jag. Det blir nog bara en kort tur ändå.

På annan front så har jag nu målat klart väggarna i gästrummet. Det som nu är kvar är att måla tak- och golvlister och spika fast igen, lägga nya golvet och att måla alla dörrarna. Sen ska jag fixa upp gustavianen också och måla schabloner på väggen, men jag hittar inga snygga. Jag är så petig! Undar om jag vågar mig på att måla lister när morgonmarodören sover i kväll, besvärligt om han vaknar bara, det tar ju ett tag att av-färgifiera sig. Men han _brukar_ inte vakna på kvällen, även om han sover hemskt oroligt nuförtiden på kvällarna. Vänder och vrider sig och gnäller mycket. Jaja, tillbaks till projekten. Ska måla trösklarna till garderoberna också, det är för dammigt nu därinne så får vänta tills jag städat ordentligt. Det känns som om det börjar dra ihop sig nu, men det är ju dags. Har ju hållit på och bråkat med rummet i en halv evighet tycker jag. I helg kommer det dessutom målare och tvättar bort den gamla färgen på framsidan, vet inte om jag skrev det men de har målat i solsken så all färg ramlar loss nu. Den gamla ägaren hade fixat så att det kommer målare och målar om igen och det ska bli skönt för det ser rätt skabbigt ut nu. Sen ska vi måla balkongräcket, trappräckena och brandstegen svarta och så alla dörrar. Vet inte vilken färg det blir än, har beslutsångest. Funderar på svart där med men det kanske blir konstigt. Mörkgrått kanske? Nåja, det blir inte imorgon i vart fall. Dessutom har vi äntligen köpt gräsklippare, så nu ska vi så fort vi monterat ihop den äntligen få lika fint klippt gräsmatta som grannarna. Jag passade på att samtidigt beställa 15 kg råttmat så att jag slipper leta bra mat varannan vecka som nu. De har ingen bra mat nånstans tycker jag. Nu fick jag den jag ville och så räcker det förhoppningsvis lääääänge. Bara den inte har massa småkryp i sig som den brukade ha på ett ställe jag handlade på förut. När vi flyttade hittade vi såna konstiga kryp överallt, fast döda då. Äckligt!

Vad mer ska jag berätta? Kommer inte på så mycket just nu, fastän jag tänkt skriva massor av gånger sen sist. Det verkar bara aldrig finnas tid för det just nu. Har gjort ett försök att minska tvättberget och diskhögen och det känns ju bra. Kanppt suttit ned på hela helgen med målande och annat fix. Skönt att göra nåt ibland också, det känns aldrig som om jag får nåt gjort!

Nu ropar morgonmarodören från sovrummet: pappappappapp mammammammamma följt av små pussljud. Tror det betyder att han ite tänkt sova mer. Borde väl plocka upp honom kanske. Han är hur go som helst nu och ställer sig upp mot allt och ramlar nästan aldrig längre, även om han blir hemskt arg när han gör det. Han pysslar på lite för sig själv och har lärt sig förstå ordet nej och akta eller försiktigt. Han är så klipsk min lilleman :) *stolt mamma*

Kapitel 96, i vilket jag gnor i gästrummet.

Som ni ser på bilden nedanför *pekar* så har min lilla knubbsäl kommit på hur man ställer sig mot saker. Vi var båda där och såg hans första lyckade försök och det är bliden jag skickade till bloggen. Nu går livet lite ut på att fånga fallande bäbis, jag känner mig lite som en krockkudde ibland. Men mest är det nog ic som får trösta honom för jag har gjort ett andra ryck i gästrummet. Nu är det spacklat och slipat och jag har börjat måla snickerierna. Så imorgon tror jag att jag kan börja måla väggarna om allt går som det ska. Idag kom också en stor lastbil och lämnade den gustavianska soffan som ska bli säng där inne. Den är hundra gånger finare än jag mindes den. Jag ska måla den antikvit (snälla antikrundan kom inte och slå mig nu!), den kommer förhoppningsvis att passa superfint där inne. Men först ska rummet bli klart. Nu känns det i vart fall som om det inte är allt för långt borta. Jag har varit nere där rätt mycket de senaste dagarna, vill få det klart snart. Hoppas det blir lika fint som i mitt huvud.

Det var en kort rapport om vad som händer här hemma. Ett rådjur grävde upp min ena pion, men den verkade inte ätit på rotknölen i vart fall. Jag hoppas den tar sig iaf, den andra verka växa bättre. Får se hur det går. Dumma rådjur, det bajsade också bredvid. Nu mår Castor och Gimli lite dåligt igen och kräks ibland, undrar om de är ällergiska mot rådjursbajs? Kan hundar vara det? Jobbigt är det dock.

Just ja, vi har några nya projekt också. Ic har köpt balkonglådor som ska pryda vår balkong när vi fått ordning på den. Dessutom har han köp svart hammarlack till räcken, brandstege och trappräcken. Det blir nog fint. Huset är lite för enfärgat vitt just nu. Gräsfrå har han också köpt, fast jag tycker det är dags att investera i gräsklippre istället, vi är nu de enda på vår lilla vägsnutt som inte klippt gräset än, och det börjar synas. Nåja, en sak i taget.