Jag kan stå!

Kolla vad Viggo kom på idag. Duktigt va?

Kapitel 95, i vilket jag går på getingjakt.

Inte blev det nån nostalgitripp igår inte. Jag var ner i lådorna och hittade igen skivorna, men på vägen upp igen upptäckte jag en enorm geting i hallen. för den som inte vet det så är jag fruktansvärt rädd för getingar. Jag drömmer mardrömmar om getinagr lite då och då, eller andra insekter. Sen vaknar jag och känner hur det kryper överallt och fäktar vilt omkring mig och har mig. Det händer rätt ofta faktiskt. Nåväl, jag hittade getingen, den satt där på en vägg och såg otäck ut. Jag springer upp på övervåningen och släcker alla lampor på vägen så den inte ska komma upp. Sen flippade jag nog helt. Tänkte fånga den i en kaffekanna med honung i botten, sog med en tidning så jag kan lägga för sen eller slå ihjäl den om jag får tillfälle. Men när jag kom ned så svek modet mig. Ställde kannan på golvet istället och hoppas på att den ska hitta dit, jag står och lurpassar i trappen. Men då blev den innan helt kolugna getingen arg eller nåt för den börjar flyga runt runt och jag piper till och kastar mig upp för trappen så hundarna tror att nån kommer och börjar skälla. Sen när jag lugnat ned mig smyger jag mig ned igen och ännu värre, jag hittar inte den. Den kan vara vart som helst!

Upp igen för trappa och så surfar jag fram hur man bygger en getingfälla. En petflaska som man sågar av och vänder på toppen så getingen kommer in men inte ut. Jag laddar den med lättdryck lingon och massor av socker. Sen ställer jag ned den i hallen. Då ser jag getingen, den sitter i min vägglampa där jag absolut inte kan komma åt den även om jag vågat. Jag törs som inte slå ihjäl getingar heller för om man missar blir de apförbannade och anfaller en tror jag. Jag sätter mig i trappen och väntar att höra surrandet när den flyger till min listiga fälla. Men inte. Den bara sitter där. Då tänkte jag att jag kan lura ned den i källaren (ut går inte för då måste jag stå mellan den och dörren för att den ska komma ut och bara tanken ger mig panik). Så jag släcker i inre hallen där den är och tänder i källartrappen där lyset är jättestarkt och ställer upp dörren. Men jag kommer ju inte åt att släcka lampan utan att störa getingen. Så istället släcker jag hela övervåningen och stänger in mig och hundarna i sovrummet med Viggo.

Tyvärr vaknade jag hela tiden och inbillade mig att jag hörde getingar. Sov urdåligt. Viggo vaknade vid 4.30 och vägrade att somna om. Fy katten vad less jag var sen. Han är snorig och så rinner det ned och han hostar och han vaknar och blir ledsen och kan inte somna om. Jag vågade inte flytta honom till sängen när inte ic var hemma för om jhag somnar (vilket jag lätt gör) så kan han rulla av och slå sig. Så jag försökte trösta, han grinade och Castor gnällde och han vägrade att ligga mer än korta stunder i taget. sen gömde sig Castor under sängen ett tag och Viggo lugnade ned sig ändå i korta stunder. Men varje gång han såg ut att hålla på att somna så ställde han sig upp i sängen och var trött och ramlade och slog sig. Attans envisa unge, undrar vart han får det ifrån?

Vid sju klev vi iaf upp och åt lite frukost och lillen somnar mitt i ätandet. Så jag lägger tillbaks honom i sängen och han vaknar och så gnäller han sig till sömns och jag får kanske sova en och en halv timma ihopkurad i fotändan så han ser mig. Hemskt bekvämt. Mycket glad Maya idag. Sen var det ju det där med getingen. Jag gick ned och letade och hittade den inte. Hörde den inte heller. Jag stängde källardörren. Har kollat flera gånger och har inte sett den. Jag slet iaf åt mig Viggos jacka och grejor och kollade vagnen innan jag satte honom i den. Sen fick vi klä på oss ytterkläderna på bron för tänk om den ändå var kvar. Inte var den i fällan i alla fall. Min smarta fälla. Kräsen rackare! Sen blev det hundpromenad. Vi pratade lite med en granne till en granne, de visste att vi flyttat in här, alla verkar ha koll på sånt här. Sen träffade vi en golden som hundarna gillade jättemycket. Dessutom hörde jag två ungar berätta skräckhistorier om Gimli när jag gått förbi, han har en tendens att smyga sig på och skälla på barn. Fast bara när han är på sitt luriga humör. I vart fall var det en trevlig promenad. Sen satt vi ute på uteplatsen ett tag. Jag läste Allt i hemmet och Viggo tog en lur. Tyvärr var det rätt kyligt när solen gick i moln så vi fick gå in till getinghallen igen.

Sen har Viggo varit på olidligt dåligt humör hela dagen. Han försöker ställa sig upp nu och blir så frustrerad när han inte kan. Värsta surungen. Sen blir han ledsen för att han ramlar hela tiden också. Dessutom är han övertrött när han sovit så lite i natt. Ingen rolig kombo. Jag har räknat minuterna tills min hjälte kommer hem igen så han kan leta efter getingen och om behovet finns ha ihjäl den. Ska strax köra till flyget och hämta honom. Fast Viggo sover nu och jag vill inte väcka honom fast han skulle behöva lite mat innan vi åker. Får ta med en nödflaska Nan kanske, bäst att han får sova, lillskrutten.

För att sammanfatta det hela så kändes det rätt skönt att vara ensam hemma igårkväll, jag hade det riktigt mysigt tills den rackarns getingen dök upp för att förstöra min kväll. Jag vet att det är fånigt att vara rädd för såna smådjur, men jag kan inte rå för det! Jag försöker allt vad jag kan att vara modig, men det går bara inte. Jag tror jag behöver terapi eller nåt.

Kapitel 94, i vilket jag får en nostalgitripp.

Idag har vi kört ic till flyget, solen skiner även idag och det känns rätt slappt och bra. Igår var jag och Viggo ute hela dagen i solen, man kan ju tro att jag är lite efter ibland för jag tänkte inte på att den tar rätt hårt redan nu. Aj, röd Maya. Hmmmm.... Borde lära mig det där med solskydd nån gång. Sen var jag en sväng i gästrummet och slipade lite snickerier. Måste bli färdig snart. På tisdag eller onsdag kommer vår gustavianska soffa som svärmor köpt på auktion åt oss. Den ska bli gästsäng när jag har fixat upp den lite. Den ska bli antikvit har jag bestämt nu. Det blir nog sketafint när det är klart. Om det blir klart. Väggarna blir ju ljust lavendelfärgade, med en lite mörkare vägg som fond. Sen blir det schabloner i högblank lackfärg, och så har jag tänkt göra nåt med speglar också kanske, en idé som fortfarande är nånstans långt bak i huvet på jäsning än. Det kommer nån gång att bli en lysande idé när den är klar.

När vi kom hem från flyget handlade jag lite mcdonaldsmat på vägen, tråkigt att laga mat åt sig själv. Vi åt ute på uteplatsen medan hundarna betade i rabatten och Viggo fick smaka lite hamburgerbröd. Sen gick vi in på grund av min brända hud. Satte mig och degade i soffan och zappade lite medan Viggo fick sitt eftermiddagsmål med nan. Hittade the 100 best songs of the 80's på VH1. Gulp! Kom in nånstans på plats 30-nånting och kunde inte slita mig. Herrejisses vilken nostalgitripp! Åh, tänk när man lyssnade på de där hårdrocksballaderna och drömde om en långhårig hårdrockskille full av tatueringar. Mmmmm... Egentligen var det ju en mjukis man ville ha, en som skrev romantiska sånger åt en. Tänk att få vara Axl roses Erin, och ha Sweet child o mine skriven åt en. finns det en vackrare kärlekssång? Tänk va, att nån skrev nåt sånt åt en. "Her hair reminds me of a warm safe place, where as a child I'd hide." Hmmmm.... Låter inte som min risbuske i och för sig. Jag skulle kunna citera rockballader i evigheter och bara drömma om att den där snygga hårdrockaren kunde skrivit den åt mig. Men men, idag är de kanske inte lika sexiga (utom kanske jon bon jovi, som ser snuskigt bra ut för att närma sig 50). Faktum är att en gång för hundra år sen skrev en kille en sång åt mig. Den heter tears och han spelade den på aukustisk gitarr för mig på telefon. Det är nog det mest romantiska jag varit med om. Ja, förutom att låten visst handlade om att jag var ledsen för att han valde nån annan än mig. Men ändå. En gång hade jag också en kille som skrev så fina dikter åt mig. Eller jag tror de var åt mig, han skrev i vart fall vackra dikter och skickade dem med brev åt mig, så vad vet jag. Nåja, här är man hundra år senare, med en liten sötnos som sover middag i spjälsängen och en hemskans snäll kille som nästan alltid kommer ihåg att köpa en födelsedagspresent åt mig. Åtminstone gör han inte som ett ex som när jag fyllde år sa att han tankat min bil åt mig, grattis typ. På min födelsedag alltså. Ja herrejisses. Har man för höga krav? Bara lite romantik i vardagen skulle vara trevligt. Men det är väl inte det livet går ut på antar jag.

Nog om detta, jag blir lätt nostalgisk av gammal musik. Undrar om jag ska leta rätt på mina gamla cd-skivor och damma av poison-skivorna och bara drunkna i gamla minnen. Fast först ska jag mata Viggo när han vaknar. Han ska få köttfärssås och spaghetti. Efter det ska vi gå på en runda med hundarna i solen. Sen ska vi pussas lite och busa tills det är sängdags. SEN kanske det blir att hälla upp ett glas rödvin och lyssna på klassikerna på cd. Det låter lite som en plan faktiskt. Tänk om man fortfarande hade varit rökare också, då hade man kunnat sitta på trappen i mörkret och suga på en giftpinne sent på kvällen och lyssna på tystnaden. Synd bara att vi inte har en video längre, då hade jag kunnat nostalgi kolla på nån härlig 80-talsrulle också. Pump up the volume kanske. Men man kan ju överdosera nostalgi också.

Vi njuter av sommarvärmen.

Vi snörvlar ute istället för inne.

Kapitel 93, i vilket det är så syyyyynd om mig!

Jag är förkyld *sniff*. Igår var jag apförkyld och mådde pyton hela dagen. Tre gånger började jag gråta av ren utmattning för inte fattar Viggo att mamma är sjuk. Fastän det säkerligen var han som smittade mig. Men han har ju inte fattat att han är prematur och väldigt infektionskänslig. Han ska bli supersjuk av minsta lilla är det sagt. Men i vanlig Viggostil skiter han fullständigt i det, min lilla kämpe. Ha blev sjuk, var febrig (ok bara lite över 38 grader men ändå) och snorade järnet i lite mer än en dag. Sen frisknade han till på studs. Dagen efter kände jag mig risig, sen bröt det ut för fullt igår. Jag hade också ca 38 grader, inte så mycket men jag var helt död. Som tur var bestämde sig Viggo för att sova igen lite av det han missade när han var ynklig så jag fick sova lite jag med. Men annars är han frisk som en nötkärna. Igår började han dock snora igen, men annars är han pigg. Ic trodde att jag kanske drog på mig en förkylning i göteborg, medan han fick Viggos borås-förkylning, och att vi nu byter. Jo, ic blev också sjuk, men han fick minsann sitta vid datorn och vara sjuk hela dan medan jag jagade galen bäbis som bara ramlar och slår sig hela tiden och kräver engagemang i form av tröst varannan minut eller så.

Ja, nog klagat nu, men allvarligt talat var det ingen som fattade hur synd det var om mig igår. Tänk att det nu kommer att dröja åtskilliga år innan jag kan få ligga och kvida i ett hörn och vara ynklig en hel dag när jag är sjuk. Den tanken gav mig lite panik. Bestämde mig genast för att små snoriga sjukbäbisar ska inte pussas. Men det är ju då de behöver det mest, herregud inte kan jag vara så hjärtlös. Så det lär nog bli fler förkylningar, magsjukor och annat som överförs via tröstpussar. För vem kan motstå en liten sjuk ynkelbäbis.

Jahapp, bara för att jag skrev sådär blev jag avbruten av en hostattack i sovrummet. Viggo var alldeles snorig och så rann det bak i halsen så han knappt kunde andas. Lite koksaltlösning i näsan och nu verkar det bättre igen. Kanske ic hade rätt, att det är två förkylningar. För hur kan man bli sjuk och helt frisk och så sjuk igen ett par dagar senare annars?

På tal om det ska jag göra nåt fruktansvärt läskigt idag. Jag ska söka dagisplats åt knubbsälen. Gulp! Han ska ju vara hemma och gosa med mig till han är 40 eller så tycker jag. Tyvärr håller inte försäkringskassan med om det. De tycker att jag ska lämna bort honom till främlingar så jag kan bli en produktiv medborgare igen och inte gå hemma och lata mig för deras pengar längre. Här i byn ska man visst ställa sig i kö när bäbisen föds helst om man vill vara säker på att få en plats. Där vi bodde innan fick man inte ställa sig i kö förän 4 månader innan man ville ha plats. Därför har vi inte sökt plats än, och det verkar vara ett problem här enligt de jag pratat med. Tills vidare ska vi söka plats i januari 2008, men jag hoppas att det här vårdnadsbidraget eller vad det heter kommer att införas här i januari 2008 som det är sagt så jag kan vara hemma åtminstone till augusti 2008. För annars måste jag söka jobb i ett halvår eller så tills skolan börjar igen och det är jag inte alls sugen på! Åh vad jag önskar att de här bäbisdagarna aldrig tog slut! Är inte det minsta sugen på att fortsätta plugga i en ny klass, eller att jobba med nåt meningslöst. Får dessutom inte längre stämpla medan jag är inskriven på studier så om jag inte hittar nåt jobb blir det lite panik!

Nåja, det är ju nån månad kvar än. Tills dess ska jag roa mig med att pussa på oräneliga bulor och blåmärken på Viggos panna, torka snor och byta blöjor. Kleta med maten och som en bonus får jag även påta i trädgården, fixa med huset och hundra miljoner slobbriga bäbispussar! Det ni!

Kapitel 92, i vilket jag är hemma igen efter en liten utflykt till storstan.

Åkte igår och hälsade på Anna i Göteborg. Vi hade supertrevligt! Jag shoppade lite åt Viggo och faktiskt lite åt mig med, tre tunikor blev det som jag är oändligt lycklig över. Minns inte när jag köpte kläder åt mig tidigare. Vi hann fika lite med Emmis och Daniel också (Annas dotter och kille) och äta glass i solen. Sen åt vi god middag, drack några öl och sen ut på stan för lite bus där tillsammans med Anna E. Supertrevligt var det, vi kom hem till Anna vid fyra på morgonen, jag vaknade tre minuter i åtta och var pigg. Saknade Viggo så det gjorde ont. Kunde inte tänka på nåt annat förän jag var hemma igen. Nu ska jag aldrig åka från min knubbsäl igen! Inte förän han är 40 eller så... Medan jag var borta hann han bli förkyld och han snorar och snorar och snorar. Lite varm känns han men vi har inte tempat honom än för han är rätt pigg annars, men ganska gnällig. Nu är det snart sovdags så då blir det tempning, koksalt och en alvedon så han får sova mer än förra natten då han var rätt ynklig sa ic. Så går det när man lämnar sin son, då blir han sjuk! Ack, vilken hemsk mamma jag är. Nä, kanske inte ändå. Han hade ju blitt sjuk ändå. Jag tror han fick bacillusker på babyrytmiken, han tuggade på en av bäbisleksakerna de har där, säkert nån sjukling som slaskat innan. Ville ge honom en egen leksak, men så tittade jag bort en sekund och vips hade han den i handen, hon som håller i sången hade gett honom den. Hmmm... Just då tänkte jag att det var nog inget bra, men sen var han så glad i den grejen så han fick behålla den. Han var lite sur innan, men när han fick den så blev han glad och jag vliie ju dricka mitt kaffe i fred bara och babbla med de andra mammorna. Nu vet jag ju det till nästa gång, ta med egna leksaker!

Nu ska jag gosa med sjuklingen och hans pappa. Fatta att man kan sakna en snorig unge så mycket! Inte klokt. Måste blivit muterad på nåt sätt, jag gillar ju egentligen inte barn alls. Eller gillade, nu är ju allt smått så himla gulligt!

Kapitel 91, i vilket Tore håller på att få sällskap.

Nya tanden Ture är på väg upp. Viggo är inte nöjd alls. Han är gnällig och ynklig mest hela tiden. Han är inte sugen på mat och vill inte sova. Visserligen så är han emellanåt sitt vanliga busiga jag vilket inte gör mitt liv lättare. Han är nämligen snabb som en iller så allt jag gör är att jaga honom. Han smiter ut i hallen (ingen grind för trappan än), in i sovrummet (påse på golvet och dessutom kommer jag inte åt att hämta ut honom under sängen om han tar sig in dit), köket (ett eluttag som inte sitter som det ska i väggen, hundarnas skålar är kul att plaska i). Ivardagsrummet har vi resignerat och nu får han slita i sladdarna hur mycket han vill, inga fler fästen lossnar av det. Att han bankar på tv-bänktens glasdörrar med sina leksaker är ok det med. I datarummet har han kommit på att man kan krypa in bakom bäddsoffan och fastna, eller slita i alla sladdar som är bakom skrivborden. Nåja, det lär bli säkrat nån gång det här århundradet kanske, än så länge så är det bara att hålla koll på honom och jaga hela tiden. Dessutom verkar han fatta att han inte får för när man ropra på honom och säger nej, kom tillbaks så ser han ut som han funderar ett tag och sen flinar han finurligt och sätter fart mot det roliga.

Idag var vi till ännu en plantaffär, vad blir detta? Tredje eller fjärde? Vi köpte rabarber, såna måste man ju ha. Dessutom vill jag nu köpa rosor, klängiga såna som ska få växa upp efter pelarna till balkongen. Jag är helt galen! Jag kommer att driva oss i konkurs med alla växter. Vi köpte även kantpinnar till rabatten vid bron och till ett ställe där jag ska sätta prydnadsgräs. Frön till ett litet trädgårdsland inhandlades också. Broccoli, morötter, isbergssallad och purjo. Det får räcka, får se om nåt alls överlever. Sen tittade vi på magnolior och vårkörsbär och andra fina träd. Bärbuskarna sneglade vi också på. Dessutom var jag förbi pionerna såklart, de hade rosa bondpion som jag var så sugen på när jag köpte de andra två. Men nu är vi jättepanka innan ´det är löning så vi hejdade oss. Dessutom vågar jag inte plantera nåt än, det ska ju bli kallt. Men gräva rabatter kan man ju ändå, och grönsaksland. Ojojoj, vad jag kommer att bli ledsen om inget överlever. Jag är ju inte känd för mina gröna fingrar direkt.

Onsdag imorgon. Ja, vad ska man göra av en vanlig sketen onsdag undrar jag. Får hitta på nåt. Egentligen finns det ju saker att göra, alldeles för många, men Viggos humör just nu tillåter inget som inte sysselätter honom också. Jo just ja, vi köpte ju en babygunga också. Fast bara ett upphängningsrep tyvärr. Den får hänga i äppelträdet.

Nu ska jag bläddra lite i mina plantkataloger. Drömma om blomlådor som väller över av blommor och rosor i miljoner. Massor av pioner och japanska lönnar och magnolior. Ja, kan nog hitta fler saker att dräggla över också. Värsta vårporren är vad det är. Jag gillar våren, all förväntan fyller liksom luften och man blir alldeles varm inuti. Sommaren är såklart också rätt trevlig, men inget är som våren. Varma dagar utan insekter. Det är som bara att njuta och se hur allt börjar växa. Sommaren känns alltid så jobbig. Som om man borde göra mer än man gör hela tiden. Åka på resor, sola, bada och sånt. Varenda sekund måste tillbringas ute annars är man ju konstig. Bara när det regnar får man vara inne. Skönt är det såklart, men jag kan bli lite nojig också. Jag vill ju vara ute när jag vill, inte för att vädert vill det typ. Dessutom blir det för varmt i solen och inget hav har man att hoppa i. Men en barnpool kanske vi kan fixa. Åt Viggo alltså. Fast jag kanske kan få låna den ibland ;)

Dagens ångest består av brevet från f-kassan som sa att efter barnet blivit ett år måste man ta ut fem dagar i veckan. Visst visste jag det, men jag hade förträngt det. Igår fick jag brev från a-kassan som sa att nu får man inte stämpla på ferier längre, bara om man avslutar studierna eller hoppar av. Så om dagarna inte räcker så är det bara jobb som gäller. Och dagarna räcker inte eftersom jag fick ta ut så många när vi flyttade. Annars hade vi inte haft råd. Varför måste man ta ut fem dagar i veckan efter ett år. Det är mina dagar typ, jag vill göra som jag vill med dem. *muttrar surt* Storebror ser dig typ. Storebror bestämmer att dina dagar inte får räcka längre än si och så. Storebror ska bestämma allt, som att min son måste börja på dagis tidigare än jag vill. Det gör mig sur. Jag vill vara hemma till hösten -08 för att Viggo är infektionskänslig tills han är två, då ska hans immunförsvar vara ikapp tror de. Så då blir jag sur när jag måste sätta honom på dagis tidigare för att nån bestämt att jag måste utnyttja si och så många dagar i veckan. Blä. Nog klagat för idag.

Kapitel 90, i vilket jag funderar på ett namnbyte.

På bloggen alltså! Inte på mig själv. Eller egentligen så var det bara ett tillfälligt namn, det är ju urdumt. Men jag har funderat och funderat och kommer inte på nåt vettigt alls. Vad ska bloggen heta? Hjälp!

Idag har jag grillat hamburgare, i lördags var det fläskfilé. Förutom att vi var ute hela långa lördagen och myste i trädgården så har inget nytt eller betydelsefullt hänt alls. Inget, nothing, nada. Jag till och med skolkade från utställningsträningen jag anmält mig till. Grillade hamburgare gick före utställningsteori, vad nu det kan tänkas vara. Nästa helg har de sagt att det är risk för snö, vad katten! Så kan de ju inte göra, först sommar och sen bara helt plötsligt snö. Men jag har tänkt åka till Göteborg jag så om det blir snö så är det bara rätt åt ic ;) Jag har fått dras med storm, snöoväder och förkylningar alla gånger han har varit borta, utom nu senast. Så det är väl bara rättvist då. Men jag tror inte det blir snö. Det ska inte vara mer minusgrader i år för jag vill plantera blommor nu. Har två krukor med penséer vid bron, superfina! (fast fjolliga tantblommor egentligen, men de överlever frosten och är färgglada så vad gör man?).

Så, kom igen nu, ge mig namnförslag. Jag är less på att ha bloggvärldens tråkigaste namn!

Kapitel 89, i vilket solen skiner och det känns som sommar.

Idag är det sommar. Termometern visade 20 grader och igår så var vi ute hela eftermiddagen och kvällen i t-shirts. Utom Viggo, han fick ha jättestora ärvda jeans (så att han kunde sitta i gräset) och långärmad tröja och solhatt. Viggo visade med all tydlighet att naturen är äcklig. Han satt där med händerna uppdragna och såg skeptisk ut, vinglade han till lite så han fick ta i gräset för att hålla balansen så såg han hemskt missnöjd ut och vred händerna och torkade av dem på tröjan. Uräckligt! Men sen vande han sig lite och efter ett tag klappade han skeptiskt på gräsmattan litegrann, men det var visst inte så kul för sen satt han där han satt och garvade lite ibland. Men han ville då inte lägga sig eller krypa, bara sitta.

Jag rensade i stenpartiet och det luktade hemskt gott, det är nog mycket kryddor där, kanske de kommer upp i år igen. Jag har en timjan att plantera ut när det slutat vara frost på nätterna (-1 grad både i natt och i går natt, jag väntar otåligt på att få börja gräva). Idag ska jag nog göra en rabatt kanske, ut i solen ska jag då alldeles strax! Ville bara skriva en kortis innan så ni inte tror jag lagt av. Det är bara lite för fint väder för att sitta vid datorn. Men jag har en påskskinka till i ugnen som jag inte riktigt vill lämna så då hade jag lite tid över.

Kapitel 88, i vilket Tore tränar sig på Mariekex.

Igår somnade jag halv tio, jag tänkte bara vila lite i sängen och Castor låg på min sida så jag tog ics. Där somnade jag så sött så sött och vaknade utsövd och utan ont i vare sig rygg eller axlar eller nacke på morgonen. Båda hundarna sov i vanlig ordning på min sida av sängen så det är min sida av sängen som är bra, inte att ligga bredvid mig. Hmmm... Jag håller nämligen på att bli galen på dem för de tar upp hela min sida av sängen, jag vaknar och har ont nånstans för att jag legat knöligt, för trött för att flytta dem på natten när man vaknar till och stör sig på dem. Undrar varför min sida är bäst. Ska testa ics en natt till och se om de flyttar efter. Han sa att det var ok. Får väl se hur det går.

Idag har Viggo varit en riktig solstråle hela dagen. Tores utbrytning gjorde enorm skillnad. Härligt med en glad skit igen! Vi var till sjukhuset för sista RS-vaccinationen idag. Stor dos till stor kille, fick hämta två paket den här gången. Väl på avdelningen så fick Viggo teståka en tokcool gul porsche, som en bobbycar men coolare. Det var skoj fast han inte nådde ner till golvet än. Han verkar inte förknippa väntrummet med smärta i vart fall, det är skönt. Sprutorna gjorde superduperont som vanligt, men som vanligt går det över fort. Ena sköterskan fick sig ett leende innan vi gick till och med. Min lilla flirtis. Sen vänta igen i väntrummet, en halvtimma. Ic gick och hämtade ett mariekex till vår tappre lilla kille som glatt högg in på det och slukade hela med bara två små smulor som smet. Han tog små tuggor, kras sa det, och så smaskade han glatt. Måste varit väldigt gott med så lite kladd. Fast han kom inte på att man kunde vända kexet när han kommit halvvägs utan försökte få in hela i munnen. Han har bred käft när han vill, men ett mariekex gick inte in på bredden.

Sen tog vi en snabbtur på stan, gick och fixade lite med våra krånglande banker och sen handlade jag penséer på vägen hem. Gul-orangea blev det, jag ville ha bleklila, min favvofärg på blommor, men ic sa att huset är så vitt och de försvinner. Han måste ju också få bestämma lite ibland så då blev det orangea. Ska köpa fler på tempo, de hade fina och jag vill ha två krukor ute och de jag köpte räckte bara till en. Men fint blev det! Jag planterade också lite liljor och nån annan perenn jag fick av Eva, så nu väntar vi på att det ska sluta frysa på nätterna så jag kan plantera ut allt och få ned Pionerna i jorden. Roligt ska det bli!

Till middag åt Viggo glatt Lax med grönsaker, konstigt knottrigt var det men hela burken slank ned och så mer än en halv burk banan med persika till efterrätt. Ett smörgåsrån delade han broderligt med hundarna också efter att ha retats och dinglat med det utanför kanten på stolen så Castor satt på golvet och bjäbbade och ville ha. Han försökte sno det ur handen på Viggo också, men då fick han skäll av husse. Gimli väntar bara på nedfall, han är snabb också så han brukar få det som ramlar.

Sen anmälde jag mig till utställningskurs. 50 kr/gång lät helt överkomligt och kul att göra nåt också. Det börjar på måndag. Hoppas det är trevligt folk!

På tal om trevligt folk så missade vi tyvärr babyrytmiken idag, den var samtidigt som vaccinationen. Ska ringa tjejen som gav mig sitt nummer och höra om hon vill ta en promenad nu när vädret verkar bli bättre igen, har inte hunnit det än. Känns så surt att missa en gång, det är roligt att få tjattra lite med vuxna människor ibland!

Nu verkar Viggo ha vaknat i sin säng, ska stoppa om honom så kanske han somnar om.

Kapitel 87, i vilket tanden Tore tittar fram.

Nu har jag hämtat mig från helgens festiviteter. Nja, egentligen var det rätt slappt och härligt men nu har jag orkat starta datorn igen. När solen lyser så känns det inte så kul att starta datorn faktiskt. Har inte ens kollat forumet sen innan påsk, undrar när det hände sist?

Jag har haft en härlig påskhelg. Eva kom på besök så vi började med en ordentlig vårstädning, något som behövdes. Vi borde se till att få besök oftare så vi kommer oss för att städa. På torsdag komm i vart fall Eva, så då åt vi god mat och drack ett par glas vin och babblade massor. Sen på fredag blev det utflyktsdag efter en morgonpromenad i solen då vi tittade på vårblommor, och vi åkte på Catalog och jag hittade faktiskt ett par skor och en topp, jag som inte köpt nåt åt mig själv på hundra år ungefär. Sen tutade vidare till en stor handelsträdgård. Jag sprang omkring som en yr höna och sa åh, och oh, och ah åt allt jag såg. Då hade ändå inget slagit ut än. Om jag åkte dit när det är riktig sommar så skulle nog huvet explodera! Jag köpte i vart fall två pioner. En shirly Temple och en Bowl of Beauty. De står nu vid bron i sina krukor i väntan på att marken ska värmas upp och jag ska få ta det svåra beslutet om vart jag ska sätta dem. Dessutom fick jag massa fina liljor och nåt mer av Eva som också måste planteras nånstans. Det ska bli så kul att se vad som kommer upp sen. Jag har också beställt en bunt frön och nu kan jag inte bestämma mig för om jag ska förkultivera dem lite inne innan jag planterar ut dem eller om jag ska bara he ut dem och hoppas på det bästa. Jag vill ju att de ska blomma snabbt så då är det bästa att förså tror jag, men jag har också en tendens att mörda alla mina inomhusblommor (ja faktiskt en del utomhusblommor också, alltid bäst att så massor av grejor och hoppas att nåt överlever än bara några få saker som bara dör.)

Ja, sen tog vi mcdonalds på väg hem och så bara slappade vi resten av dan. Mycket trevligt var det. Påskaftonen började med en hundpromenad, det blåste kallt så vi tog inte vanliga rundan utan vågade oss ut i skogen istället, där vi gick fel och kom efter mycket kort runda hem igen. Lite snopet men vad gör man? Vi gick in och åt frukost istället och det gick lika bra det. Jag stekte en ny skickan eftersom vi gjort större åverkan på den första till kvällsmaten än jag trott och så kokade jag massor av ägg också. Sen gick jag och Viggo ut och joinade Eva på uteplatsen där hon satt och solade lite. Viggo somnade som en stock, han hade varit arg som ett bi hela dagen och vi drack lite kaffe och åt godis ur påskäggen tills Viggo vaknade. Sen plockade jag lite påskliljor på gården innan vi började med påskmiddagen. Då började det snöa jättestora lappvantar ute, helknäppt väder. Mina ägg var hemskt mysko, gulan var fas och vitan rann. Det var bara att koka nya ägg. Men middagen var god och vi åt tills vi nästan sprack och hällde i oss en snaps mest för sakens skull. Viggo var fortfarande arg men blev gladare efter en alvedon.

Sen på kvällen var det obligatoriskt TP-turnering. Min släkt spelar alltid tp när vi träffas av nån anledning. Jag ledde stort hela tiden nästan tills jag hade alla pluppar och inte för mitt liv kunde komma i mål. Ic däremot klagade på att han alltid förlorade och hade nästan inga pluppar alls tills han plötslig tog alla på en gång och vann. Aningens irriterande tyckte jag. Men det var ju jämt i alla fall för alla tre hade fullt med pluppar och försökte mest träffa av mitten. Kul var det!

Sen var det dags för Eva att åka hem på söndagen. Viggo var ännu på uselt humör emellanåt men nu såg jag att det var lite rött i nederkäken så jag gissade att det var tand på g. Och i dag kom den, Tanden Tore. Den första lilla rackaren. Och Viggo har varit jätteglad och nöjd hela dan så det var den som var på g hela tiden.

Igår var vi till BVC och vägde och mätte. På hans 10-månadersdag så vägde han 8800 gram och var 72,5 cm lång och ståtlig. Han gjorde allt som han borde kunna, banka klossar mot varandra och sånt. Sen drog vi till IKEA direkt efteråt och shoppade tills inget mer rymdes i bilen (inte så mycket alltså eftersom vi har en pyttig bil och både bilbarnstol och barnvagn i den). Jag fick nämligen ett presentkort på IKEA och en hel papperskasse med avlagda kläder från Per och Maria i Leksand, Eva hade med sig dem när hon kom. Så då kunde jag äntligen köpa den efterlängtade tavlan med Audry Hepborn från min favvofilm. Den är supersnygg och hänger redan bredvid tvn. Vi köpte också mörkläggningsgardiner till sovrummet och hoppas nu (när vi fått upp dem) på att få lättare att söva unge herrn och kanske en eller annan sovmorgon också. Vem vet, det kan ju funka!

Nu kräver unge herrn ett blöjbyte, vi har äntligen köpt ny blöjhink och slipper nu förhoppningsvis den svaga bajsdoft som hållit oss sällskap den senaste veckan eller så sen förra hinken pajade.

Glad påsk!

Glad påsk alla där ute. Jag har plockat påskliljor på gården.

Kapitel 86, i vilket Viggo säger mamma!

Alltså, Viggo är i ett riktigt utvecklingsryck nu. Han lär sig nya saker varje dag nu. Minns inte vilken ordning allt kom i men detta är vad han har klurat ut den senaste veckan. Han klappar händerna, får upp knäna under sig så han står i krypställning, igår tog han två pyttesmå krypsteg med knäna, han har tränat på nya ljud, p, v och b, han blåser (antingen gör han munnen jätteliten och blåser bubblor och gör pruttljud, eller så sätter han ens finger eller arm eller nåt i munnen och blåser så det blir pruttljud) och gör pussljud. Och idag låg han och var arg som ett bi på skötbordet medan ic klädde på honom och helt plötsligt sa han högt och helt tydligt MAMMA! Sen babblade han lite till och så sa han mamamamamamam och så pappa eller kanske babba men självklart blev ju mamma jättestolt! Tror inte han fattar vad det betyder än, men han har ju inte sattit ihop stavelser sådär förut utan bara kört med en mokstav i taget mest. Jättehäftigt! Det är som om allt kommer på en gång nu och man hinner knappt med. Varje morgon överraskar han oss med nåt nytt. Spännande att se vad han hittar på i morgon, kanske komponerar han en symfoni för slagverk?

Har jag skrivit att påskliljorna slagit ut nu? En klunge med påskliljor som växer bland lupinerna lyser gula och fina nu, så till påsk ska jag inte köpa några påskliljor utan gå ut i trädgården och plocka mig en bukett. Är inte det lyxigt så säg??? Jag är i alla fall hemskt lycklig över det. Min moster ringde igår och berättade att hon tänkte komma på besök över påsken också och det är såklart superkul. Det är ju skoj att få påbörja sina egna traditioner som en liten familj, men jag är ju van att fira med släkten. Nu har jag ju inte firat påsk på hundra år, eller sen jag flyttade hemifrån i vart fall, vilket känns ungefär så länge. Vi har i alla fall handlat skinka och sill och ägg och så tänkte jag grava lax. Färga äggen ska jag också också, det är skoj. Sen ska jag byta ut julgardirnerna i köket mot nya mer våriga ;) Faktiskt så kan jag skylla på generna i det fallet, min mamma sa att hon tog ned julgardirnerna häromdagen. Jag satte upp mina senare än hon gjorde så då jämnar det ut sig i längden. Städa måste vi också, för här börjar bli ordentligt rörigt och dammigt nu. Det är som om tiden inte riktigt räcker till till allt man vill göra nu, förut hade jag för mycket tid snarare.

Häromkvällen satt jag och kollade på raravaxter.com och så slutade det med att jag beställde en hel bunt frön. Hur ska detta sluta, jag har ingen tur alls med frön! Men jag tänkte att jag her ut dem i rabatten och hoppas på det bästa, växer det så gör det, annars så gör det inte det och då får jag väl handla några färdiga växter för att fylla ut. Hoppas bara det står på paketen när de ska sås. Det blev några luktärtor, solrosor, ett par höga gräs till ett ställe på gräsmattan där de tagit bort en rot och där det skulle vara bra med lite insynsskydd. Ja en sömntuta köpte jag med för namnet mest, det är nåt med morgontrötta blommor som tilltalar mig. Hoppas nåt tar sig. Luktärtorna var supervackra, jag tror att det är klängväxter också så de klättrar lite om man sätter en spaljé bakom. Sen pratar ic om en magnolia nere vid vägen också, det låter utmärkt tycker jag! Älskar blommande träd, längtar till äppelträdet blommar senare i vår!

Nu vill min lilla vilde ha mat säger han så då får jag nog lyda. Han är en väldigt bestämd ung man!

Kapitel 85, i vilket jag är löjligt stolt över min son.

Idag helt plötsligt kom Viggo på hur man klappade händerna. Mycket roligt, han väljer sina tillfällen också. Han lyckades pinka genom blöjan så ic blev alldeles blöt om jeansen, deesutom åstakom han samtidigt ett jättelass av nr 2. När ic skulle byta på den läckande lilla bäbisbusen så fick han en applåd när han vågade öppna blöjan. Kul! Sen satt jag för ett tag sen i soffan och myste och sjöng lite sånger och hoppades att han kanske skulle sova en liten skvätt. Då började han klappa när jag sjöng, men slutade när jag slutade. Hur gulligt som helst, för mig är det liksom ett litet underverk. Jag menar sitta väntar man ju sig att han ska och krypa och allt sån. Men inte katten tänker man på att de ska klappa händerna och sånt. Det är ju urgulligt! Undrar om det var babyrytmiken som fick honom att lära sig det. Det var en sång som man satt och klappade takten till, kanske han snappade upp det och så tog det ett tag för honom att koppla hur man ska göra.

Annars händer det massa annat också. Han försöker krypa, står på knän och händer och gungar men kommer ingen stans än. Jo, kanske en liten bit men mer av en slump sådär. Sen jobbar han på nya bokstäver. B och p tror jag, han bubblar massor iaf och gör pruttljud. Ursött! Betydligt roligare än iiiiiiihhhh! Tror han håller på att lära sig att säga pappa eller nåt ;)

Annars är det så fint väder nu att hjärnan tagit semester. Har inte orkat skriva så mycket nu, men skickade upp några bilder istället så ni får nåt att kolla på iaf om ni nu bemödar er att komma hit :) Känner mig lite nere också och väldigt lättretad, tur att man har Viggo att kolla på som alltid hittar på knasigheter! Igår var vi ute i trädgården hela dagen allihopa, fast Viggo var måttligt road av det. Han blev nog trött av alla intryck, kanske. Han sov då gott i natt, mellan 18-07. Sen fick jag gå upp med honom så ic fick sova lite extra för ovanlighetens skull. Men när han klev upp däckade jag igen och vaknade efter elva tror jag.

Nu kom ic hem efter sin shoppingtur. Vi ska inviga nya grillen och grilla oxfilé, mums! Fast först får jag nog hjälpa att packa upp maten.