Sladdbarnet.

 

Det enda sladdbarn jag vet som är endabarn ;) Han älskar sladdar! (brås väl på far sin, haha)

Viggos fåtölj innan jag började peta på den...

 

Lite tråkig, tycker jag i alla fall!

Viggos fåtölj är färdig!

 

Visst blev den fin?

Kapitel 120, i vilket det äntligen blir helg.

Ja då var det lördag igen. Skönt för den här veckan har kännts lång. Tror det bror på Viggos nya tand som gör honom på värdelöst humör varannan dag. Men konstigt nog så är han på superhumör de andra dagarna så man hinner vila upp sig lite emellan. Idag är en blädag, nu sover han tack och lov så får jag andas ut lite. Ic är och veckohandlar, vi skulle åka allihop men vi ville inte ha med sur-Viggo på stan så han fick åka själv istället och jag roade mig med att sjunga varenda låt jag kunde ungefär för en aningens övertrött Viggo tills han bestämde sig för att sluta skrika som om jag höll på att mörda honom och somnade istället.

Annars har vi mest slöat och kollat på friidrott idag. Det var rent utav lite småskoj, säger jag som hatar sport för det mesta. Men nån gång vart 5-8e år dyker det upp nåt em i nånting eller os eller nåt sånt som jag int ekan låta bli att kolla på. antar att det var dags, sist var OS i Turin som jag var halvintresserad av, men OS i Atlanta satt jag uppe hela nätterna och kollade på. Men då hade jag inte så mycket annat vettigt att göra så det var väl därför gissar jag.

Igår var däremot en bra dag och Viggo var superglad och tillfreds hela dagen. Vi tog en lunchpromenad i skogen, Viggo fick provåka pappas nya patapum-bärsele och blev helt uppspelt när vi lämnade vägen och knatade in i skogen. Det var nog det mest anarkistiska han varit med om i sitt liv. Verkar som han tyckte det var spännande. Blåbär var ingen hit, men lingon kunde man stoppa i munnen och spotta ut. Sen lät han förvånad när de for på marken igen (Blåbären fick han inte hantera själv med hänsyn till pappas t-shirt). Sen gick vi hem och arbetade lite i trädgården. Arbetsfördelningen var helt lysande. Viggo slocknade i vagnen, jag pekade på buskar och ic grävde upp de utpekade buskarna. Perfekt. Vi rensade bort alla lupinerna också som sett så risiga ut länge nu. Tror att de ryker för gott och så planterar vi nåt annat där istället. Kanske ics körsbärsträd som vi ska se om vi kan inhandla imorgon. Jag vill nu har en höstsyren, grannarna har en supervacker sådan, de heter vist Hydrula eller nåt sånt. I vart fall om man kan lita på Gunnar Sträng som varit på besök hos grannen och berättade för honom att det var en sådan. Han var visst väldigt trädgårdsintresserad. Nåja, de är fina iaf *vill ha*. Jag undrar vad det är med syrener som jag älskar så mycket?

Jahapp, nu vaknar lilla sirenen igen, bäst att gå och se om han vill komma och gosa lite... Hoppas ic kommer med maten snart så jag kan börja laga middag för jag är huuuungrig!

Kapitel 119, i vilket Viggo säger nåt vi förstår.

Häromdagen satt vi vid matbordet och åt frukost. Plötsligt pekar Viggo på lampan och säger glatt och fullständigt tydligt "mpa". Hur nöjd som helst blev han sen när han fick massa beröm av mor och far för hans enanstående verbala föråga. Annars babblar han ju mest hela tiden, men inte förstår vi nåt. Vissa ord använder han oftare än andra och man bara önskar att man inte var så trög så man kunde förstå vad han menar. Nänänänänä säger han ofta när man frågar honom nåt och skakar på huvet. En gång sa han faktiskt jo också, men det var nog mest ett misstag. Mamma säger han rätt ofta men inte åt mig tror jag. Pappa har han slutat med. Nu har han i alla fall börjat klappa händerna igen, han gjorde det ju jämt för nån månad sen men sen lade han ned det, men nu klappar han åt saker på tv och annat.

Just nu är i alla fall lära-gå-vagnen roligaste leksaken. Han knatar stolt fram och tillbaks i rummet om man vänder på den när han kommer till väggen. Men det är ju inte allt han gör med den. Han sitter oft i den, det är visst jättekul. Han står i den och håller i handtaget, vilket ser livsfarligt ut. När ingen orkar vända vagnen åt honom så kryper han in under handtaget och ut på andra sidan och så går han helt sonika på andra sidan vagnen och skjuter den framför sig medan han går framåtböjd som ringaren i notre dame eller nåt. Men det som ser skojigast ut är när han använder den som sparkcykel. Då står han med ena foten i vagnen och håller sig i styret och skjuter på med andra foten. Är han inte lite ung för sparkcykel? Bör man inte kunna gå först? På tal om att gå så är det visst jätteskoj just nu, är det inte gå-vagnen så kommer han och sliter i fingrarna och vill att man ska gå runt med honom. Han är hemskt bestämd om vart han vill gå. Rätt som det är så tvärstannar han och vänder så man fårkoncentrera sig så man inte trampar ned honom av bara farten. Han har i alla fall hemskt bra balans nu, även omhan inte försökt sig på att gå utan att stöda sig än. Han kan ibland glömma att hålla i sig när han står men så fort han kommer på det så sätter han sig ned. Han gör väl som vanligt och ser till att han kan nåt ordentligt innan han försöker sig på det. Så har han alltid gjort, funderat läääänge innan han testar nåt, men så kan han det bara sådär.

Han har också en sjunde tand på g nu. Han har varit aparg i nån dag, mycket tråkigt när vi vant oss vid vår lilla solstråle. Men igår var han rätt nöjd igen. Tur det för vi var till tandläkaren med honom för att kolla upp den lilla flisan han lyckats slå ut ur framtanden. Det gick bra fast han sov som en stock när vi kom fram. Jag gillade inte riktigt tandläkaren, men så är jag hemskt petig med tandläkare... Antar att man får ta vad som bjuds här, men känns konstigt att ta Viggo till en tandläkare somjag inte skulle viljat ha. Inte för att han var otrevlig, jag bara gillade inte honom.

Hann med ett misslyckat shoppingförsök igår också. Skulle köpa mammabyxor för mina enda är såååå dåliga och åker bara ned hela tiden. Lagomt skoj att måsta dra upp dem vart tredje steg man tar. Vill ha såna med hög mage, men hittade ett enda ställ med mammakläder på alla affärer jag var på. Det är väl lite dåligt? Det var inte ens märkt mammakläder på stället så det var ren tur att jag hittade det. Dessutom var det inga fina kläder heller. Sen hade jag ont i både höften och fogarna så då var jag less och åkte hem. Fick med mig orange färg så jag kan färga Viggos spjälskydd iaf, det är också tråkvitt/beige och nu har jag fått blodad tand på det här med att färga saker. Har fått min grejor som jag beställt från panduro idag också så nu kan jag trycka Viggos namn på hans fåtölj också. Och jag fick en liten roller till schablonerna till gästrummet så nu kanske jag kan få lite mer färdigt där inne, men måste provtrycka på nåt annat först så jag ser att det blir bra. Åh, nu kliar det i pysselfingrarna...

På promenad.

Helt plötsligt var gåvagnen jättekul och han har full kontroll! Kul!

Kapitel 118, i vilket jag kan vänta mig en kul födelsedagspresent.

I går var det äntligen dags för det stora ultraljudet. Som jag har längtat! Fast tydligen var mitt undermedvetna jättenervöst för jag sov knappt nåt natten innan. Varje gång jag somnade drömde jag en ny dröm opm ultraljudet och sen vaknade jag tvärt och kunde inte somna om och så höll det på hela långa natten. Helknäppt! Men det blev i vart fall morgon till slut, lite som julafton kändes det som, men lite kissnödigare eftersom man inte får gå på toa innan. Vi var rätt tidiga och Viggo passade på att storflirta med en söt liten tjej som var 18 månader. De bara log åt varandra och gav ifrån sig obegripliga babbel-ljud. Undrar verkligen vad de pratade om. Svårt att låta bli att fnissa lite åt dem. Tror Viggo blir farlig på tjejer när han blir större. JAg var så upptagen med att kolla vad småttingarna skulle hitta på så jag hörde knappt att de ropade upp mig. Barnmorskan var hemskt trevlig tyckte jag, och Viggo skötte sig exemplariskt hela tiden. Jag var så rädd att han skulle härja och vara sur, men inte. På skärmen såg vi en sömnig liten bäbis som verkade sova med armen runt huvudet. Den ville inte alls röra sig så att allt skulle gå att mätas, men det gick till slut. Det visade sig att jag inte alls var i v 18 som jag trodde utan knappt i v 15! Hur det gick till vill jag gärna veta, men det innebar ju att beräknad födsel blev framflyttad en det. Från den 22 januari till den 10 februari. Det roliga med det är att den 10 februari råkar som vara min egen födelsedag! Helgalet. Hoppas verkligen det blir en annan dag för tänk vad tråkigt att fylla år samma dag som sin mamma! Fast det är ju lätt att komma ihåg varandras födelsedagar då i vart fall. Det allra bästa med hela den här framflyttningshistorien är att barnmorskan tyckte att bäbisen var för liten för att få några bra mått på så vi får komma tillbaks på ett extra ultraljud i början av september. Haha, gissa om jag blev glad! Hoppas hallon är lite vaknare då.

Idag bestämde jag och Viggo oss för att vi inte kunde sitta hemma och skrota hela dagen. Så vi tog oss in till Knalleland för lite presentshopping åt pappa som fyller år på söndag. Viggo tyckte det var skoj och valde ut två tröjor åt sig själv och protesterade glatt när jag frågade om vi skulle köpa det ena eller det andra åt pappa. Nej nej nej är hans favvo ord så vi fick leta rätt länge innan vi hittade nåt. Vi stannade på Waynes coffey på vägen och jag fick macka och muffins med islatte och V fick fruktpuré och mariekex. Självklart hittade han en liten söt tjej i hans egen ålder att råflirta med. Jag säger bara det: Lock up your daughters, här kommer Viggo! Sen när vi båda var nöjda rullade vi vidare med räcervagnen och när Viggo var så trött så han nästan sov hittade vi tillslut nåt som dög. Sen somnade han så gott så och folk vi gick förbi tittade på honom och log för han sov så sött. Jag hittade inte några mammabyxor som var ett av delmålen för mina börjar göra ont att gå med längre tider. Ska åka in utan Viggo när jag fått barnbidraget så jag kan prova lite också.

Gäsp vad trött jag är nu. Ic söver Viggo och jag hade tänkt slå in paket under tiden men nu hamnade jag här istället. I helg kommer de och hämtar Gimli så han kan åka och göra valpar. Tjejen som har hand om tiken var supertrevlig och fixade tid för ögonlysning och ska ta dit honom och allt. Hon kommer dessutom och hämtar honom på söndag så jag behöver inte göra nåt alls. Hur bra som helst :) Men det är konstigt att vara utan honom, minns förra gången, det kändes jättetomt och konstigt, han är ju alltid med mig annars. CVastor åker ju med husse till Stockholm ibland men Gimli stannar nästan alltid hemma eller så åker båda två. Så det är rätt tomt när bara han är borta. Mitt lilla plåster, han sover som klistrad mot mig i sängen på nätterna.

Ja just ja, min polare Anna, jag menar världens bästa polare ;) Hon smsade mig iaf häromdagen och skrev att hon och Daniel så gärna ville passa Viggo en helg i september. Självklart måste de ju också få chansen att njuta av vår lille charmör så jag tackade ja på studs innan hon hann ändra sig ;) Så vi ska få en vuxenhelg helt plötsligt. Vår första sen Viggo kom. Det blir bio och resturang och sovmorgon. I motsats till anna som kommer att få kliva upp vid 6, haha. Hmmm... Nu vet jag ju att du läser min blogg Anna, så jag kanske inte ska berätta mer om vad ni kommer att få utstå med vår vilde i huset ;) Dessutom kommer han att charma lilla söta Emmis så jag hoppas han vill komma hem igen. Han är ju svag för såna söta brudar, även om nu Emmis kanske är nåt år för gammal för honom (än). Nåja, jag är säker på att han kommer att få det jätteskoj och jag är säker på att jag kommer att sakna Viggo tills jag halvt dör. Sen får vi se om han nånsin blir inbjuden till Annas hem igen... Haha!

Förresten, du som var anonym från Borås som skrev en hälsning längre ned. Jag svarade under det du skrev så missa det inte :) Och ni andra som skrivit, tack så jättemycket för era kommentarer, det är så kul att se att nån läser det här svamlet! Kram på er alla!

Gladaste killen.

Viggos fåtölj.

Visst blev den fin efter jag färgat den? Beige är ingen färg för en barnfåtölj tycker jag.

Kapitel 117, i vilket det är varmt och äckelkvavt.

Äntligen kom åskan, det har kännts så kvavt och äckligt sen igår och jag flyter bort. Har ingen tolerans för värme alls när jag är gravid verkar det som. Men nu smäller det och blixtrar till höger och vänster och jag som normalt är lite åskrädd är bara glad över att det nu kommer att bli lite lättare luft och inte så fuktigt och klibbigt.

Trots att det är så varmt och kletigt överallt så har jag ändå fått lite gjort idag. Först tog jag och färgade Viggos poängfåtölj turkos, mycket snyggt blev det måste jag få säga själv. I vart fall innan det torkade, får väl se om det fortfarande är det sen. Jag ska skriva hans namn på huvudkudden med textilfärg också sen, eller sånt man stryker fast efter man har skrivit ut det. Sen när hallon blir större så får h*n en egen så har de varsinn. Sen har jag också hunnit riva ned resten av tapeten där vi ska göra fondvägg i blivande sovrummet. Tänk om det faktiskt blir klart nån gång. Skönt med ett större sovrum, jag fattar inte varför vi valde det lilla rummet på övervåningen att sova i. Det är ju nätt och jämt att sängen och spjälisen ryms där. Nåja, det blir ett bra barnrum istället. Men vill inte ens tänka på allt som måste göras där, alla tapeter måste ned till och börja med för den som tapetserade där måste ha inte bara tummen mitt i handen utan alla andra fingrar också eller nåt.

Sen blev det middag, min specialrenskav blev det och den var visst god. viggo som bara har spottat ut allt vi gett honom till middag de senaste dagarna gapade glatt och slukade en hel portion. Antingen är han norrlänning och vi får föda upp honom på renkött, palt och pölsa. eller så gillar han helt enkelt inte färdigmat och halvfabrikat något vidare. Förståndig kille... Han slukade två stora portioner av pappas kötfärslimpa också för ett tag sen.

Roligt att få lite kommentarer på bilden häromdagen förresten. Visst är han duktig på att klättra med tanke på att han inte vare sig står utan att hålla i sig eller går än. Jag kommer nog att få hämta ned honom från äppelträdet mer än en gång gissar jag.

Annars händer inte så mycket här hemma just nu. Jag längtar till bäbyrytmiken drar igång igen så man får träffa lite folk. Börjar bli lite skogstokig här ute ibland. Fast hur det ska gå att hålla V stilla under allt sjungande kommer att bli en utmaning, han vill inte sitta stilla så länge i taget...

Just det, ic fyller ju år nästa vecka (nä, älskling, jag ska inte skriva vad du får här för jag vet att du smygläser ;) ) och jag har beställt en jättebra present. Hoppas jag. Till veckan ska nog jag och Vigglet ta en tur på stan så att han också får hitta nåt fint åt pappsen, hoppas han har bättre fantasi än jag! Men han brukar vara bra på att hitta saker. I torsdags när jag skulle köpa textilfärg så fick han med sig en mjukisgiraff och tre par sockar. Han brås på sin mor :D

Klas klättermus.

Har inte alla sin bäbis i bokhyllan?

Kapitel 116, i vilket vi är på semester.

Jajjemän, vi har varit bortresta. Vi packade in oss i lilla bilen. Detta är vad vi fick in i en Hyundai Getz (mindre än WV Golf tror jag): Hundbur med två hundar, stor Emmaljungabarnvagn, resesäng, väska och x antal påsar med grejor, fullproppad skötväska, stor fullproppad handväska, barnstol med tillhörande bäbis samt två vuxna. Dessutom hade vi full sikt bakåt och allt var noggrannt fastspännt tack vare tetrismästaren ic (ok, jag ÄR faktiskt bättre än han på tetris, men inte på att packa). Sen tutade vi iväg med bilen till mörkaste småland, djupt in i skogarna. vägarna blev mindre och mindre, blev grus och för smala för möte, sen blev de större igen och så var vi framme hos kusin Anna och Olle. Huset kände jag igen på utsidan men inte inne, barnen var kanske 2-3 år sist jag såg dem och nu var de 19 och 20. Gulp. Var har tiden tagit vägen? Anledningen till resan var min käre faders 60-årsdag. Så vi träffade hela tjocka släkten, ja eller delar av den: Kusin Anna och Olle med barnen Elin och Anton. Kusin Anders med sonen Vidar. Farbrors fru Karin var också där. Ja de vanliga misstänkta också såklrat: mor, far, bröder, svägerska brorson och moster Eva såklart. Hoppas jag inte glömde nån. Jo mammas vovve Raja. Dessutom beboddes huset av katten Nisse som klokt nog höll sig undan tills vi åkte, tiken Myrra som löpte och därför förpassats till den närliggande stugan tillsammans med Anders hund Malte. Ja som ni kan tro så var det full rulle hela tiden. Men kul var det. Jag har inte träffat kusinerna sen jag gick på högstadiet så det var roligt att få återknyta bekantskapen igen.

Viggo charmade alla som vanligt och var på sitt bästa humör nästan hela tiden. Jättekul med en stor lurvig Raja att klappa på, hon slickade honom lite på fötterna så han skrattade förtjust. Det häftigaste Viggo varit med om i livet hittills var Olle med gitarren. På festen var det allsång ur pappas nya gitarrböcker (en present från Eva som matchar gitarren som vi skramlade ihop till). Viggo tittade med stora ögon på när gitarren kom fram och han har nog aldrig hört nåt häftigare i sitt liv. Glömt var allt trummande som hittills varit hans favoritinstrument och med stora ögon stirrade han förhäxat på den där häftiga typen med gitarren. Efter några sånger bestämde han sig också för att sjunga med högljutt även om han ju inte hunnit lära sig orden. Nu kan vi glömma hans karriär som drummer songwriter, nu är det guran som gäller gissar jag. Lika bra det, har aldrig hört om en trummis som är mer berömd än bandets gitarrist, ja eller ovanligt är det nog. Mer brudar får man nog också som gitarrist.

Andra roliga saker som sonen kom på när vi var borta var att man kunde stå upp korta stunder, utan att hålla i sig. Att gå när nån höll en i händerna var också skoj. Klättra upp för den _branta_ trappen var en favorit (23 ggr turades jag och ic om att följa efter honom hela vägen upp och sedan bära ned honom igen, och det bara under festkvällen). Järnspisen var också kul, man ser inte ut som en riktig karl utan skitiga händer. Sen fick han ju presenter också, fast det var morfar som fyllde år. en ursöt mjukisgris, en jättefin t-shirt och bajsplutten-boken (som vi tyvärr redan har). På lördag fick han också vara utan mor och far för första gången. Ic och pappa var och spelade golf och jag ville åka till stugan och umgås lite med kusinerna så mamma fick sitta barnvakt nån timma medan jag var borta. Det hade visst gått jättebra och hon hade sjungit genom två och en halv sångbok för honom. Hmmm... Hoppas han inte väntar sig liknande lyxbehandling från mig sen.

Ja, trevligt var det att åka bort en sväng men ack så jobbigt. Jag var aptrött igår när vi kom hem och Viggo med. Han var superarg och trött sista 6 milen innan vi var hemma men sen var han glad igen när han fick träffa nallen och Fiffi igen här hemma. Han for runt och undersökte allt igen och var hur glad som helst. Tyvärr tog han inte sovmorgon fast han kom i säng typ två timmar senare än vanligt fullstoppad med mariekex och välling.

Sen fick jag ett ryck idag och bara var tvungen att åka på IKEA. Jätteskoj med en liten tur, Viggo och is stannade hemma så jag kunde lalla runt som jag ville. Handlade på tok för mycket men är ändå rätt nöjd med det jag hittade i påsen när jag kom hem. Ett felköp blev det då jag tänkte vara smart och köpa ett påslakanset för att klä om futonen med och fick för mig att den var 240 cm bred och inte 140 som den ju är. Nåja... Man kan inte alltid göra rätt. Viggo fick en liten poäng-fåtölj och en nattlampa i form av ett blått spöke, påslakan och underlakan till sängen. Dessutom köpte jag ny bred mörkläggningsgardin till sovrummet i hopp om att det faktiskt ska bli mörkt där den här gången (förra gången köpte vi tre smala, oj så puckat, det kommer ju in hur mycket ljus som helst mellan dem), fast nu är det ju i stort sett vinter så det kvittar ju egentligen ;) Massa annat krafs blev det också och den obligatoriska kotlettraden med choklad mousse till efterrätt. Helt lagom när blodsockerhalten var noll och minus hundra eller nåt. I Göteborg var det strålande sol, när jag åkte häridfrån var det vanligt boråsväder, molnigt och trist. Jag tänkte att det är inte konstigt att vi fick huset så billigt när vi köpte det, man måste visst betala extra för solen (i Göteborg är husen mycket dyrare och därför får man medföljande sol antar jag). Nåja, jag är mycket gladare efter att ha sätt sprätt på alldeles för mycket pengar. Konsumtion gör mig lycklig.

Hallon har varit mycket välartad på sistone, jag är fortfarande trött, men det kan ju lika gärna bero på solbrist eller nåt, men jag mår inte alls illa lika ofta. Mycket skönt! Dessutom buffar det i magen ibland, mycket mysigt! I småland var h*n helvild nån dag och buffade på rätt mycket ett tag. Längtar till ultraljudet nu, vill ju veta när man kan vänta sig den lilla. Fast de kommer ju ändå alltid när de vill verkar det som...

Imorgon börjar i alle fall ic att jobba igen. Sommaren är liksom slut då, och vad har vi haft, typ 25 soltimmar. Jag är väldigt missnöjd och känner mig heldeppad faktiskt. Den här sommaren skulle ju vara så skoj som plåster på såren för förra sommaren som tillbringades på sjukhnus mest hela tiden. Vi skulle ju sitta ute i vår trädgård (som io mitt huvud hade nyklippt gräs och fina ragbatter) och grilla vareviga dag och pyssla och vara glada. Istället har det regnat vareviga dag och inget har blivit gjort vare sig ute eller inne tror jag. Jo räckerna är halvmålade och tapeten på den blivande fondväggen är halvt bortriven. Jag är mest sur hela tiden och hemskt hormonell och det mesta känns som piss faktiskt. Surgråa vardagar liksom staplas ovanpå varandra och jag känner mig inte alls uppvilad efter semester eller sommaren. Tvärt om tror jag att jag behöver semester för att hämta mig från semestern eller nåt. Fast så var det ju inte jag som hade semester heller utan ic, förhoppningsvis är han mer utvilad, men risken är ju inte stor. Så, nu har jag klagat nog. Imorgon ska jag lämna bilen på service kl 8 och sedan vanka omkring på coop i två timmar tills de är klara med den. Här får man ingen lånebil som man fick i göteborg, dessutom var det tokdyrt. Men servas ska den i alla fall. Så jag får nog ta och krypa i säng nu, bara lufta vovvarna lite. Måste fixa med ögonlysning åt Gimli också imorgon, ringa Karin och fråga om hon kan fixa tid hos dem för här i Borås gör de ingen sån alls. Nåja, det löser sig. Gäsp, gäsp. Hoppas nån orkade läsa allt svammel. Tror det var mer jag tänkt skriva om innan vi for till småland, men har hunnit glömma det redan. Jo att vi fick besök av en tjej som jag träffat på AFF och det var supertrevligt. Dessutom hade vi besök av uppfödaren som ska ha valpar efter Gimli och det var också trevligt. Kort sammanfattning ;)