På sjukhuset så var det alla våra favvosköterskor som jobbade så det var jätteskoj! Alla kom och beundrade Viggo och tyckte han var så söt och så stor och att det var så roligt att se honom. Han verkade tycka det var kul att se dem med för han var på sitt charmigaste humör. Gud så söt han är när han är sån. Men när det står tre brudar plus mamma och gullar med en så kan man ju inte vara annat än glad antar jag. Men inte gick han på det gamla tricket med sockervatten i munnen när de stack honom längre utan han blev tvärarg och vrålade allt han kunde och slingrade sig så att blodet skvätte överallt. Men de fick sitt prov ändå och han hade visst pluggat bra för nu låg Hb-värdet på 117 mot 97 som han hade sist (och jag måste erkänna att jag nog slarvat rätt mycket med järnet) så jag ska ringa och höra i eftermiddag vad det andra provet visar och om vi måste fortsätta med järnet. Det är ju inte så snällt mot hans mage och dessutom tycker han att det smakar pest. Det är nog svårt att minnas att ge AD-dropparna som bara ska ges en gång om dagen. Nå, vi får väl se då.
På vägen hem upptäckte jag att jag lyckats paja ryggen för det gör jätteont i svanken, till och med när jag bara går. Inget skoj alls. Samma buss och samma busscaufför på vägen tillbaks, vi skrattade lite åt det. Han var betydligt trevligare nu, jag tyckte han var rätt sur första gången. Det visade sig att han slutade för dagen nu så det var väl därför han var gladare. Viggo fortsatte sköta sig trots att han var hungrig, när vi kommit in på innergården började han gnälla och så skrika när vi kom innanför ytterdörren. Tur att jag hade förberett en flaska att ha med oss så han fick mat på studs när vi kom in.
Annars vet jag inte vad jag ska skriva om veckan som varit. Jag har varit lite nere av nån anledning. Kan inte riktigt somna på kvällen och är trött hela dagen sen. Men det kanske ger sig, idag är jag på rätt bra humör.
Vi har frisknat till iaf, Viggo fick åka till BVC på måndagen så att Ulla fick lyssna på hans väsande andning, men hon trodde också det kom från näsan, det var bara jag som nojade och trodde det satt i luftvägarna. Han väser fortfarande till och från, men inte så farligt. Hostar gör han också och så kommer det massa slem som han kräks upp över sina och våra kläder. Men han verkar mycket piggare och gladare. Han är så härlig när han är på det här humöret, även om det innebär att jag knappt kan lämna soffan för läggar man ned honom nånstans så blir han suuuuur! Han ska vara nära nära hela tiden, och så ska man helst prata med honom också. Eftersom jag flyter bort i bärsjalen så blir det soffläge mest hela dagarna, gissa om jag kan tv-tablån vid det här laget! Skulle vilja ha saker gjorda, men har inte energi till det just nu, dessutom så blir Viggo som sagt var sur när man inte är nära så det komplicerar saker lite. Men nu när han är frisk kanske man kan ta lite mer promenader, det kändes inte riktigt rätt att släpa ut honom i kylan när han var sjuk.
Jag var till Maggis och hälsade på där hon jobbade i onsdags. Hon gör ex-jobb på Volvo och behövde testpersoner till det så jag ställde upp för jag har aldrig varit där innan. Det var ju superstort där! Jag fick ha en tight skidoverol med bollar på och så filmade de olika rörelser och så blev jag till en streckfigur på datorn. Rätt kul faktiskt. Träffade de hon jobbar med också och de verkade väldigt trevliga. Fattar inte att hon nästan är klar med skolan, vi som började samtidigt i Luleå för 6 år sen nu tror jag. Fast Ida har ju varit klar länge nu känns det som. Men när man tänker efter så har jag ju bara ett år kvar jag med, om jag inte går två, men det känns inte som om jag är så sugen på det just nu. Ett år känns ju toklite när man funderar på det... Snartär det ju ett halvår sen Viggo föddes (ok, 5 månader sen nu i dagarna) och det har ju gått superfort!
I helgen ska Maggis och Calle komma hit och äta middag. Calle fyller år så han kommer ned hit då och det blir nog skoj tror jag. Vet inte vad jag ska laga dock. Handlade en lammstek på vägen hem från Volvo, de hade extrapris, men vet inte om typ 900 gram räcker till fyra pers. Ska rådfråga Maggis vad hon tycker. Kan ju göra nån förrätt så borde det räcka, trots att jag och ic äter för fyra bara vi. Lammstek med potatis och nån sås och sallad kanske... Eller lammstek och rostade grönsaker kanske, men det skulle behövas en extra ugn för det kanske. Om jag inte gör lammet i järngrytan istället... Jag såg ju på Martha hur man brässerar (tror det hette så) och det verkade inte vidare svårt, bara man är ute i tid. Fast enklast är ju att laga i ugn. Ja, det ger väl sig skulle jag tro!
Sitter här och är sugen på chips, har såna i köket men borde laga mat istället. Hann knappt få i mig nån frukost i morse så nu är jag hungrig som få. Hur kommer det sig att hur mycket tid man än har så är man ändå alltid sen. Jag tyckte att jag hade tokmycket tid och ändå höll jag på att missa vagnen. Det är älltid nåt man kommer på att man ska göra (förbereda flaska med Nan, låsa upp vagnen, packa ned bäbis, hitta busskortet osv). Jaja, kanske man vänjer sig att bäbiskompensera planeringen nån gång. Annars är jag dömd att vara en kvart sen till allt här i livet i framtiden. Inte kul för en tidsfaschist som jag, jag hatar att vara sen!
Nä, nu ska jag plundra kylen i jakt på nåt ätbart!
Viggo hälsar, här var han sjuk men det syns inte på bilden.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar