lördag, november 17, 2007

Kapitel 158, i vilket vi helgpysslar lite.

Vilken bloggabstinens jag har fått. Hade tänkt blogga både igår och i förrgår men i förrgår dök lillebror upp på nätet och jag ville så gärna veta hur det var nere i mörkaste afrika (fast det var inte alls mörkt där hävdar han) och igår dök Anna upp på msn och då ville jag ju såklart babbla lite med henne. Sen fanns det inte tid till bloggande. Nu kommer jag inte ens ihåg vad som var så viktigt att skriva om, kände väl mig bara skrivsugen kanske.

Lyckades rökfylla köket igen häromdagen. Skulle laga scones när vi inte hade något frukostbröd hemma och kvällen innan hade jag gjort äppelkaka utan att märka att smeten hade runnit över kanten på formen. Så när jag öppnade ugnen och skulle sätta in mina scones (som för övrigt var tillsnitsade på engelst vis, gjorda i portionsbitar istället för i kakor. Mycket avancerat) så blev det Londondimma i köket. Verkar vara en trend nu att jag fyller köket med rök.

Ic har sattit upp fågelmat utanför köksfönstret nu. I flera dagar har jag suttit och väntat på att fåglarna ska hitta den och igår började de dyka upp. Talgoxar är det, jättesöta. Vi är dock inte helt överens om de är gröna eller gula. Jag säger gröna. Alla andra säger gula. Jag kan gå med på gul-gröna kanske. Men de har varit gröna hela mitt liv, förstår inte hur de skulle kunna bli gula helt plötsligt. Ic slog upp dem i mitt lexikon. De är vår största mes och är visst gula påstår de. Jag tror att det är såhär. Enligt en artikel i dn ser människor i ter färger och av de tre färgerna sätter de ihop alla nyanser och färger. Men en del kvinnor ser även i gul-grönt och ser därför fler nyanser än vanliga människor. Därför går jag inte med på det där med gula talgoxar. De är gröna, eller åtminstone gul-gröna. Rätt spännande artikel förresten, ni hittar den här på dn.se. För övrigt tycker jag inte att talgoxen är en mes, det är ju den enda fågeln som är modig nog att komma fram till vår fågelmatare ;) Den har för övrigt utökats med talgbollar nu och vi ska sätta upp en till i andra fönstret vid tillfälle.

Idag är det lite hemmapyssel som står på schemat. Vi har börjat på lite listor på julmat och bakning som ska göras. Julklappslista håller vi också på med, det är bra att ha koll på vilka som ska få nåt och kanske vad också om manhar nån bra idé. Hittills har jag bara kommit på vad Eva och ic ska få, och kanske Viggo. Men jag hittar säkert roliga saker i Stockholm hoppas jag. Annars kanske vi tar en sväng till Ullared ändå innan jul, beroende på ekonomin. Det eller IKEA. Jag får helt enkelt försöka att inte shoppa upp alla pengarna i Stockholm. Vi ska ju hämta vagnen också i december. Hoppas den fortfarande går in i bilen så inte bilen krympt sen vi testade...

Nu kom jag på att jag ska skriva en julkortslista så vi har en klar ifall att jag skulle råka få några julkort färdiga i år. Jag kan ju aldrig göra det enkelt heller. De ska ju vara fina också, inte bara färdigköpta och underskrivna. Det känns som om jag vill lägga ned lite mer möda på dem. Får väl se om det slutar med en hel hög ofärdiga julkort som jag hittar efter nyår.

Nu ska jag se vad jag kan hitta på för skoj i städväg. Eller kanske baka nåt om vi har grejor hemma. Jag har ju sovit gott i natt och blev väckt med pannkaksfrukost på sängen framåt halv elva. Borde ha massor av energi tycker jag. När jag vaknade hede killarna redan hunnit vara på hundpromenad och allt. Viggo verkar vara på superhumör idag, han satt en och en halv timma vid frukostbordet utan att klaga. Det är nog nytt rekord tror jag. Han kutar omkring som en galning här hemma, liiiite fortare än balansen tillåter så han stupar lite nu och då. Men det verkar inte vara nån större katastrof. Det är så mysigt med en pigg och glad liten kille. Han tog till och med sovmorgon i morse. Han vaknade 7 men somnade om och vaknade 7.30 igen men bara för att Castor flög upp ur sängen med ett tjut. Vet inte vad han fick för sig men han verkar glad och pigg nu. Tror jag ska avmaska hundarna ifall att de har nåt sånt äckligt. Castor ser lite mager ut och matt i pälsen. Det är faktiskt ett tag sen jag kom ihåg att maska av dem sist. Det skadar ju knappast. Annars är det väl nån löptik som vanligt. Det är lite som med Viggos tänder. De blir konstiga och man fattar inte varför förän efter några dagar då man vet att det är så enkelt.

Gäsp och mer gäsp. Fixande och donande kräver nog lite kaffe först verkar det som. Det blir nog bra.

1 kommentarer:

Maria sa...

Hmm. Jag är ledsen att berätta det här, men din bror (du vet, den där mer eller mindre färgblinda saken) hävdar också att talgoxarna är gröna, möjligtvis kan han sträcka sig åt det neongröna hållet fast utan lysande effekt.. Gulgröna alltså.
Så det kan vara så att du ärvt din familjsfärgseende i det här fallet.. Kanske inte är som dn-artikeln.. Kanske är mer naarttijärvi-syndrom. *s*