Kapitel 263, i vilket Idun blir 7 månader och sovarrangemangen ändras något.

Idag fyller lilla skruttan 7 månader. Tänk va, så fort tiden går. Dagen har firats genom att hon för första gången har drösat i golvet från vår säng. Hon låg som vanligt och sov middag där, jag brukar bygga skyddsvallar med kuddar och täcken och hon brukar säga till när hon vaknar och ligga och filosofera lite innan hon vill krypa omkring. Men nu stod jag i köket och diskade och hörde en duns och ett illskrik. Hon hade krypit ned till fotändan och ut för ett hörn och landade på huvudet på exakt samma ställe som hon hade ett blåmärke sen en okänd incident tidigare i veckan (Viggo har också en på samma ställe sen han hoppade med huvudet först från sin sänggavel). Hon var lite putt kan man lugnt säga och det är väl inte så konstigt när världen som vanligtvis är rätt snäll och gosig plötsligt slår en i huvudet med ett golv. Då får man bli sur faktiskt. Men sen var hon som vanligt igen efter att ha protesterat ordentligt ett tag. Vi har faktiskt haft sån tur att Viggo aldrig ramlat ur sängen eller från skötbordet, men han låg ju inte och sov i vår säng heller. Nu har Idun fått sängförbud, utom under övervakning. Får de hur det går då hon somnar i vår säng när man ligger bredvid men vaknar så fort man försöker flytta henne. Måste lista ut hur man kan få henne att somna i sin egen säng istället. Knepigt...

På tal om hennes säng har vi även gjort slag i saken vi tänkt fixa länge nu. Hon har ju sovit i vaggan ända tills nu. Men i natt när hon nattsuddade höll hon på att vända sig och for in i kanterna hela tiden och verkade sur över det. Dessutom är det inte så säkert med vaggan längre, den har ju så låga kanter. Så ic fick ta och modifiera spjälsängen så den fick ett mellanläge på botten (översta är för högt upp och jag når knappt ned till botten när den är längst ned) och nu sover hon i den för första gången. Sniff. Nåja, sju månader i vaggan är ju inte illa det. Viggo fick byta efter tre månader men han var ju lite rundare till formen. Han hade såna falldrömmar och slog i med händerna i kanterna och vaknade av det så då fick vi byta.

Annars har jag städat köket i stort sett hela dagen. ic har plockat i vardagsrummet och donat med småsaker som går att fixa med ungarna runt fötterna. Städat Viggos rum har han gjort också. Viggo sov nästan inget på dagen och har varit supergrinig och Idun är också grinig. Tror hon har fler tänder på g och han kanske också har det. Men båda är snoriga som bara den, kanske efterdyningarna av förkylningen. För de kan väl inte bli sjukga IGEN utan att ha varit bland andra barn sen sist? Har stoppat i dem alvedon igen efter lite uppehåll, läkaren sa ju att de skulle få det så länge de inte mådde bra. Men jisses vad mycket alvedon det går här hemma nu. Har nästan gjort slut på en flaska på mindre än en vecka, tur att jag har läkarordination på det för annars hade jag nog blivit rädd att jag gett för mycket.

Men köket rä superfint och blänker nu. Utom golvet för det hann jag inte med. Vi har inte flyttat om i vardagsrummet än för vi blev lata och spelade Battelfield hela kvällen istället igår. Men lite har vi fått gjort i vart fall. Tänkte plocka mer i kväll och så ta golven och dammtorka imorgon. Dessutom är det ju så att det är luskammarhelg i helg om nu nån fler än jag missat att sånt förekommer. På föräldrarmötet ville de att alla skulle luskamma sina barn nu i helg så de blir av med alla eventuella smitthärdar på en gång. Tydligen är det så man gör nu. Så vi beställde snällt en luskam de luxe som även tar bort alla gnetter och har sönder dem. Mycket spännande. Har vi löss så dör jag, fy katten så äckligt! Det har kliat som rackarn i hårbotten sen ic kom hem och berättade om nationella luskammardagen. Tjuvkammade lite idag på mig och Viggo men såg inget lusaktigt så förhoppningsvis är vi lusfria. Roligast blir det för ic som ska gå igenom mina risiga lockar. Det lossnar ju stora tottar i taget än så hur detta ska sluta vette katten. Kanske blir jag flint ;)

Vi ställer in oss på en bökig natt nu, båda ungarna har vaknat varsin gång och gnällt men somnat själva igen (tror jag, tyst blev det i vart fall). Det brukar vara tecken på att det blir en knölig natt. Har lovat ic sovmorgon imorgon så jag hoppas Idun tänkt sove mer än i natt. Fast vi hade rätt trevligt ändå, jag sjöng alla sånger jag kunde komma på och sen pratade vi om allt möjligt. Två timmar var hon vaken innan hon somnade så sött igen. Jag kände mig inte alls sur och grinig och trött, men på morgonen var jag desto tröttare däremot. Fast jag fick gå och lägga mig igen och klev upp lagom till frukost. Så imorgon får ic en väl förunnad omsomning och jag får umgås med sötungarna Bulan Bengtsson och Bul-Berta, förhoppningsvis är de utsövda och glada.

Sist skickar vi ett grattis till söta kusin john som också blir 7 månader idag. Hurra för John! Hoppas han hade en mindre dramatisk dag och kanske fick smaka nåt gott och kallt igen :)